Meriter

10 Tamm, Carl Olof Sebastian, son till T 8, f 11 okt 1919 i Solna, Sth, d 13 sept 2007 i Sthlm, Bromma. Studentex vid H a l på Östermalm, Sthlm, 11 maj 37, inskr vid StH ht 38, fil mag där 11 mars 44, inskr vid LU ht 44, 1:e assistent vid LU:s botaniska instit 46–47, bitr lär där 48, 1:e assistent vid Statens skogsforskn:inst 48–57, fil lic vid LU 15 dec 49, disp o doc vid StH 18 april 53, prom 29 maj 53, prof vid o förest för avd för botanik o marklära vid Statens skogsforskn:inst 57–62, i skogsekologi vid Skogshögsk (från 77 del av Sveriges lantbruksuniv, SLU) 62–juli 84, expert i 1963 års forskarutredn jan 65–dec 66, ordf i sv komm av International biological program 70–åtm 75. – LLA 59, hedersled där 89, LFS o mottagare av Linnépriset i botanik 71, LVA 74, led av Det Norske Vitenskaps- Akademi 74, erhöll Guldkvisten av Sveriges skogsvårdsförb 74, led av Finska vetenskapsakademien, hedersdr vid Helsingfors univ 77, Greve Carl Bernadottes skogspris 79, Konungens medalj i 8:e storl 86, hedersdr vid SLU 88.

G 2 april 1947 i Bromma, m lärarinnan Gullevi Marie Johanna Augusta Ehrlin, f 14 sept 1920 i Sthlm, Hedv El, d 14 sept 2000 där, Västerled, dotter till ingenjören Erik Gustav Hugo E o Anna Verda Lidner.

Biografi

Som barn reste Carl Olof T om somrarna med sina föräldrar från Stockholm för längre vistelser i Västerbotten där fadern bedrev fältarbete i Kulbäckslidens försökspark. Han kom då i kontakt med dennes forskarkollegor Henrik Hesselman (bd 18), Carl Malmström och Lars-Gunnar Romell (bd 30), och imponerades särskilt av den sistnämnde och dennes kompromisslöshet i fråga om vetenskapliga sanningar. Som ung vuxen drabbades T av polio, vilket kom att påverka hans rörlighet. Enligt hans egen uppgift avrådde fadern honom från en akademisk karriär. Det naturvetenskapliga intresset ledde ändå T i sådan riktning och han skaffade sig bred skolning.

T genomgick sin forskarutbildning i Lund där han också tjänstgjorde vid universitetets botaniska institution, men disputerade senare i Stockholm. 1957 utnämndes han till professor i botanik och marklära vid Statens skogsforskningsinstitut. Vid sammanslagningen med Skogshögskolan 1962 blev detta en professur i skogsekologi – den första i landet med ordet ekologi i sin beskrivning. Under sin långa verksamhetstid bedrev T forskning inom flera områden vilket reflekterade hans vidsträckta intresse för skogsekosystem.

Föremål för T:s vetenskapliga intresse var bl a växtfysiologi. En förhärskande uppfattning var att växter tog upp näringsämnet kväve från marken enbart i oorganiska former, antingen som ammoniumjoner eller som nitratjoner. Därtill ansåg man att vissa växter, s k nitratväxter, krävde tillgång till nitrat. I sitt licenciatarbete visade emellertid T att den ”nitratälskande” mjölkörten (Chamaenerion angustifolium) kunde ha ammonium som kvävekälla, vilket motsade idén att den var helt beroende av nitrat. Idag är det väl känt att växter även tar upp organiska kvävemolekyler såsom aminosyror. Doktorsarbetet, om en skogsmossas livsvillkor och tillväxt, klargjorde ljusets avgörande betydelse för mossan och även betydelsen av de näringsämnen som regn tvättar ur trädkronorna.

Ett annat tema var växtekologi. Vid den tid då T formades som forskare ifrågasattes en statisk syn, byggd kring förekomsten av till synes stabila växtsamhällen, av en modern syn på växtsamhällens dynamik och i vissa fall beroende av störning. Redan som biologistudent lade T ut provytor, där han sedan under flera decennier kunde följa de dynamiska variationerna i förekomsten av olika örter, bl a orkidéer. Senare beskrev han tillsammans med Ola Inghe dynamiken i förekomsterna av blåsippa (Hepatica nobilis) och sårläka (Sanicula europea); en studie pågick från 1943 och flera decennier framåt.

Skogsträdens näringsförsörjning och effekterna av surt regn utgjorde ytterligare ett viktigt forskningsområde. När T tillträdde tjänsten som professor fanns ett växande intresse för skogsgödsling med kväve för att öka skogens tillväxt. T studerade hur tillförseln av detta ämne påverkade balansen med andra näringsämnen och även vilka långsiktiga negativa effekter som kunde tänkas uppstå. Detta hölls under observation i unikt omfattande långsiktiga experiment, t ex vid Stråsan i Dalarna och Norrliden i Västerbotten. Han lade också till ytor med syrabehandlingar i sina försök. Det sura regnets effekter på träd och mark blev på 1980-talet ett högaktuellt ämne efter att skogsdöden i Centraleuropa börjat uppmärksammas. T:s försök med tillförsel av kväve och utspädd svavelsyra visade att marken försurades, men också att träden var påfallande motståndskraftiga mot relativt stor tillförsel av kväve och syra. Försöket Norrliden, ett unikt arv efter T, fortsatte att studeras under hela 50 år och mätningar företas ännu idag (2024) för att se hur ekosystemet återhämtar sig efter den tunga kvävebelastningen.

Tillsammans med Leif Hallbäcken återbesökte T ytor på vilka fadern 55 år tidigare mätt markens surhet och fann att den sedan dess försurats. De kunde även visa att en del av försurningen var en naturlig följd av skogens tillväxt. T:s mycket goda kunskaper om träd och mark gjorde honom till ett naturligt val som expert vid de förhandlingar på europeisk nivå om begränsningar av utsläpp av försurade ämnen som påkallades efter upptäckterna av sjö- och markförsurning. Han deltog aktivt i dessa och även i mer direkta vetenskapliga internationella samarbeten rörande effekter av surt regn.

T höll sig à jour med forskningen inom många andra områden. Inspirerad av Nobelpristagaren Willard Libbys upptäckt att nedbrytningen av radioaktivt kol kunde användas för att datera organiskt material var T den förste att datera organiskt material i marken. Man fann att det organiska materialet i den s k anrikningshorisonten någon decimeter ner i de podsoljordar som dominerar svensk skogsmark kan vara hela 1 000 år gammalt. T:s vetenskapliga arv är sammanfattat i boken Nitrogen in terrestrial ecosystems (1991), en beskrivning av kvävecykeln i världens skogar.

Som lärare vid Skogshögskolan utbildade T studenter som till övervägande del kom att arbeta utanför akademin, och hans undervisning fick på så sätt betydelse för det praktiska skogsbruket. Hans budskap krävde ett visst mått av koncentration och intresse; snarare än att leverera auktoritära teser visade han hur kunskapen utvecklats som ett resultat av olika experiment. För studenter som valde en akademisk bana utgjorde hans sätt att undervisa en inspiration och en förebild. T var även en aktiv mentor för flera av de skogsekologer som fått betydelse i följande generationer. Han var initialt en av ledarna för storprojektet Barrskogslandskapets ekologi (1973–83), som genomfördes i Jädraås i Gästrikland.

T:s arbete fick betydelse även utanför akademin. Redan på 1970-talet började det moderna skogsbrukets metoder kritiseras. T delade somliga av de kritiska synpunkterna (Hellmark), men var p g a sina kunskaper och sin sakliga framställning respekterad i alla läger. Hans hållning, att beakta både produktions- och miljömål, fick senare genomslag i förslagen i 1993 års skogsutredning och i de förändringar av skogsvårdslagen (SFS 1993:533) som genomfördes som ett resultat av denna. T:s insatser vid de europeiska diskussionerna om effekterna av surt regn bidrog till Sveriges starka position i dessa förhandlingar och de begränsningar av utsläpp av försurande ämnen som blev resultatet.

Som framstående skogsekolog och markvetare blev T känd också utanför Sverige. När den ledande skogsvetenskapliga tidskriften Forest Ecology and Management 2014 lanserade en serie av översiktsartiklar kom dessa att till hans minne kallas Tamm Reviews. Tio år senare hade mer än 50 sådana publicerats.

Författare

 Peter Högberg

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): [Omslag:] Markförbättringsförsök på mager sand. Undersökningar på Mölna försöksfält nära Vaggeryd i Småland = Soilimproving measures tried on a poor site. Sthlm 1947. (Centraltr., Esselte). 115 s, ill, diagr, fotogr, tab. (Meddelanden från Statens skogsforskningsinstitut, 36:7). – [Omslag:] Våra möjligheter att undersöka skogens näringsbehov. [Kolofon:] Norrtälje 1951. (Norrtelje tidnings boktr.) 17 s, ill, diagr. (Meddelanden från Statens skogsforskningsinstitut. Serien uppsatser, 18). [Särtryck ur: Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, årg 49, 1951, s 265–281, ill, diagr.] – Growth, yield and nutrition in carpets of a forest moss (Hylocomium splendens) = Tillväxt, produktion och näringsekologi i mattor av en skogsmossa. [Akad avh StH.] [Omslagets baksida:] Sthlm 1953. (Centraltryckeriet, Esselte AB). 140 s, ill, diagr, tab. (Meddelanden från Statens skogsforskningsinstitut, 43:1). – [Omslag:] Om gödsling av skogsmark i Tyskland och Sverige. [Omslagets baksida:] Norrtälje 1955. (Norrtelje tidnings boktr.) 38 s, fotogr. (Meddelanden från Statens skogsforskningsinstitut. Serien uppsatser, 34). [Tidigare publicerad som: Om gödsling av skogsmark. I–II (Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, årg 52, 1954, I, s [263]–286, fotogr; II, Den skogliga gödslingsfrågan som pedologiskt problem, s [317]–330).] – Studies on forest nutrition = Studier över skogens näringsförhållanden. Sthlm: Statens skogsforskningsinstitut, 1955–56. I–IV. (Meddelanden från Statens skogsforskningsinstitut). [D III och IV har Studier över … som huvudtitel och Studies on … som parallelltitel.] I, Seasonal variation in the nutrient content of conifer needles = Årstidsvariationen i näringsinnehållet hos tall- och granbarr. 1955. 34 s, diagr, tab. (Meddelanden … 45:5). II, An experiment with application of radioactive phosphate to young spruces and birches = Ett försök med gödsling av unga granar och björkar med radioaktivt fosfat. 1955. 10 s. (Meddelanden … 45:6). III, Försök med tillförsel av växtnäringsämnen till ett skogsbestånd på mager sandmark = The effects of supply of plant nutrients to a forest stand on a poor site. 1956. 84 s, ill, diagr, tab. (Meddelanden … 46:3). IV, Effekten av kalium- och fosfortillförsel till ett oväxtligt bestånd på dikad myr = The effects of supply of potassium and phosphorus to a poor stand on drained peat. 1956. 27 s, ill, fotogr, tab. (Meddelanden … 46:7). – Om gödsling av torvmarker som medel att höja deras skogsproduktiva förmåga. Sthlm: Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, 1956. 6 bl. (Meddelande från Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens kommitté för skogliga växtnäringsfrågor, 2). [Duplicerad. Tillsammans med C Malmström och A Hansson. 2. uppl s å: 5 bl.] – Försöksplaner för växtnäringstillförsel i samband med föryngring av skog. Sthlm: Kungl. Skogs- och lantbruksakademien, [1957]. 5, [4] bl. (Meddelande från Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens kommitté för skogliga växtnäringsfrågor, 4). [Duplicerad. Tillsammans med A Hansson och R Torsell.] – [Omslag:] Förrådet av växtnäringsämnen i mark och bestånd med särskild hänsyn till den nordsvenska tallhedens produktionsekologi. [Omslagets baksida:] Norrtälje 1959. (Norrtelje tidnings boktr.) S 515–527, ill, tab. (Uppsatser, Statens skogsforskningsinstitut, 75). [Särtryck ur: Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, årg 57, 1959.] – Riktlinjer för insamling och bearbetning av jordprov från skogsmark. Sthlm 1960. S 97–104. (Meddelande från Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens kommitté för skogliga växtnäringsfrågor, 6). [Tillsammans med O Gjems, H Holstener-Jörgensen, N Karlsson och T Troedsson. Särtryck ur: LA:s tidskrift, årg 99, 1960.] – [Omslag:] Växtnäringen som skoglig produktionsfaktor. [Omslagets baksida:] Uppsala 1961. (Almqvist & Wiksells boktr.) S [95]–124, diagr, tab. (Uppsatser, Statens skogsforskningsinstitut, 82). [Tillsammans med C Carbonnier. Särtryck ur: LA:s tidskrift, årg 100, 1961.] – Upptagningen av växtnäring efter gödsling av gran- och tallbestånd = The uptake of plant nutrients after fertilizer application to spruce. Sthlm 1963. [1], 17 bl, diagr, tab. (Rapporter och uppsatser, Institutionen för skogsekologi, Skogshögskolan, 1). [Duplicerad.] – An attempt to assess the optimum nitrogen level in Norway spruce under field conditions = Ett försök att fastställa det optimala kvävetillståndet i gran under fältförhållanden. Sthlm: Skogshögskolan, Royal College of Forestry, 1968. 67 s, diagr, fotogr, tab. (Studia forestalia Suecica, 61). – Gödsling av skog på fastmark. Sthlm 1969. S [236]– 246, ill, fotogr. (Meddelande från Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens kommitté för skogliga växtnäringsfrågor, 9). [Tillsammans med C Carbonnier, F Ebeling. A Hansson och H Holmen. Särtryck ur: LA:s tidskrift, årg 108, 1969.] – Planering och utläggning av skogliga gödslingsförsök. Sthlm 1969. S [209]–215. (Meddelande från Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens kommitté för skogliga växtnäringsfrågor, 7). [Tillsammans med C C och H Holmen. Särtryck ur: LA:s tidskrift, årg 108, 1969.] – Small-scale spatial variation in forest soil properties and its implications for sampling procedures = Variabiliteten i några av skogsmarkens egenskaper inom små ytor och dess betydelse för markprovtagningsmetodiken. Sthlm: Skogshögskolan, Royal College of Forestry, 1969. 30 s, ill, diagr, tab. (Studia forestalia Suecica, 74). [Tillsammans med T Troedsson.] – Studies on nitrogen mobilisation in forest soils = Studier över kvävemobiliseringen i skogsjord. Sthlm: Skogshögskolan, Royal College of Forestry, 1969. 30 s, ill, diagr, tab. (Studia forestalia Suecica, 75). [Tillsammans med A Pettersson.] – Plant growth as affected by sulphur compounds in polluted atmosphere. A literature survey. Sthlm: Skogshögskolan, Royal College of Forestry, 1972. [3], 53 s, ill, diagr, tab. (Rapporter och uppsatser, Institutionen för växtekologi och marklära, Skogshögskolan, 12). [Tillsammans med A Aronsson.] – Intensive fertilization with nitrogen as a stressing factor in a spruce ecosystem. I, Soil effects = Intensiv kvävegödsling som stressfaktor i ett granskogsekosystem. I, Markreaktioner. Sthlm: Skogshögskolan, Royal College of Forestry, 1974. 31 s, ill, diagr, tab. (Studia forestalia Suecica, 121). [Tillsammans med B Popović. Inga ytterligare delar utgavs.] – The optimum nutrition experiment Lisselbo. A brief description of an experiment in a young stand of Scots pine (Pinus silvestris L.) = Näringsoptimeringsförsöket Lisselbo. En kort beskrivning av ett försök med växtnäringstillförsel till ung tallskog. Sthlm: Skogshögskolan, Royal College of Forestry, 1974. [1], 25 s, ill, diagr, tab. (Rapporter och uppsatser, Institutionen för växtekologi och marklära, Skogshögskolan, 18). [Tillsammans med Å Nilsson och G Wiklander.] – The optimum nutrition experiment Stråsan. A brief description of an experiment in a young stand of Norway spruce (Picea abies Karst.) = Näringsoptimeringsförsöket Stråsan. En kort beskrivning av ett försök med växtnäringstillförsel till granungskog. Sthlm: Skogshögskolan, Royal College of Forestry, 1974. [1], 29 s, ill, diagr, tab. (Rapporter och uppsatser, Institutionen för växtekologi och marklära, Skogshögskolan, 17). [Tillsammans med A Aronsson och H Burgtorf.] – Behöver vi ekosystemforskning och hur skall den i så fall bedrivas? = How should ecosystem functions be studied and is there a special need for research on the ecosystem level? Uppsala: Swedish Coniferous Forest Project, 1977. 33 bl, ill, diagr. (Internal report, Barrskogslandskapets ekologi, 62). – Effects of spacing and fertilization on four grafted clones of Scots pine = Inverkan av förband och gödsling på utvecklingen av tallympar av fyra olika kloner. Sthlm: Skogshögskolan, Swedish College of Forestry, 1978. 31 s, ill, diagr, tab. (Studia forestalia Suecica, 141). [Tillsammans med H H Hattemer och E Andersson.] – Högmekaniserat skogsbruk och ekologiska principer – kan de förenas? = Modern mechanized forest management – does it violate ecological principles? Uppsala: Institutionen för ekologi och miljövård, Sveriges lantbruksuniversitet, 1979. [2], 11, [1] s, fotogr. (Rapport, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för ekologi och miljövård, 3). – Acidification experiments in pine forests. [Verso:] Solna: Swedish Environmental Protection Agency, Research Department, 1989. 131 s, ill, diagr, tab. ([Omslag:] Report, National Swedish Environmental Protection Board, 3589). [Tillsammans med B Popović.] – Decomposition and nutrient dynamics of Norway spruce needle litter in a long-term optimum nutrition experiment. Sveriges lantbruksuniversitet, 1991. 55, [38] s, diagr, tab. (Rapport, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för ekologi och miljövård, 39). [Tillsammans med B Berg. Består av tre delrapporter, varav T är medförfattare till de två första: I, Organic matter decomposition (s 5–23); II, Nutrient dynamics (s 25–42).] – The influence of stand density and litter quality on litter decomposition rates in manipulated Scots pine forests. The effect of fertilization and irrigation. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet, 1991. (Uppsala: SLU/Repro, 1994). 22 s, diagr, tab. (Rapport, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för ekologi och miljövård, 43). [Tillsammans med: B Berg och A Aronsson.] – Nitrogen in terrestrial ecosystems. Questions of productivity, vegetational changes, and ecosystem stability. With 39 figures. Berlin [och sju andra förlagsorter]: Springer-Verlag, cop 1991. xii, 115 s, ill, diagr, fotogr, tab. ([Förtitel:] Ecological studies, 81). – A user’s manual for the Ekologen Database System. Uppsala: Sveriges lantbruksuniversitet, 1994. 118 s, ill. (Rapport, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för ekologi och miljövård, 59). [Tillsammans med C Gay, A Aronsson, J Flower-Ellis och S Linder.] – Details of soil, stand and responses to fertiliser treatments on the pine (Pinus sylvestris L.) sites Norrliden (1971–1989) and Lisselbo (1969–1988). Uppsala: Swedish University of Agricultural Sciences, 1999. 51 s, tab. (Report, Department for Production Ecology, Faculty of Forestry, SLU, 5). [Tillsammans med A Aronsson J G K Flower-Ellis och B Popović.] – Optimum nutrition and nitrogen saturation in Scots pine stands. Uppsala: Swedish University of Agricultural Sciences, Faculty of Forestry, 1999. 126 s, ill, diagr, tab. (Studia forestalia Suecica, 206). [Tillsammans med A Aronsson, B Popović och J Flower-Ellis.] Tryckta arbeten (bidrag): Bidrag som har använts som källa till biografitexten ovan: Growth and plant nutrient concentration in Hylocomium proliferum (L.) Lindb. in relation to tree canopy (Oikos, vol 2, 1950, s [60]–64, diagr). – Removal of plant nutrients from tree crowns by rain (Physiologia plantarum, vol 4, 1951, s 184–188). – The response of Chamaenerion angustifolium (L.) Scop. to different nitrogen sources in water culture (Physiologia plantarum, vol 9, 1956, s 331–337). – Radiocarbon dating of soil humus (Nature, vol 185, 1960, s 706–707). [Tillsammans med G Östlund.] – Determination of nutrient requirements of forest stands (International review of forestry research, Edited by J A Romberger, P Mikola, vol 1, New York; London: Academic Press, 1964, s 115–170). – Some remarks on soil organic matter turn-over in Swedish profiles (Elias Mork. Festskrift utgitt til ære for professor, dr. agr., dr. h. c. Elias Mork på hans 70-års dag, Vollebekk 1967, (Meddelelser fra Det norske skogsforsøkvesen, bd 23), s 67–88). [Tillsammans med H Holmen. Volymen även numrerad h 85.] – Survival and flowering of some perennial herbs. II, Behavior of some orchids on permanent plots (Oikos, 23, 1972, 23–28, diagr). – Acidic precipitation and forest vegetation (Water, air, and soil pollution, vol 7, 1977, s 503– 511, ill, diagr). [Tillsammans med E B Cowling.] – Survival and flowering of perennial herbs. IV, The behavior of Hepatica nobilis and Sanicula europea on permanent plots during 1943–1981 (Oikos, 45, 1985, s 400–420, ill, diagr, tab). [Tillsammans med O Inghe.] – De skogliga bördighetsförsöken. Mål, metoder, tillväxtresultat = The Swedish optimum nutrition experiments in forest stands – aim, methods, yield, results (Bördighetsstudier på åker och i skog. Lägesorientering och framåtblickar. Föredrag och diskussionsinlägg vid Stiftelsen Svensk växtnäringsforsknings konferens på Kungl. Skogsoch lantbruksakademien den 6 februari 1985 = Long-term fertility studies in agriculture and forestry. Present situation and a look into the future. Lectures and discussions at the conference of the Swedish Plant Nutrition Research Foundation held at the Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry on February 6, 1985, Sthlm 1985, (Kungl. Skogs- och lantbruksakademiens tidskrift. Supplement, 17), s [9]–29, ill, diagr, tab). – Changes in soil acidity from 1927 to 1982–1984 in a forest area of south-west Sweden (Scandinavian journal of forest research, vol 1, 1986, s [219]–232, diagr, tab). [Tillsammans med L Hallbäcken.] – Changes in soil acidity in two forest areas with different acid deposition. 1920s to 1980s (Ambio, vol 17, 1988, s 56–61, ill, diagr, tab). [Tillsammans med L Hallbäcken.] – Comparative and experimental approaches to the study of soils as substrate for forest growth (Ambio, vol 18, 1989, s 184–191, ill, diagr, tab). – Critical loads for nitrogen for forest ecosystems (Water, air, and soil pollution, vol 48, 1989, s 451–456). [Tillsammans med E-D Schulze, W de Vries, M Hauhs, K Rosén, L Rasmussen och J Nilsson.] – Tree growth and soil acidification in response to 30 years of experimental nitrogen loading on boreal forest (Global change biology, vol 12, 2006, s 489–499, diagr, tab). [Tillsammans med P Högberg, H Fan, M Quist och D Binkley.] – Beträffande T:s övriga bidrag kan noteras att en sökning i Web of science hösten 2024 ger 36 träffar på honom som författare under perioden 1950–2006. Träffarna avser endast bidrag i engelskspråkiga tidskrifter. Redigerat: Man and the boreal forest. Proceedings of a regional meeting within Project 2 of MAB (Unesco’s Man and the biosphere programme), held in Stockholm, Sweden, 13–16 October 1975. Sthlm: Swedish Natural Science Research Council, 1976. 153 s, ill, diagr, tab. (Ecological bulletins, 21).

Källor och litteratur

D Binkley et al, Editor’s note (Forest ecology and management 2014, vol 315), s V; dens et al, The first decade of Tamm Reviews (Forest Ecology and Management, 2024, vol 534); M Hellmark, Fokus på förändring (Sveriges natur, 2004, nr 4); P Högberg o S Linder, Carl Olof Tamm: a Swedish scholar (Forest ecology and management 2014, vol 315), s 227–229; LUM; T Söderqvist, The ecologists: from merry naturalists to saviours of the nation (1986); Tamm o Virding (DN 20 mars 1979); Väd 1975 (1974), 1983 (1982); Östra real: högre allmänna läroverket å Östermalm 1906–1955, ed B Söderberg (1960).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Olof Sebastian Tamm, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35335, Svenskt biografiskt lexikon (art av Peter Högberg), hämtad 2026-03-05.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35335
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Olof Sebastian Tamm, urn:sbl:35335, Svenskt biografiskt lexikon (art av Peter Högberg), hämtad 2026-03-05.