Jacob Adlerbeth
Född:1785-05-21 – Stockholms stad, Stockholms länDöd:1844-09-02 – Stockholms stad, Stockholms län
Fornforskare, Förbundsgrundare
Band 01 (1918), sida 114.
Meriter
2. Jacob Adlerbeth, den föregåendes son, f. 21 maj 1785 i Stockholm, d. 2 sept. 1844 därstädes genom slaganfall vid badning. Efter studier i hemmet på Ramsjöholm för informatorn L. K. Ekmark student i Uppsala 2 nov. 1798; disp. 12 dec. 1804 (De obligatione epactis politicis observationes, pres. D. Boëthius); fil. kand. 24 mars 1806; disp. 7 maj s. å. (De statu Europæ,
seculis post natum Christum qvinto et sexto mutato, pres. E. M. Fant); fil. magister 14 juni s. å. E. o. kanslist i inrikes civilexpeditionen 1807; företog en resa i södra Sverige och till Köpenhamn för hälsans vårdande s. å.; kopist i ecklesiastikexpeditionen 15 aug. 1809; bevistade fr. o. m. 1809 en följd riksdagar; kanslist i nyssnämnda expedition 17 maj 1810; protokollssekreterare
18 dec. 1811; sekreterare i uppfostringskommittén 1812; vitterhetsakademins ledamot i direktionen över Stockholm stads undervisningsverk från 23 febr. 1819 till sin död; förste expeditionssekreterare i ecklesiastikexpeditionen 3 aug. 1818; friherre efter faderns död s. å. LSkS 1815; LHA 1818; var dessutom ledamot av ett flertal in- och utländska lärda sällskap; RNO
1843. — Ogift.
Biografi
Det är närmast till götiska förbundet, som A:s namn är knutet. Han var dess egentlige stiftare, såtillvida att det var han, som gav idén fasthet och form. Geijer betygar också i sin minnesruna över götiska förbundet (Iduna h. 11), att det hela »från början var ett skämt och troligen ej blivit annat, hade ej en av vännerna (A.) påtryckt uppfinningen en annan stämpel». A. är författaren till stiftelseurkunden (tryckt i Iduna h. 11), och den första »stämman» hölls med honom som ordförande. A. innehade ock befattningen såsom ständig »vårdare av förbundets skrifter och handlingar». Sin uppgift som sammanhållande medlem blev han på det vackraste sätt trogen. När efter mer än ett decenniums livlig verksamhet intresset bland medlemmarna småningom började slappna, var dock A. ännu densamme. Alltjämt, om än mindre ofta, utlyste han »stämma» och ville ej gå med på förbundets nominella upphörande. Det var också först »över hans grav», som götiska förbundet upplöste sig. — Som förbundsbroder bar A. namnet Rolf och skrev i Iduna under signaturen —R—. Föreskriften i götiska förbundets stadgar § 3: »Till forskning i de gamle göters sagor och hävder vare varje förbundsbroder ovillkorligen förpliktad» hade i A. en hängiven efterlevare. 1811 översatte och utgav han efter Nyerups danska upplaga Snorres »Edda», 1812 efter Oehlenschläger »Waulundurs saga»; han översatte också Nyerups ordbok över nordiska mytologin (ej tryckt) och skrev i Idunas fjärde häfte en på omfattande litteraturläsning byggd uppsats »Om Biarmaland». Sitt stora intresse för svensk fornvård visade A. såväl genom några mindre artiklar i Iduna som genom att ekonomiskt understödja ett flertal forskares »antikvariska resor» i olika landskap. Med A:s arkeologiska intresse sammanhängde hans språkvetenskapliga. Så sysselsatte han sig med dialekt- samt ort- och personnamnsforskning. Bland hans skriftliga kvarlåtenskap finnas åtskilliga anteckningar och manuskript i arkeologiska och språkliga frågor. — Betydelsen av A:s livsverk ligger framför allt däri, att det av honom stiftade götiska förbundet blev medelpunkten för ett livsdugligt och inspirerade intresse. I den av förbundet utgivna publikationen Iduna fingo främst Geijer och Tegnér ett organ för sina dikter i fornnordiskt kynne, och förbundets »stämmor» blevo mötesplatsen för flera för vår fornvård nitiska män. »Av en högst bestämd karaktär, som yttrade sig i det största som det minsta, gav han (A.) denna bestämdhet åt alla sina företag . . . Ty han bedrev allt med en viss grundlighet och stadnade i intet på halva vägen. Därmed förente han det varmaste, redligaste hjärta och en trofasthet utan gräns» (Geijer). För sin egen ämbetsmannabefordran intresserade han sig dock föga. Med A. utdog friherrliga ätten Adlerbeth. Han ligger begravd i familjegraven vid Svarttorps[1] kyrka.
Författare
Hanna Rydh
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Arkivuppgifter
Boksamlingen på Ramsjöholm testamenterade han till Växjö gymnasiebibliotek, sina och faderns handskrifter till universitetsbiblioteket i Uppsala. Bland handskrifterna märkes hans omfattande dagbok, en viktig och ofta åberopad källa för tidens politiska och litterära historia. Brev till A. finnas i stort antal i vitterhetsakademins bibliotek tillika med koncept och brev från honom, en annan del av hans korrespondens förvaras i Linköpings stiftsbibliotek. Hans brev till L. F. Rääf och J. H. Schröder tillhöra Uppsala universitetsbibliotek, hans brev till L. Hammarsköld och Per Tham på Dagsnäs K. biblioteket.
Tryckta arbeten
Tryckta arbeten: Om några fornlemningar i nordvästra delen af Småland (Iduna, H. 2, 1811, s. 20—26, jämte tillägg ibid., H. 3, 1812, s. 91). — Om Biarmaland (ibid., H. 4, 1813, s. 78—173). — Smärre uppsatser och dikter i Iduna (H. 5—8, 1814—20). -– Ur Jacob Adlerbeths Anteckningar för svenska häfder 1814. Ett bidrag till unionens historia meddeladt af Oscar Alin. Upps. 1897. 73 s. (Särtr. ur tidn. Fyris 1897.) Översatt: Edda eller Skandinawernes hedniska gudalära. Öfwersatt fr. danskan efter Nyerup. Sthm 1811. 128 s. 3:e uppl. Sthm 1829. 104 s. — Waulundurs saga. Öfwersättning fr. danskan efter Oehlenschläger. Sthm 1812. 72 s. — Om arabernes och persernes bekantskap och handel under medeltiden med Ryssland och Skandinavien af dr J. L. Rasmussen. Sthm 1817. 88 s.
Utgivit: Ovidii Metamorphoser Öfversatte af G. Adlerbeth. Sthm 1820. (26), 416 s. (Med företal av F. M. Franzén.) Ny uppl. Örebro 1862. XXII, 399 s.
Handskrifter: I UB: expeditionssekreteraren Jacob Adlerbeths dagbok (’Anteckningar för svenska häfder’). 1—3 (1809—1830; sign. F. 850 a—c); Anteckningar om svenska ort- och personnamn (R. 591); Ordbok öfver nordiska mythologien (övers. av E. Nyerups arbete; R. 762); uppsatser
av arkeolog. innehåll (i E. 83 a); excerpter m. m. av språkvetensk. innehåll (i R. 620 a). — I HA bibl.: Archeologi, anteckningar (arkeolog. dagböcker 1822—35; strödda anteckn., bl. a. om runor, småländska fornlämningar samt anteckn. till andras arkeolog. arbeten); Antiqvariska och topografiska anteckningar under en resa i Vestergöthland år 1818; Beskrifning öfver småländska fornlemningar 1831 (däribland ett litet häfte ‘Värend’); Sudermannica (anteckn. fr. Södermanland, delvis efter J. H. Schröder); Wisingsö (anteckn. och avskr.); utlåtande om »förändringar af den i calendern införda namnlängd» (avg. gemensamt medv. Brinkman); anteckningar ang. huvudinnehållet av P. W. Tholanders brevväxling; anteckningar hämtade ur P. H. Lings föreläsningar över nordiska myterna; inträdestal i HA: Om svenska fornforskningen. Därjämte ha följande skrifter av A:s hand med götiska förbundets papper kommit till HA: anteckningar i ämnen rörande Sveriges historia; skrifter ang. förslaget att till Sverige inkalla en lärd isländare 1818; extrakt ur generalen af Melins Utkast till svenska krigshistorien; uppteckningar i »Folkvisor m. m. samlade i Göthiska förbundet»; anteckningar »Om nordiska mythernas användande för skön konst och om Göthiska förbundets konsttäflingar»; inträdestal i götiska förbundet: anteckningar vid götiska förbundets stämmor; årsberättelser av götiska förbundets skriftvårdare; dikter upplästa på götiska förbundets stämmor.
Källor och litteratur
Källor: E. G. Geijer, Berättelse om Göthiska förbundets stiftelse och verksamhet (Iduna, H. 11, 1845); M. af Pontin, Minne af friherre Jakob Adlerbeth (1846).
Gjorda rättelser och tillägg
1. Korrigering av tidigare felaktigt namn | 2021-10-26 |
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Adlerbeth, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5545, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hanna Rydh), hämtad 2024-11-03.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5545
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Adlerbeth, urn:sbl:5545, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hanna Rydh), hämtad 2024-11-03.