Per August Ahlberg
Född:1823-08-13 – Mörlunda församling, Kalmar länDöd:1887-07-01 – Örebro församling, Örebro län
Präst, Predikant, Folkskollärare
Band 01 (1918), sida 295.
Meriter
Ahlberg, Per August, f. 13 aug. 1823 i Mörlunda socken, d 1 juli 1887 i Örebro. Föräldrar: hovslagaren och hästläkaren vid Smålands lätta dragoner Jöns Petter Ahlberg och Lukretia Gustavsdotter. Studerade vid Vimmerby skola och Linköpings gymnasium; apotekselev; ambulerande byskollärare; student i Lund 3 nov. 1846; avlade folkskollärarexamen i Uppsala vt. 1847 och dimissionsexamen 6 apr. s. å.; prästvigd i Linköping 13 juni 1847. Innehade under de följande tio åren olika prästerliga missiv, huvudsakligen i Smålandsdelen av stiftet; föreståndare för missionsskola i Stockholm 1857; i Kristdala 1858–61, på Alsborg i Vetlanda socken 1861–75, i Örebro 1875–87; predikant för Örebro evangeliskt-luterska missionsförening 1875–87.
Gift 1) 22 okt. 1851 med Adelina Jeanette Sabelström, f. 1 dec. 1825, d 21 jan. 1881, dotter till dåvarande pastorsadjunkten, sedermera kyrkoherden Erik Sabelström (Kalmar stift); 2) 10 juni 1882 med Hilma Gustava Seseman, f. 20 okt. 1842, d 28 febr. 1911, dotter till komministern, sedermera kyrkoherden Georg Fredrik Seseman (Västerås stift).
Biografi
A. har haft en ej ringa betydelse för den religiösa väckelserörelsen inom vårt land vid och efter mitten av förra århundradet. Inom denna rörelse tillhörde han den mera konservativa gruppen, som längre fram efter svenska missionsförbundets uppkomst stannade inom evangeliska fosterlandsstiftelsen. Han var en vän av den gamla evangeliskt-luterska bekännelsen och älskade varmt Luthers skrifter. Till Waldenströms och andras »hyperevangelism» stod han som en avgjord motståndare, likaså till reformerta strömningar i lärouppfattningen. Han kände sig även som vän av vår statskyrka och bekämpade separatistiska tendenser. Dock önskade han en reform av kyrkan till större religiös livaktighet, bl. a. genom lekmannapredikan, utförd »i god förening med de troende och renläriga prästerna».
A: s betydelse beror huvudsakligen på hans verksamhet som skolföreståndare, resepredikant och religiös författare. Hans missionsskola, som väl hade sin blomstring under Vetlandatiden, avsåg »att mottaga kristligt sinnade unge män, som ville ägna sig åt något lärarekall» (»Perlfisket» s. 23). Där utbildades kolportörer, och där meddelades förberedande undervisning åt blivande folkskollärare, präster och missionärer. Många lekmannapredikanter ha i A: s skola erhållit sin utbildning, och många präster, särskilt inom Augustana-synoden, ha där fått sin förberedande bildning. Jämte denna ursprungliga uppgift hade skolan under Vetlandatiden även ett mera allmänt syfte: att bibringa »allmännyttiga kunskaper, som behövas för praktiska levnadskall» (»Perlfisket» s. 23) och var sålunda även ett slags kristlig folkhögskola. Vid sidan av missionsskolan upprättade och ledde A. under Vetlandatiden även ett barnhem. — När tid och krafter det medgåvo, reste A. omkring och predikade. Han har besökt de flesta trakter av vårt land och även verkat utanför dess gränser. Hans biograf (H. B. Hammar) anser honom ha haft »sin mesta begåvning just såsom predikant». — En viktig sida av A: s arbete är slutligen hans författarverksamhet. Hans skrifter voro mycket spridda, och hans skolor underhöllos till stor del genom inkomsterna av hans böcker. Mest bekant är »Biblisk skattkammare», som fr. o. m. andra upplagan innehåller en morgon- och en aftonbetraktelse för var dag under året. Den har varit i bruk även i våra grannländer och bland svenskarna i Amerika.
Författare
G. Walli.
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Tryckta arbeten
Tryckta arbeten: Minnesbok för barn i tolf stycken. Eksjö 1844. 16 s. 2: a tillökta och förbättr. uppl. Kalmar 1845. 12: o'24 s. 3:e uppl. Kalmar 1852. — Sede-bok för barn, jemte en kort pedagogik för barnauppfostran m. m., i 100 reglor af P. A. A. Kalmar 1845. 12: o 36 s. — Andakts-bok för barn i exempel, liknelser och sinnebildlig förklaring öfwer bibelspråk. Försök för folk-skolor. H. 1.. Linköping 1848. 32 s. — Barna-cateches. Försök till christlig lärobok för barn, nattvardsungdomen isynnerhet tillegnad. Linköping 1851. 12: o 80 s. —' Predikoutkast öfwer årets sön- och högtids-dagar. H. 1—6. Kalmar 1851. 294 s. — En dufwopost till barnen i söndagsskolorna. Sthm 1857. 12: o 33 s. — Om den inre missionens organisation. Några ord till missionsvännerna och söndagsskolorna. Sthm 1857. 12: o 120 s. [Följdskrift: J. Janzon, Anmärkningar vid hr pastor P. A. Ahlbergs theser om kyrkans organisation och dess förhållande till staten, föreslagne till discussion vid blifvande prestmöten. Sthm 1859.] — Några ord till warning, förmaning och tröst för wandringsmännen till ewigheten. Af P. A. A. Sthm 1858. 12: o 120 s. 2: a öfwers. och tillök, uppl. Jönköping 1862. •— Bibel-katekes för folk-skolan och hemmet. Kalmar 1859. 264 s. — En fridshelsning till alla, som älska sanning och frid. Jemte en kort sammanfattning af den predikan, som blef hållen wid missionsfesten i Molilja d. 26 juni 1861. Samt en ur Smålands missionstidning för år 1861 utdragen afhandling om den själawårdande predikan. Af P. A. A. [Omslagstitel: Trenne uppbyggeliga skrifter af P. A. A.] Eksjö 1862. 71 s. — Nytt och gammalt ur Sions helgedom. Af P. A. A. Predikningar i ordningsföljd öfwer en del af de gamla högmesso-texterna. H. 1—4. Eksjö 1864—71. (4), 704 s. — Biblisk skattkammare. Himmelsk själaspis, bestående af utwalda och samstämmiga bibelspråk, hemtade såwäl ur gamla som nya testamentet, och passande till tänkespråk för hwar dag i året. Sthm 1866. 16: o 608 s. 2: a öfwers. och förök. uppl. Sthm 1879. 16: o 864 s. 4:e öfwers. och omarb. uppl. Sthm 1892. (7), 750 s. 9:e uppl. Sthm 1911. (4:e o. följ. uppl. utg. av H. B. Hammar. Omtryck av 4:e uppl. Chicago 1893. Finsk övers.: Walon säteitä. Viborg 1905.) — Perlfisket. En missionsskrift om den privata läroanstalten samt räddningshemmet för gossar i Ahlsborg, efter dess tio-åriga tillwaro. Jönköping 1871. 16: o 146 s. — Det enda nödwändiga, eller kristliga anwisningar för alla, som wilja blifwa werkligt lyckliga både för detta och det tillkommande lifwet. Örebro 1877. 12: o 144 s. 4:e uppl. Sthm 1900. 173 s. — Bibelbudets sånger för 1877, utg. af P. A. A- Linköping 1877. 43 s. — Huru står det till? Ett ord till hwar och en, som önskar att komma till full klarhet öfwer sitt lifs wigtigaste angelägenheter och sålunda finna den sanna lyckan. Af P. A. Örebro 1879. 12: o 24 s. 2: a uppl. Örebro 1884. — Själfpröfning. Örebro 1881. 4 s. (Anon!) 2: a uppl. Sthm, 1896. 8 s. •— Ett godt recept mot sjukdom, nöd och död. Örebro 1883. 3 s. (Anon.) ¦— Hels-ningsord till emigranter. Örebro 1883. —¦ Den heliga nattwarden, samt några kyrkliga lifsfrågor. Örebro 1883. 160 s. — Per August Ahlberg, hans lif och verksaihhet. Sthm 1889. 167 s. ,(S. 1—77 en efterlämnad självbiografi av A., fortsättn. författad av utg., H. B. Hammar.) — Guds barns tåg genom öknen. Allegori. Till trycket befordrad af E. E[riksso]n. Norrtälje 1892. 22 s. — Högmässo-predikningar öfwer den första nya årgångens alla sön- och högtidsdagar. Sthm 1895—96. V, 384 s. (Utg. av H. B. Hammar, vilken även författat de sista predikningarna,) — Strödda korta betraktelser till lärdom och uppbyggelse. Sthm '1911. 65 s, — På vägen hemåt. Valda stycken. Sthm 1912. 283 s. — Himlabrev. Utläggning av de sju sändebréven i uppenbarelseboken. Upps. 1912. 177 s. — Förklaring öfver uppenbarelsebokens 21 och 22 kapitel. Sthm 1913. 147 s. Utgivit: Smålands missions-tidning, Årg. 1—14, 1861—74.
Källor och litteratur
Källor: [P. A. Ahlberg och H. B. HammarJ, Per August Ahlberg, hans lif och verksamhet (1889); E. J. Ekman, Den inre missionens historia, 2:2 (1898; grundad på föreg.); N. Th. Frykholm, Sv. veterinärmatrikel (1909); S. A. Johansson, Ur minnet (1911); A. Setterdahl, Östgöta nation i Lund 1668—1913 (1913); Linköpings stifts-tidningar 1847; meddelande av godsägaren J. E. Ahlberg, Tunaberg.
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Per August Ahlberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5610, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Walli.), hämtad 2024-11-08.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5610
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Per August Ahlberg, urn:sbl:5610, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Walli.), hämtad 2024-11-08.