Meriter

2. Tore August Almén, den föregåendes son, f. 14 okt. 1871 i Uppsala. Genomgick andra och tredje klasserna vid Uppsala h. allmänna läroverk samt följande klasser vid Stockholms h. latinläroverk å Norrmalm; avlade mogenhetsexamen där 17 maj 1889; student i Uppsala 17 sept. s. å.; avlade jur. fil. examen 25 apr. 1890; jur. utr. kand. 4 okt. 1895; jur. utr. lic. 15 maj 1900; disp. 23 maj s. å.; jur. utr. doktor 31 maj s. å.; företog febr.–sept. 1896 med understöd av allmänna medel en utrikes studieresa och vistades större delen av denna tid vid universitetet i Berlin. E. o. notarie i Svea hovrätt 18 okt. 1895; tf. domhavande 1898 sammanlagt sex .veckor; förrättade därunder två lagtima ting; docent i civilrätt vid Uppsala universitet 18 dec. 1897; förestod på grund av särskilda förordnanden professuren i civilrätt därstädes 19 febr. 1898–31 maj 1900; upprätthöll den med professuren i straffrätt vid samma universitet förenade undervisningsskyldigheten ht. 1900 samt professuren i dess helhet 1 jan. 1901–7 febr. 1902; sekreterare i den för behandling av vissa till obligationsrätten hörande ämnen tillsatta kommittén 14 febr. 1902–30 okt. 1903; adjungerad ledamot i Svea hovrätt under större delen av år 1904; ledamot av lagberedningen 23 mars 1906–29 okt. 1909; konstituerad revisionssekreterare 26 maj 1909; ledamot i förut nämnda kommitté 21 maj 1910–31 jan. 1914 samt av kommittén beträffande ifrågasatt ändrad ämnesfördelning mellan vissa professurer inom juridiska fakulteten vid Uppsala universitet 21 okt. 1910–dec. s.å.; revisionssekreterare 19 maj 1911; justitieråd 12 febr. 1915. RNO 1909; KVO2kl 1914; KNO1kl 1917. — Ogift.

Biografi

A:s vetenskapliga gärning har främst utförts i lagstiftningens tjänst. Han har deltagit i utarbetandet av de för den moderna svenska obligationsrätten grundläggande författningarna och anses därvid hava utövat ett betydande inflytande. I sina lagkommentarer har A. givit vetenskapliga framställningar av obligationsrättens principer ur delvis rättshistorisk och komparativ synpunkt men med fasthållande framför .allt av den praktiske möderne lagstiftarens åskådning. Arbetenas värde för tolkningen av gällande svensk rätt måste givetvis bedömas med hänsyn till den särskilda auktoritet, som tillkommer en av denna rätts skapare.

Författare

C. W. U. Kuylenstierna.

Tryckta arbeten

Trvckta arbeten: Om auktion såsom medel att åvägabringa aftal. 1—2. Upps. 1897, 1900. 187, IV; 327, VII s. (Bägge delarna vent. som akad. avh.) — Skandinaviskt lagstiftningsarbete angående köp (Tidskr. f. retsvidensk., Aarg. 17, 1904, s. 373—418). — Om köp och byte af lös egendom. Kommentar till lagen d. 20 juni 1905. D. 1—2. Sthm 1906, 08. IV, 593; XLVIII, 347 s. 2: a, delvis omarb. uppl. D. 1. Sthm 1917. XXXIX, 696 s. — Sakkunnigeutlåtande (Handl. ang. lediga professuren i civilrätt samt internat. privaträtt vid Upsala univ., Upps. 1914, s. 50—67). — Om förmånsrätt för den, som på grund av borgen infriat eller genom överlåtelse förvärvat en prioriterad fordran (Sv. juristtidn., Årg. 1, 1916, s. 23—28). — Om äganderättsförbehåll till föremål, som införlivas med fast egendom (ibid., Årg. 3, 1918, s. 5—22).

Utgivit: Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område av d. 11 juni 1915 jämte därav föranledda författningar. Sthm 1915. VII, 223 s. (Tills, med R. Eklund.) — Lagen om avbetalningsköp av d. 11 juni 1915. Med förklar, anmärkningar. Sthm 1916. (4), 107 s. (Tills, med dens.) — Lagen om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område av d. 11 juni 1915 samt därav föranledda författningar. Med litteraturhänvisningar och förklar, anmärkningar. Sthm 1916. VIII, 269 s. (Utvidgad uppl. av 1915 års ed.) — Svensk juristtidning, fr. o. m. årg. 1, 1916. (Tills, med G. Appelbérg, B. Ekeberg, G. Huselius, K. Schlyter.)

Källor och litteratur

Källa: Hj. Gullberg, Justitiematrikel (1914).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Tore August Almén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5675, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. W. U. Kuylenstierna.), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5675
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Tore August Almén, urn:sbl:5675, Svenskt biografiskt lexikon (art av C. W. U. Kuylenstierna.), hämtad 2024-04-23.