Meriter

Andersson, Jakob Theofil, f. 27 sept. 1869 i Ystad. Föräldrar: kopparslagarea Karl Johan Peter Andersson och Elisa Maria Gunnarson. Avlade mogenhetsexamen vid Malmö h. allmänna läroverk 1 juni 1888; student i Lund ht. s. å.; fil. kand. 13 dec. 1890; fil. lic. 31 maj 1895; disp. 20 maj 1897; fil. doktor 31 maj s. å. Docent i statistik och statskunskap vid Lunds universitet 14 juni s. å.; e. o. tjänsteman å kommerskollegiete statistiska avdelning 19 okt. s. å.; förordnad att förestå e. o. professuren i historia och statskunskap vid universitetet i Lund 1 febr.–15 maj 1898; har under åren 1898–99 biträtt vid den av förste aktuarien O. Hj. Gullberg verkställda utredningen angående olycksfall i arbete år 1897; amanuens å kommerskollegiets statistiska avdelning 26 juni 1900; Stockholms handelskammares statistiker 1902–18; aktuarie å kommerskollegiets avdelning för näringsstatistik 30 aug. 1904; biträdande förste aktuarie å dess avdelning för arbetsstatistik 2 jan. 1906; erhöll i uppdrag av de genom chefen för finansdepartementet tillkallade sakkunniga att verkställa utredning angående levnadskostnaderna å olika orter i riket s. å.; verkställde på uppdrag av järnvägslöneregleringskommittén statistisk utredning angående den ordinarie personalen vid statens järnvägar 1906–07; förordnad att biträda kommittén för omarbetande av fattigvårds- och lösdrivarlagstiftningen med bearbetningen av genom kommittén infordrade statistiska uppgifter 1908; erhöll uppdrag att utarbeta plan för anordnandet av Smålands handelskammares statistik s. å.; tf. förste aktuarie å kommerskollegiets avdelning för arbetsstatistik 31 dec. s. å.; adjungerad ledamot i kommerskollegiet i och för, beredande och föredragande av K. remisser m. m. angående lagstiftningen om ersättning vid olycksfall i arbete 26 mars–15 apr. 1909; tf. byrådirektör och sjukkasseinspektör 12 sept. 1910; förordnad att gemensamt med den danske sjukkasseinspektören träda i förhandling med svenska och danska sjukkassor rörande ömsesidig överflyttning mellan de båda ländernas sjukkassor 1911; byråchef i socialstyrelsen 1 nov. 1912; ordförande i Stockholms elfte pensionsdistrikt 1914–17; ledamot av kommittén för införande av obligatorisk sjukförsäkring (socialförsäkringskommittén) 31 dec, 1915; av socialstyrelsen förordnad till ordförande i kommittén för uppgörande av förslag till avtal mellan Sveriges allmänna sjukkasseförbund och allmänna svenska läkarföreningen 1916. RVO 1910; RNO 1915.

Gift 22 sept. 1901 med Emmy Augusta Ohlsson, f. 22 apr. 1874, dotter till sjökaptenen Martin Ohlsson.

Biografi

I det inre reformarbetet i vårt land hava de spörsmål, som röra den sociala försäkringen, ådragit sig en allt större uppmärksamhet. Sedan statsmakterna på 1890-talet förgäves sökt lösa dessa problem, återupptogs arbetet härmed efter sekelskiftet. Sjuk-, olycksfalls- och invaliditetsförsäkringen kräva var för sig icke blott mycket betydande kostnader utan även en högst komplicerad förvaltningsapparat. På grund härav ställde sig den allmänna meningen till en början ganska främmande för denna lagstiftning. Härutinnan har dock under de allra sista åren ett märkbart omslag ägt rum. Det har sålunda varit möjligt att lösa frågorna om invaliditets- och ålderdoms- (pensions-) försäkringen (1913) och olycksfallsförsäkringen (1916). Ännu återstår dock att definitivt, ordna sjukförsäkringen. Bland dem, som i tal och skrift sökt verka för de nya idéerna och över huvud för genomförandet i vårt land av en rationell socialförsäkring, intager A. ett av de främsta rummen. Särskilt har han härvid hävdat sjukförsäkringens betydelse såsom den grundläggande och i viss mening viktigaste grenen av hela socialförsäkringen. Sjukförsäkringen i Sverige är f. n. ordnad på frivillighetens grund. Det frivilliga sjukkasseväsendet står sedan år 1911 under tillsyn och ledning av en statens tillsynsmyndighet, förlagd till en särskild byrå inom socialstyrelsen. Såsom chef för denna byrå, sjukkassebyrån, dit sedermera även förlagts tillsynen över understödsföreningarna (begravningskassor, pensionskassor m. fl.), har A. alltsedan dess upprättande år 1910 fungerat. När regeringen i slutet av år 1915 tillsatte en kommitté för utredning av bl. a. frågan om införandet av obligatorisk sjukförsäkring, var också A. tämligen självskriven som medlem. I samband med hithörande frågor torde jämväl komma på dagordningen den viktiga frågan om åstadkommandet av enhetlighet i och samverkan mellan socialförsäkringens olika grenar, synpunkter, för vilka A. städse varit en ivrig förkämpe.

Författare

N. Bergsten.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Den inre omflyttningen. 1*. Norrland. Malmö 1897. (3), 59, XXV s. (Gradualavh., Lund.) — Ett bidrag till kännedomen om den inre omflyttningen i Sverige (Ekon. tidskr., Årg. 1, 1899, s. 155—168). — Om handelsbalans och betalningsbalans (ibid., Årg. 2, 1900, s. 113—140). — Om hemslöjden i Belgien (ibid., s. 529—541). — Om kommunalstatistikens betydelse och uppgifter (Statsvet. tidskr., Årg. 3, 1900, s. 221—240). — Conditions sociales (La Suéde, son peuple et son industrie, Sthm 1900, s. 125—135; även i sv. och engelska uppl. av samma arbete). — Alkoholfrågan i statistikens belysning (Mimer, [Årg. 1,] Profhäfte, dec. 1902, s. 25—43). — Värmlands läns kungl. hushållningssällskaps historia 1803—1903. Sthm 1903. VII, 369 s. — Stockholms köpmannaförening 1858—1908. Minnesskrift. Sthm 1908. 156 s. — Sjukkassefrågan inför riksdagen (Social tidskr., Årg. 10, 1910, s. 194—200; även sep. Sthm 1910. 8 s.). — Den nya sjukkasselagstiftningen. Sthm 1910. 24 s. (Sveriges allm. sjukkasseförbund, 1.) ¦— Läkare och sjukkassor (Allm. sv. läkartidn., Årg. 10, 1913, s. 505— 545; s. 534—545 innehålla referat av diskussion vid Stockholms läkareför-enings årsmöte 30 apr. 1912; även sep. Sthm 1913. 41 s.). — Obligatorisk sjukförsäkring i Sverige (Sv. sjukkasse-tidn., Årg. 6, 1913, s. 81—83, 85—86). — Sjukkassorna och pensionsförsäkringen (ibid., s. 113—115). —¦ Obligatorisk sjukförsäkring i Sverge. Några synpunkter och reflexioner (Tiden, Arg. 5, 1913, s. 275—281, 292—300). — Handbok vid tillämpningen av lagen om folkpensionering. Sthm 1914. 128 s. — »Väsentlig nedsättning av arbetsförmågan» (Sv. sjukkasse-tidn., Årg. 7, 1914, s. 97—-99). — Sjukkassorna och den nuvarande krisen (ibid., s. 129—132; även sep. Gtbg 1914. 4: o 4 s.). — Folkpensioneringens första år. Några erfarenheter från stadskommunerna. 1. Pensionsförsäkringens lokala administration särskilt med hänsyn till förhållandena i Stockholm. 4. Huru har uppbörden av 1914 års pensionsavgifter utfallit i stadskommunerna? (Sv. stadsförb. tidskr., Årg. 7, 1915, s. 15—22, 265—273). — Några synpunkter i frågan om statistikens ställning inom den svenska statsförvaltningen (Festskr. till Pontus Fahlbeck d. 15 okt. 1915, Lund 1915, s. 1—33). — Sjukkassefolket och pensionsförsäkringen (Sv. sjukkasse-tidn., Årg. 8, 1915, s. 53—55, 73—76). — Förslaget till lag om försäkring för olycksfall i arbete (ibid., s. 191—197). — Statistiska undersökningar rörande den svenska fattigvården. Sthm 1915. 4: o (6), 453 s. (Fattigvårdslagstiftn.-kommitténs betänkanden, 2:3.) — Förslaget till lag om försäkring för olycksfall i arbete (Social tidskr. Arg. 16, 1916, s. 205—224; även sep. Sthm 1916. 19 s.). — Sjukhjälp och pensionsunderstöd (Sv. sjukkasse-tidn. Arg. 9, 1916, s. 201—207). — Till sjukkasserörelsens 25-års-jubileum 1891—1916 (ibid, . s. 217—221). — Tvångssjukförsäkringen i Tyskland, England och. Norge. En översikt av gällande lagstiftning. Sthm 1916. 98 s. — Den nya olycksfallsförsäkringslagen (Sv. sjukkasse-tidn. Arg. 10, 1917, s. 41—46). — Ändringar i den norska sjukförsäkrings-lagen (ibid, s. 93—96). — Några resultat av sjukkassornas verksamhet (ibid, s. 193—196). — Statens ekonomiska förpliktelser mot sina tjänstemän (Från sv. statsförvaltningen, Arg. 10, 1918, s. 8—12). — Vad kunna sjukkassorna göra för främjande av konvalescentvården? (Sv. sjukkasse-tidn, Årg. 11, 1918, s. 145—149). — Dessutom ett antal smärre uppsatser och recensioner i Ekon. tidskr, Statsvet. tidskr. Sv. sjukkasse-tidn. m. fl.

Källor och litteratur

Källa: Civ.-dep. handl. 1 nov. 1912 (meritförteckn.), RA.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Theofil Andersson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5819, Svenskt biografiskt lexikon (art av N. Bergsten.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5819
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Theofil Andersson, urn:sbl:5819, Svenskt biografiskt lexikon (art av N. Bergsten.), hämtad 2024-04-25.