P V Hakon Sjögren

Född:1898-08-14 – Södertälje församling, Stockholms län
Död:1990-04-15 – Sigtuna församling, Stockholms län

Läkare (psykiater)


Band 32 (2003-2006), sida 384.

Meriter

2 Sjögren, Per Vilhelm Hakon, bror till S 1, f 14 aug 1898 i Södertälje, d 15 april 1990 i Sigtuna. Studentex vid Kommunala gymnasiet i Södertälje 11 juni 18, inskr vid UU vt 19, MK där 18 febr 24, amanuens vid KI:s neuroklinik på Serafimerlasarettet, Sthlm, periodvis 1 jan 27–31 dec 29, e o underläk där 1 jan–31 maj 30, ML vid Kl 20 maj 30, amanuens vid KI:s psykiatr klinik 15 juli 30–28 febr 31, bitr läk vid Hjälpbyrån för psykiskt sjuka vid Serafimerlasarettet 1 jan 31–40, underläk vid S:t Eriks sjukhus sinnessjukavd 1 mars 31–30 sept 32, bitr läk vid Beckomberga sjukhus 1 okt 32–40, läk vid Stadsmissionens alkoholisthem Mälargården 1 juli 36–40, allt i Sthlm, överläk vid Lillhagens sjukhus i Gbg 23 febr 40–64, styresman där 58–64, expert i 1952 års åldringsvårdsutredn febr 54–jan 56, doc i psykiatri vid GU 23 mars 54–64. – Med hedersdr vid UU 30 maj 53.

G 26 sept 1930 i Södertälje m frih Ingegerd Leijonhufvud, f 24 aug 1901 i Mörkö, Söd, d 10 okt 1987 i Sigtuna, dtr till kontraktsprosten frih Knut August L o frih Gerda Ulrika Lovisin.

Biografi

Medan den något äldre brodern Torsten (S 1) förlade sin högre skolgång till Sthlm skrevs Hakon S in i det genom faderns initiativ 1912 grundade Kommunala gymnasiet i Södertälje. Som ung kallade han sig länge Vilhelm, innan Hakon blev det naturliga tilltalet. I Södertälje hade han en inspirerande lärare, Giovanni Lindeberg (bd 23), som stimulerade S:s litterära och filosofiska intressen. S valde liksom fadern och brodern läkaryrket och genomförde sina medicinska studier främst vid Kl, där bl a neurologen Nils Antoni kom att spela stor roll för hans biologisk-naturvetenskapliga syn på neurologi och psykiatri.

Under 1930-talet tjänstgjorde S vid Beckomberga sjukhus och vid Hjälpbyrån för psykiskt sjuka i Sthlm. 1940 kom han till Gbg som överläkare vid avdelningen för kvinnliga patienter på Lillhagens sjukhus, där brodern tidigare varit chef. S kom att stanna i Gbg och verka vid Lillhagen i nästan ett kvarts sekel till sin pensionering 1964, de sista åren som sjukhusets styresman. Han hade även andra uppdrag, bl a som ledamot i Göteborgs och Bohusläns nykterhetsnämnd.

S ägnade stor energi åt att omvandla sin avdelning vid Lillhagen till en modern klinik med såväl avancerade metoder för diagnostik som aktivering och rehabilitering av patienterna med arbetsterapi. Från 1940-talet engagerade han sig för en ökad satsning på sysselsättnings- och arbetsterapi vid mentalsjukhusen. Detta blev en central fråga för S, och han publicerade en rad artiklar på detta område. Han föreslog också en formaliserad utbildning för arbetsterapeuter, vilka i Gbg under 1940-talet utbildades på Slöjdföreningens skola, innan vårdskolan vid Sahlgrenska sjukhuset 1959 övertog undervisningen. Hans arbete för att förbättra sjukhusmiljön och socialt aktivera patienterna mötte vanligen hårt motstånd från psykiaterhåll, inte minst från psykiatriprofessorn Bengt J Lindberg (bd 23).

I sin forskning var S en ledande expert på de senila psykoserna. Flera undersökningar utfördes i samarbete med S 1. Han inriktade sig på åldrandets mentalsjukdomar – ett problem som blev vanligare i takt med den ökande livslängden. I sin forskning kring Alzheimers sjukdom var han en pionjär i Sverige. – S uppfattades som en humanist som kombinerade en naturvetenskaplig grundsyn med stor generositet och fantasi.

Författare

Ingemar Nilsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från S i KB, LUB (till E Norlind) o i UUB (bl a till G Lindeberg).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Heidenstam och "Karolinerna". Några synpunkter (Bifrost, utg av Gymnasistföreningen ... [rubr, omsl:] Festskrift, utg ... 11 juni 1918, Södertälje 1918, 4:o, s 4-6). - Arbeten av professor Henry Marcus under åren 1895-1928. Sthlm 1928. 4:o. 4 s. [Anon.] - Spina binda cervicalis occulta (Svenska föreningens för invärtes medicin förhandlingar, 1929, Sthlm 1930, s 162-170; tills med S Björkman). - Hals-revbensyndromet. En översikt i anslutning till ett 40-tal iakttagna fall (Nordisk medicinsk tidskrift, bd 2, [Sthlm, tr] Upps 1930, 4:o, s 231-240). - Bestämmande av intelligensålder enl. Terman (The Stanford revision). Sammanställning för kliniskt bruk. Sthlm 1931. 13 s. (Psykiatriska kliniken i Stockholm.) - Förteckning över av Henry Marcus utgivna arbeten och uppsatser (Svenska läkaresällskapets handlingar, bd 57, 1931, Sthlm, 4:o, s 109-112). - Klinische Studien uber die Prognose bei Encephalitis lethargica chronica und das Resultat ihrer Behandlung mit Febris recur-rens (ibid, s 204-233; tills med G Höglund). - Inani-donsterapi vid epilepsi. Refererande framställning (Nordisk medicinsk tidskr, 4, 1932, s 934-937). - Till frågan om missbruk av läkemedel. Erfarenheter från poliklinisk verksamhet (ibid, 6, 1933, Hfors, s 1517-22). - Kroppsliga sjukdomar och psykiska symptom. Något om deras inbördes samband. Föredr d 29 maj 1934 å Beckomberga sjukhus för Svensk sjuksköterskeförenings lokalavdelning för Stockholm (Tidskrift för Sveriges sjuksköterskor, årg 1, 1934, Sthlm, s 387-398; även sep, 12 s). - Ställningstagande till ifrågasatt abortus provocatus och sterilisering (Svenska läkaresällskapets sektions för psykiatri och neurologi förhandlingar arbetsåret 1935, Sthlm 1936, s 99-112). - Erfarenheter i steriliseringsfrågor rörande psykiskt debila. Föredrag vid Nordiska hjälpskolemötet i Sigtuna, d 1 aug 1937 (Hjälpskolan, Vserneskolen, Ssersko-len, årg 15,1937, Sthlm, s 109-128). - L'hémiballisme et le corps de Luys (Revue neurologique, 70, Paris 1938, s 1-28; tills med H Marcus). - Arméns urvalsprov från psykiatrisk synpunkt. Erfarenheter från en militärpsykologisk kommendering våren 1943 (Tidskrift för psykologi och pedagogik, årg 2, 1943-44, Gbg, 4:o, s 49-56; tills med E G. Regnér; även sep, 20 s). - Psykisk debilitet, särskilt dess förekomst vid schizofreni, hos ett kvinnligt sjukhusklientel (Nordisk psykiatrisk Medlemsblad, Bd 3, 1949, Khvn, s 246-254). -Twenty-four cases of Alzheimer's disease. A clinical analysis (Acta medica Scandinavica, Supplementum 246. Papers dedicated to professor Martin Odin Gbg 1950, s 225-233). - Alzheimer's disease - Pick's disease, a clinical analysis of 72 cases (Acta psychiatrica et neurologica Scandinavica Suppl 74. Report of the Eleventh congress of Scandinavian neurologists in Copenhagen • Denmark 1950, Khvn 1951, s 189-192). - Clinical analysis of Morbus Alzheimer and morbus Pick (Acta psychiatrica et neurologica Scandi- navica Supplementum 82 [omsl]. T Sjögren, H Sjögren & A G. H. Lindgren, Morbus Alzheimer and Morbus Pick, a genetic, clinical and patho-anatomical study, [Khvn, tr] Sthlm 1952, s 67-115). - Några reflexioner kring temat arbetsterapi (till Erland Borglund den 6 augusti 1954, [Dals Långed, tr] Gbg 1954, s 161-173; även sep, 13 s). - Den manisk-depressiva psykosen [Rubr.] Gbg 1954. Fol. (4) s. (Medicinarbla-det, årg 2, 1954, Gbg, fol, n:r 2, Bilaga.) - Sjukhusens geriatriska klientel (Socialmedicinsk tidskrift, årg 32, 1955, Sthlm, 4:o, s 179-184, 216). - Neuro-psychiatric studies in presenile and senile diseases, based on a material of 1000 cases (introductory lecture) (Acta psychiatrica et neurologica [Scandinavica] Suppl 106 [omsl]. Report on the Eleventh congress of Scandina-vian psychiatrists in Oslo, Norway 1955, Khvn 1956, s 9-36). - De geriatriska sjukdomarnas frekvens inom mentalsjukvården åren 1940-1953 (Sjukhuset, årg 3, 1956, Gbg, 4:o, s 141-158). - Mentalsjukvårdens geriatriska uppgifter (Nordisk psykiatrisk medlemsblad, 10, 1956, s 49-55). - Geriatrik och neuropsykiatri. Några riktlinjer (Recip information juni 1957: Åldrande [omsl], [Sthlm (tr Viggbyholm) 1957,] s 1-4, 6-9, 11-18).- [Diskussionsinlägg] (Acta psychiatrica Scandinavica, Suppl 162. Depression, Proceedings of the Scandinavian symposium on depression, 26.-28. October, 1960, Hornbaek, Denmark, Khvn 1961, s 52 f, 57, 143, 247, 272). - Histopathological studies in AIzheimer's disease (4. internationaler Kongress fur Neuropathologie vom 4.-8. September 1961, Miin-chen, [även eng titel,] Proceedingsvol 1-3, Stuttgart 1962, s 319-324; tills med P. Sourander). - Para-phrenic, melancholic and psychoneurotic states in the presenile-senile period of life. A study of 649 patients in the functional division. Khvn 1964. 63 s. (Acta psychiatrica Scandinavica, Suppl 176.) - Presenile--senile brain atrophic syndromes related to micro-and macroscopical analyses and to the weight of the brain. A study of 400 cases (Acta psychatrica Scandinavica, vol [41], 1965, s 446-461).-The doctor's atti-tude and the patient's reaction. A theme on man in a hospital environment (Acta psychiatrica Scandinavica, Suppl 180 (ad vol 40). Report on the Fourteenth congress of Scandinavian psychiatrists in Göteborg, Sweden 1964 Khvn (tr Gbg) 1965, s 229-232). - Cerebral seizures in the presenile-senile period of life. A study of 77 patients (ibid, s 265-274). - Clinical, histo-logical and chemical studies on presenile and senile neuropsychiatric diseases (Proceedings of the Fifth international congress of neuropathology Zurich, 31 August - 3 September 1965, Amsterdam ... 1966, s 555-559; tills med P. Sourander & L. Svennerholm). -Bidrag i: Acta psychiatrica et neurologica, 1928, 1930-31, 1933, 1937, Khvn, Nordisk medicin, vol 18, 1943, 25, 1945, 30, 1946, 50, 1953, 51-52, 1954, 56, 1956, 69,1963, 71, 1964, Sthlm, 4:o, (Svenska) Läkartidningen, 1944, 1954, 1955, 1956, 1958, 1959, 1961, 1974, Sthlm.

Redigerat: Bifrost. Utg av Gymnasistföreningen Bifrost i Södertälje. [Rubr; omsl:] Festskrift utg vid Södertälje gymnasiums första studentdag 11 juni 1918. Södertälje 1918. 4:o. 12 s. - Svenska läkaresällskapets sektions för psykiatri och neurologi förhandlingar under arbetsåret 1935(-1936). Sthlm 1936-37. 173 s; XV, 108 s.

Källor och litteratur

Källor o litt Socialdep:s konseljakter 23 febr 1940, nr 13, RA.

GU 1891-1995, 3 (1996); Inbjudan till drs-prom...[UU] 30 maj 1953 (1953); G Punell, Farväl, Lillhagen (1995); SLH 4:4 (1934); SMoK; Sv läkare (1959); Väd 1989.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
P V Hakon Sjögren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5989, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingemar Nilsson), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5989
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
P V Hakon Sjögren, urn:sbl:5989, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingemar Nilsson), hämtad 2024-04-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se