Meriter

Sandström, Johan Wilhelm, f 6 juni 1874 i Degerfors, Vb, d 12 jan 1947 i Sthlm, Bromma. Föräldrar: snickaren o hemmansägaren Jonas Anton S o Greta Magdalena Sjögren. Elev vid Tekn skolan i Sthlm 93–96, studier vid StH 94–03 o läsåret 06–07, vetensk biträde vid Statens meteorologiska centralanstalt (SMC) 15 febr 99–02, hydrografisk assistent i Sv hydrografisk-biologiska kommissionen jan 03–1 maj 06, anställd vid Carnegieinstitutet 1 maj 06, byråingenjör vid Hydrografiska byrån 08, förste meteorolog vid SMC 6 dec 13 (tilltr 1 jan 14), byrådir o chef vid Statens meteorologisk-hydrografiska anstalts (SMHA) meteorologiska avd 31 dec 18–30 juni (k beslut 28 april) 39. – LVA 25, led av Sv nationalkomm för fysik 25, LVS 42, fil hedersdr vid UU 31 maj 45.

G 29 jan 1920 i Sthlm, Osc, m Ruth Anna Gunilla Nordenskjöld, f 5 okt 1880 i Jönköping, Sofia, d 22 juli 1941 i Sthlm, Bromma, dtr till översten Otto Gustaf N (bd 27, s 248) o Anna Elisabeth Sofia Nordenskiöld.

Biografi

S gick i folkskola i Degerfors och flyttade efter faderns död med mor och syskon till Sundsvall, där han vid sidan av sågverksarbete fick enskild undervisning. Ambitionen var sannolikt att bli ingenjör. Med hjälp av medel från lokala välgörare reste han till Sthlm för att börja vid Tekniska skolan och senare vid StH, som då drevs som privat stiftelse och därför kunde anta elever utan studentexamen. Kollegers hågkomster antyder att han gick sin egen väg och inte som avsett följde kurserna i matematik för mentorn Ivar Bendixon. Studierna ledde heller aldrig till någon examen. S kom däremot tidigt i kontakt med olika vetenskapliga miljöer och fick redan 1899 arbete som assistent vid Statens meteorologiska centralanstalt.

Men viktigare för S:s tidiga karriär var Vilhelm Bjerknes, grundare av den s k Bergenskolan inom meteorologin och vid sekelskiftet 1900 professor i matematisk fysik vid StH. Med utgångspunkt i en generell hydrodynamisk cirkulationssats, formulerad under det sena 1890-talet, kom denne att söka en "rationell metod" för väderprognoser genom en exakt fysik för atmosfären. I denna process var matematiken ett centralt redskap, inte bara för att uppställa samband mellan variabler utan också som uttryck för en alltmer djupgående strävan efter precision och standardisering. Bjerknes hade dock inga planer på fortsatt arbete med sådana problem kring 1900 men främjades av understöd från sv staten och av S:s beredskap att utföra de omfattande hydrodynamiska beräkningar som krävdes. S började hos Bjerknes redan 1899 genom ett stipendium för att undersöka relationen mellan lågtryck och stormar.

Arbetet hos Bjerknes gav nödvändiga referenser för framtiden. I en rad uppsatser använde S delar av den generella cirkulationssatsen i mer specifika studier av atmosfären, och de grafisk-matematiska tekniker som han tog till sig och själv utvecklade gjorde honom attraktiv på en expanderande vetenskaplig yrkesmarknad. När Bjerknes inte kunde finansiera honom på heltid anställdes han istället som förste assistent av Otto Pettersson (bd 29) och Svenska hydrografisk-biologiska kommissionen – i praktiken som vetenskaplig ledare på dess undersökningsfartyg, kanonbåten Svensksund. Därutöver fick S ett erbjudande från Fridtjof Nansen i Bergen. Vid denna tid publicerade också Svante Arrhenius sin väldiga Lehrbuch der kosmischen Physik (1903), där S hade skrivit ett teoretiskt kapitel om luftmassornas rörelser, inräknat en diskussion om tilllämpbarheten inom vad som då kallades dynamisk meteorologi.

Med bidrag från Carnegie Institution i Washington organiserade emellertid Bjerknes ett nytt och omfattande projekt, med S som assistent från 1906; när Bjerknes följande år flyttade till Oslo följde S med. De sökte nu sprida sina matematiskfysikaliska metoder och därmed överlåta applikationerna åt andra. Men tillgängligheten överskattades, varför det fortsatta arbetet bestod av att skapa illustrativa exempel och ett specificerat språk. Den gemensamma volymen Statics (1910) innehöll därvid ca 80 sidor tabellverk men också lanseringen av adekvata begrepp och av enheten millibar (mb) för atmosfäriskt tryck. Målet var att kunna arbeta med data från olika geografiska platser i fysikaliskt baserade, standardiserade ekvationer. Meteorologin skulle göras enhetlig.

På längre sikt var Bjerknes' finanser osäkra också denna gång, och redan 1908 tillträdde S tjänsten som byråingenjör vid den nya Hydrografiska byrån i Sthlm. Ansökan hit vittnar om S:s säregna ställning som Bjerkneselev utan examen. Han kunde inte åberopa någon formell utbildning utan fick styrka sin duglighet med publikationer och intyg om sin goda räkneflit och sina kunskaper om experimentell apparatur och praktiska frågor, t ex flottning. 1913 sökte sig S åter till SMC men sysselsattes där av chefen Nils Ekholm (bd 12) med rutinmässigt och, enligt S själv, underkvalificerat arbete. Detta återspeglade en oenighet om värdet av Bjerknes' meteorologiska program; dll prognosverksamhet med dess metoder gavs varken tid eller utrymme, vilket S hade önskat. Situationen korrigerades något när S s å anställdes som förste meteorolog, och han kunde nu även fortsätta sin forskning. Hjälp bl a med de omfattande tabellarbetena fick S av sin systerdotter Thea Ahlberg, som framdeles skulle bli en följeslagare i yrket.

SMC led under senare delen av 1910-talet av svår växtvärk och var mer än rådligt utspridd över Sthlm. S pläderade för att eventuella nya lokaler borde anpassas till en metodik där instrument och observationer gavs företräde. Detta var enligt S inget val utan en nödvändighet. Dagliga förfrågningar från "flygarna" kring Sthlm påminde om meteorologins förankring i ett större system av samhällsfunktioner, varför administrativ integritet inte längre kunde tjäna som ideal. Aven sjöfolk och jordbrukare hörde till en växande skara av intressenter. "Oftast bli de avspisade med att man icke kan säga något bestämt, men ändå komma de igen", skrev S till Arrhenius. S blev i och med denna utveckling kongenial med sin tid och fick som chef för meteorologiska byrån vid den nya Meteorologisk-hydrografiska anstalten 1919 administrera en omstrukturering av vädertjänsten efter de nya behoven. Under 1920-talet tillkom en speciell flygväderlekstjänst och, inom SMHA, även en militär avdelning - permanent från 1929. Hand i hand med sådana organisatoriska innovationer gick ett ökat bruk av kommunikationsteknologi, främst telegrafi och rundradio. SMHA gavs också allt fler hydrografiska uppdrag i anslutning till utbyggnaden av sv vattendrag.

För S:s egen del gav SMHA - där S verkade till sin pensionering - underlag till storskaliga forskningar om Golfströmmen. Han hade redan vid StH lärt känna Petterssons och Ekholms arbeten om strömmen som en faktor bakom det sv klimatet; dessa tjänade nu som referenser med tillägget att avkylningen på nordliga breddgrader och inte vinden förklarade vattenflödet. Denna delvis nya inriktning fyllde flera funktioner i S:s gärning. Potentiellt kunde studiet av Golfströmmen bidra till säkrare prognoser, men därutöver sökte han strömmens egen mekanik: en hydrodynamik i gigantisk skala, satt i relation till jordens rotation. Även om S nu hade vänt sig mot vissa inslag i Bergenskolans metodik, hänvisade han till den svåra hydrodynamiken som ett slags högre ordning för förklaringar av vätskors och gasers rörelser - en markering av en progressiv analytisk position. Detta exklusiva redskap förde honom också ut på Ishavet, bl a med en expedition 1929 som uppbars av ett flertal privata och statliga finansiärer. Det var också med studierna om Golfströmmen som S anknöt till 1920- och 30-talets forskning kring det allt varmare klimatet, som då ansågs orsakat av en ännu ej identifierad sorts solstrålning.

Utöver expeditionerna och ett antal färder med egen båt i Ishavet - med assistans av Ahlberg - gjorde S vintertid åtskilliga resor till de sv fjällen för att beskåda de mekanismer som läromästaren Bjerknes identifierat i mötet mellan varma och kalla luftmassor. Det gamla tullhuset vid Riksgränsen kunde tjäna som observatorium, varifrån han såg "den väldiga arena, där kampen mellan Atlantens varma och Europas kalla luft utkämpades. Högfjäll och djupa dalar voro det ståtliga skådespelets kulisser." Dessa Norrlandsstudier gav ytterligare material till en sats om energiomvandlingen i atmosfär och hav som gav internationellt erkännande. Sina upplevelser förmedlade han gärna populärt. Citatet ovan kommer från Den svenska vintern, ursprungligen en uppsats i STF:s årsbok 1936, som utgjorde både ett forskningstestamente och en reflektion kring den egna karriärens förutsättningar. S pekade på barnets fascination inför isblommorna på stugfönstret i Västerbotten som ingång till sina studier av naturens fenomen. Här märks också S:s goda hand med språket. En blid och opolerad ton i brev till kolleger kunde i tryckta skrifter förbytas i ett raffinerat språkbruk i syfte att förmedla svårigheterna i den vetenskapliga forskningens praktik.

S beskrivs som en originell forskare under hänvisning bl a till en av hans många konstruktioner: ett fordon med stora hjul som kunde färdas i Arktis och som skall ha provats under 47 nätter på Bottenhavets is (Vädret, vattnet...). Denna tillskrivna originalitet bör främst ses mot bakgrund av den teknifiering som meteorologin och oceanografin genomgick under S:s karriär men möjligen också som ett milt uttryck för det faktum att S ifrågasattes som forskare. Medarbetare har antytt att S som student från enkla förhållanden och akademiker utan examen aldrig nådde ända in i den självmedvetna gemenskapen av professionella naturvetare under 1900-talets första decennier. Sannolikt låg sådana faktorer bakom S:s tidvisa irritation över att inte riktigt räknas, trots uppburen position vid SMHA. Invalet i VA var t ex inte självklart utan fick diskuteras efter bordläggning. Då som alltid trädde hans bundsförvanter till försvar. Fysikern C W Oseen (bd 28) menade härvid att S:s karriär, utifrån hans ringa formella skolning, vittnade mer om den klassiska meteorologiska utbildningens bristande relevans än om S:s faktiska färdigheter.

Författare

Anders Carlsson

Arkivuppgifter

Brev från S i LUB (till C Charlier), UUB (bl a till H Hildebrandsson), RA (till O Nordenskjöld) o i VA:s arkiv (till S Arrhenius).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ueber die Arrwendung von Professor V. Bjerknes' Theorie der Wirbelbewegungen in Gasen und Fliissigkeiten auf meteorologische Beob-achtungen in den höheren Luftschichten ... vorgelegt den 10 Januar 1900. Sthlm 1900. 4:o. 46 s, 10 pl-bl. (VAH, N F, bd 33, nr 4.) - Ueber die Beziehung zwi-schen Temperatur und Luftbewegung in der Atmo-sphäre unter stationären Verhältnissen (VA, Ofversigt af ... förhandlingar, årg 58, 1901, Sthlm 1901-02, tr 1902-03, s 759-774 [i no 10, 1902]). - Ueber die Beziehung zwischen Luftbewegung und Druck in der Atmosphäre unter stationären Verhältnissen (ibid, 59, 1902, s 87-103 [i no 3,1902]). - Uber die Darstellung des Hydrographischen Beobachtungsmateriales durch Schnitte, die als Grundlage der theoreuschen Diskussion der Meerescirkulationen und ihrer Ursachen dienen können. [Gbg 1901.] 19 s. (Tills med V. Bjerknes.) [WS, F 4, h 3: 4.] [Annan utg:] U o o å. Fol. 5 s. - Uber die Anwendungvon Pegelbeobachtungen zur Berechnung der Geschwindigkeit der Meeresströme. [Rubr.] [Gbg 1903]. Fol. 2 s. (Svenska hydrografisk--biologiska kommissionens skrifter 1 [omsl] [: 5].) — Uber Drachen fur meteorologische Untersuchungen bei hydrographischen Expeditionen. [Rubr.] [Gbg 1903] Fol. 3 s, 1 pl. (Tills med V. Bjerknes; ibid [: 7].) - Uber die Berechnung von Meeresströmungen. Bergen 1903. 43 s. (Tills med B. Helland-Hansen; Report on Norwegian fishery- and marine-investigations, vol. 2,1902, no. 4.) Overs: On the mathematical investiga-tion of ocean currents (Report on fishery and hydro-graphical invesdgations in the North Sea and adja-cent waters ... 1902-1903, Edinburgh 1905, fol, s 137-163). - Theorie der atmospherischen Cirkulation (S Arrhenius, Lehrbuch der kosmischen Physik, T 1, Leipzig 1903, s 736-762; bidrag till A.s text tills med V Bjerknes m fl; även i rysk uppl: Fizika neba, Odessa 1905). - Einfluss des Windes auf die Dichte und die Bewegung des Meereswassers. Khvn 1904. 6 s. (Conseil permanent international pour 1'exploration de la mer, Publications de circonstance n" 18.) - On icemelting in seawater and currents raised by it. [Rubr] [Gbg 1905]. Fol. 5 s, 3 pl-bl. [Ur Svenska ... skrifter, 2: 8.] - Windströme im Gullmarfjord. [Rubr.] [Gbg 1905], Fol. 3 s. [Ibid, 2: 10.] - Hilfsgrössen zur Berechnung der Druckverteilung in der Atmosphäre an den internationalen Tagen 1900-1903 (Beiträge zur Physik der freien Atmosphäre, Zeitschrift fur die wissenschaftliche Erforschung der höheren Luft-schichten, Bd 2, Strassburg 1906-08, 4:o, s 1-17; tills med V. Bjerknes). - Ueber die Temperaturverteilung in den allerhöchsten Luftschichten. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1907. 6 s. ([VA,] Arkiv för matematik, astronomi och fysik, bd 3, n:o 25.) - On the construction of isobaric charts for high levels in the earth's atmo-sphere and their dynamic significance (Transactions of the American Philosophical society N. S.,vol 21, Philadelphia 19[05-]08, 4:o, s 31-95,1 pl [1906]; fak-similutg i Beiträge zur Physik der freien Atmosphäre, 2, 1906, Beiheft, 1907). - Dynamische Versuche mit Meerwasser (Annalen der Hydrographie und mariti-men Meteorologie, Zeitschrift fur Seefahrt- und Mee-reskunde, Jahrg 36, 1908, Berlin, 4:o, s 6-23) - Uber die Bewegung der Fliissigkeiten (ibid, 37, 1909, s 242-254, 7 pl). - Om havsstremmenes aarsager (Nyt Magazin for Naturvidenskaberne, Bd 47,1909, Chris-tiania, s 11-14). - Uber die Beziehung zwischen Luft-druck und Wind. Upps & Sthlm (tr Upps) 1910. 4;o. 20 s, 4 pl. (VAH, bd 45, n:o 10.) [Referat härav] (Ge-sundheits-Ingenieur, Jahrg 34, 1911, Miinchen, & Berlin, 4:o, s 286 f). - Dynamic meteorology and hyd-rography. Part 1. Statics. Washington, D. C, 1910. 4:o. 146 s jämte pl i stor fol. (Tills med V. Bjerknes, c;a 60 s tabellbilagor av denne; Carnegie Institution of Washington, Publications no. 88.) Övers: Dynamische Meteorologie und Hydrographie ... T 1. Statlk der Atmosphäre und der Hydrosphäre. Braunschweig 1912. VI, 126 ... s. - On the relation between atmospheric pressure and wind (Bulletin of MountWeatherobser-vatory, vol 3, 1910, Washington 1911, 4:o, s 275-303). - Atmospheric studies (ibid, 5, 1912, s 83-131). -HydrometrischeVersuche. Sthlm 1912. 64s. ([Omsl:] Meddelanden från Hydrografiska byrån, 3.) - Uber die Wirbelbewegungen in der Atmosphäre. [Rubr.] Upps 1912. 33 s. (Arkiv för matematik 7: 30.) - Ueber die Energieumwandlungen in der Atmosphaere. Upps... 1912. 4:o. 20 s, 3 pl. (VAH 47: 9.) - Möjligheten att förutsäga de nordiska ländernas nederbörd och temperatur (Flottningstidskrift, årg 1-10, 1912-21,Sthlm,4:o,s 99-101 [1912]). - [Recension] (ibid, s 143 f [1913]). - Reduktionstabell vid kartplanimet-rering (ibid, s 518 [1916]). - Vindförutsägelser för timmerflottningen (ibid, s 707-719 [1918]). - Snötäcket i övre Sverige (ibid, s 939-950 [1920]). - Eine meteorologische Forschungsreise in dem schwedi-schen Hochgebirge. Upps ... 1913. 50 s, 2 kartor, 2 pl. (VAH 50: 9.) - Uber die Ablenkung des Windes in-folge der Erddrehung und der Reibung. [Rubr.] Upps 1914. 8 s. (Arkiv för matematik..., 9: 31.)-Uber die Anhäufung des warmen Meerwassers in den Ross-breiten. Upps 1914. 5 s. (Ibid, 9: 32.) - Meteorologische Studien im schwedischen Hochgebirge. Gbg 1916. 48 s. [WS 17: 2.] - [Den övre rimfrostzonen i Lofoten,] 2 (Naturen, illustrert Maanedsskrift for populser Naturvidenskap, Aarg 41 (Raekkeö: 1), 1917, Bergen & Khvn, s 285—287). - Monatliche, jähiiiche und zehnjährige Luftversetzungen in Europa 1901-1910. Gbg 1918. 64 s. [WS, 19: 2.] - Månadsöversikt av väderleken i Sverige till lantbrukets tjänst utg under Meteorologiska centralanstaltens inseende. [Rubr.] Årg 38,1918, n:o 11-12. Sthlm. Fol. 4 s, 1 pl, 4 s. - Om lufttrycksfördelningens orsaker (Skandinaviska geofysikermötet i Göteborg den 28-31 augusti 1918, Förhandlingar Gbg 1918, s 27-29). - Väderleksförutsägelser för flygare (ibid, s 49-53). - Geo-morfologiska iakttagelser i Jotunheimen sommaren 1918 (ibid, s 65 f; tills med H. W:son Ahlmann). -Luftcirkulationen i Europa och fjällstormarna i Norge [referat] (Forhandlinger ved de skandinaviske Na-turforskeres 16. Mote i Kristiania den 10.-15. Juli 1916, Kristiania 1918, s 351 f). - The hydrodynamics of Canadian Atlantic waters by W. J. [!] Sandström (Canadian fisheries expedition, 1914-1915, Ottawa 1918, IV s, s 221-343, 11 pl). - Om bearbetning av vindobservationer enligt Lamberts formel. [Rubr.] [Berlin, London, Paris, Sthlm, tr] Upps 1919. 9 s. (Meddelanden från K. Vetenskapsakademiens Nobelinstitut, bd 5 [Festskrift utg till Svante Arrhenius' 60-årsdag ...], n:o 24.) - The problem of mountain formation from a mechanical point of view (Geografiska annaler, årg 2, 1920, Sthlm, s 13-19). - Deux théo-rémes fondamentaux de la dynamique de la mer. Traité élémentaire expérimental. Gbg 1921. Fol. 6 s. (Ur Svenska hydrografisk-biologiska kommissionens skrifter 6 [omsl] .) - Snö och is i Sverige (Hyllningsskrift tillägnad F. Vilh. Hansen på sextioårsdagen .... Sthlm 1922,4:o, s 103-109,1 pl-bl). - Havets dynamik (Kosmos, fysiska uppsatser utg ... av Svenska fysikersamfundet, bd 2, 1922, Sthlm, s 132-171). - Förarbeten för polarexpeditioner (Festskrift tillägnad professor Otto Pettersson [Gbg, tr] Hfors 1923, s 63-67). - Topografi och klimat (Det sjuttonde skandinaviska naturforskaremötet i Göteborg den 9—14 juli 1923 Gbg 1925, Föredrag, s 135-142). - [Recension] (Geografiska annaler, 27,1925, s 266 f). - Väderleksutsikter för timmerbogserare vid Norrlandskusten (Svenska flottledarförbundets årsbok, 1-44, 1924-70, Sthlm, 4:o, s 1599-1605 [1928]). - [Vinden och flottningen (diskussionsinlägg)] (ibid, s 1782). - Snö (Svensk turistkalender, 1927, Sthlm, s 99-103; även sep, 5 s). -Föredrag om väderleksförutsägelser (Navis, Navigationssällskapets medlemsblad, årg 4, 1929, Sthlm, 4:o, s 29 f, o 5, 1930, s 3 f). - Golfströmmen (Svensk geografisk årsbok, 1930, Lund, s 176-197). - Golfströmsexpeditionen 1930 (ibid, s 218-220). - Hilfsgrössen zur Berechnung einer Luftschicht bei normaler Windverteilung (Transactions of the American Philosophical society 16, 1930, s 235-240). - Golfströmmen och väderleken. Sthlm 1931. 83 s. (Studentföreningen Verdandis småskrifter, n:r 344.) - Uber den Einfluss des Golfstromes auf das Wetter (Beiträge zur Physik der freien Atmosphäre, 19, 1932, s 22-26). -Vinden. Föredrag vid ... årsmöte fredagen den 11 mars 1932 (Svenska skogsvårdsföreningens tidskrift, årg 30, 1932, Sthlm, s 220-256). - På upptäcktsfärd med "Golfströmmen" (Jorden runt, 1934, Sthlm, s 68-87). - Till Vatnajökull och till ön Jan Mayen (ibid, 1936, s 281-297). - Den svenska vintern. Sthlm 1937. 47s. (STF:spubl.n:o624.) [Ur STFÅ 1936.]-Förord (C-E Odelberg o C C Olrog, Ishavsodyssé: minnen och upplevelser från Golfströmsexpeditionen 1936, Sthlm 1936, s 5 f)- - The snow cover in Sweden (Con-seil international des unions scientifiques, Union géo-désique et géophysique internationale: Association internationale d'hydrologie scientifique, Bulletin n:o 23, Sixiéme assemblée générale å Edimbourg du 14 au 26 septembre 1936, 2. Partie des travaux de 1'Asso-ciation, Comptes rendus et mémoires... Transactions 1938, Riga, 4:o, s 123-132). - Ryssarna på isflaket. Några vetenskapliga o praktiska resultat av deras expedition (Industritidningen Norden, årg 66, 1938, Sthlm, 4:o, s 65-67). — Warm winters and cold winters in Scandinavia. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1941. 3 s, 1 pl-bl. ([VA,] Arkiv för matematik, bd 28 A, n:o 1.) -On the relation of the surface temperature of the sea to the air temperature. [Rubr.] Upps 1942. 24s. (Ibid, 28 A: 13.) - Monthly mean surface temperatures of the sea. [Rubr] Upps 1943. 18 s, 8 pl-bl. (Ibid, 29 A: 16.) -The Gulf stream and theweather. [Rubr.] Upps 1944. 12 s. (Ibid, 30 A: 18.) [Bearb övers?:] Golf-stroom en weersgesteldheid. Santpoort u å. [Rubr] 4:o. 27 s. [Sep ur tidskr Natuur en mensch.] - The variations of the atmospheric pressure. Upps 1944. 35 s. (Ibid, 31 A: 5.) - Snow studies. Upps 1944. 9 s, 1 kartbl. (Ibid, 31 A: 20.) - Snow storms. Upps 1946.9 s, 1 kartbl. (Ibid, 33 A: 22.) - World temperature ano-malies. Sthlm [omsl: Berlin, London, Paris] (tr Upps) 1946-47. 4:o. 19 s, 12 pl-bl. (VAH, Ser. 3, 23: 4.) - Bidrag i: Ymer, 1913, 1917, 1918, 1928, 1930, 1939, Sthlm, STFÅ, 1914,1916,1923,1936,1938, Sthlm, Pe-termann's Geographische Mitteilungen, 1914, Gotha (referat) Monthly weather review, 1914, 1915, Washington, 4:o, Meteorologische Zeitschrift, 1923, 1924, 1926, 1934, Braunschweig, 4:o, G. Gerlands Beiträge zur Geophysik, Bd 15, 1926, 17, 1927, 32, 1931, 35, 1932, 38, 1933, 44 o 45, 1935, 48, 1936, 49, 1937, 53, 1938, Leipzig & Berlin.

Källor och litteratur

Källor o litt: Jordbruksdep:s konseljakter 31 dec 1918, nr 107, RA; prot o bilagor, VA:s 3:e klass, 1925-11-20, VA.

T Bergeron, The Sthlm period (In memory of Vilhelm Bjerknes on the lOOth anniversary of his birth, 1962); E Crawford, Arrhenius: from ionic theory to the greenhouse effect (1996); A Eliassen, Vilhelm Bjerknes and his students (Annual review of fluid me-chanics, vol 14, 1982); G Eriksson, Kardäggarna: naturvetenskapens tillväxt o tillämpningar i det industriella genombrottets Sverige 1870-1914 (1978); R M Friedman, Appropriaung the weather: Vilhelm Bjerknes and the construction of a modern meteorology (1989); G H Liljequist, High latitudes, a history of Swedish polar travels and research (1993); A Persson, Sandströmsfejden 1924 (Polarfront, nr 99, april 1999); Vädret, vattnet o vi: SMHI fyller 100 år (1973).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Wilhelm Sandström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6351, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Carlsson), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6351
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Wilhelm Sandström, urn:sbl:6351, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Carlsson), hämtad 2024-04-19.