Meriter

1 Pers, Anders, f 24 febr 1860 i Mora, Kopp, d 23 aug 1951 i Västerås. Föräldrar: lantbrukaren Pers Mats Matsson o Rull Kerstin Andersdtr. Småskollär 77–82, studerade vid Fornby folkhögsk, Stora Tuna, Kopp, 82–83, folkskollär 84-86, förvaltare i Grällsta, Kila, Vm, 87–01, led av Kila kommunalnämnd 92, ägare till o ansv utg av Vestmanlands läns tidn (VLT), Västerås, 98–48, huvudred där 08-48, led av styr för TU 02–51, ordf där 20–24, led av Västerås stadsfullm 05–06 o 13–38, av Västmanlands läns landsting 11–27, av FK 11–27 (led av andra tillf utsk 11, av jordbruksutsk 12-14B, av statsutsk 15–18 lagt, 19 lagt o 27, av första särsk utsk 17 o 18 urt, av tredje särsk utsk 18 lagt, av andra särsk utsk 19 urt, av första lagutsk 22, av bevilln:utsk 23–26, av särsk utsk 23), led av 1902 års löneregleringskomm febr 12–juni 18, av komm ang Strömsholms arrendejord maj–dec 12, sakk hos patentlagstiftmkomm juni–dec 12, led av komm ang Överintendentsämbetet okt 12–nov 15, av komm ang samfälld skog i Kopparbergs län juni 13–mars 14, av komm ang instruktion för Byggnadsstyr juli–dec 17, av komm ang läroverks- o landsbibi juli 18–febr 23, sakk ang omorg av dövstumundervisn:en juni 19–maj 21, led av komm ang häradshövdingars löner aug 19–jan 20, av komm ang kvinnors tillträde till statstjänst april 20–jan 23, av komm ang tidn:pappersbruken juli 20–jan 21, av högskolornas löneregleringskomm dec 20–juni 22, av komm ang idrottens främjande juni 21–maj 22, av komm ang tidmförordn okt 23–mars 24, ordf i styr för ab Radiotjänst maj–okt 24. – Iqml 37.

G 5 april 1884 i Mora m Kånåhols Anna Andersdtr, f 5 mars 1862 där, d 7 dec 1954 i Västerås, dtr till lantbrukaren Kånåhols Anders Andersson o Kuver Maja Persdtr.

Biografi

P kom från ett lantbrukarhem i Vinas by i Mora. Hans släkt, med småbönder och soldater på både fädernet och mödernet, härstammade från bygden nordväst om Siljan. Som ung arbetade P med jordbruks- och skogsarbete på föräldrarnas gård och med skolundervisning, först som småskollärare i Vattnas i Mora och sedan som folkskollärare i sin hemby. Däremellan låg en tid av folkhögskolestudier. 1884 började han hjälpa traktens mest betydande person, Bälter Sven Ersson (bd 14), med räkenskaper och kontorsgöromål. Därmed inledde han ett långvarigt samarbete med den betydligt äldre Ersson, som kom att bli hans gynnare och välgörare.

Efter sitt giftermål ville P satsa enbart på jordbruk och annonserade därför i VLT efter en gård. Bakgrunden var hans splittrade arbetsförhållanden och att hans föräldrars gård var liten och svårarbetad på grund av den i Dalarna vanliga ägosplittringen. De ca 12 tunnlanden var fördelade på 32 olika ställen. Till detta kom även en ökad försörjningsbörda när familjen växte. I detta läge köpte Balter Sven Ersson 1886 en gård i Grällsta, söder om Sala, och anställde året därpå P som förvaltare. Under en tioårsperiod var P bonde på en ca 600 tunnland stor gård, som jämförd med hans föräldrars kunde betecknas som ett storgods.

P var öppen för nya odlings- och brukningsmetoder och för modern teknik. Han nyodlade ca 50 tunnland och använde sig av täckdikning. Han skaffade socknens första slåttermaskin, inrättade länets första andelsmejeri och installerade redan 1892 telefon på gården. Han fick även en rad utställningspriser för fina jordbruksprodukter. Som jordbrukare var P en föregångsman.

1897 köpte P med lån av Bälter Sven Ersson VLT med tryckeri. Därmed inledde han som 38-åring ett nytt skede i sitt liv. Som ägare och huvudredaktör av VLT utvecklade han under 50 år tidningen till Västerås och länets ledande tidningsorgan. Under 1900-talets första år hade VLT en upplaga på drygt 4 000, och 1947, när P stod i begrepp att lämna över tidningens redaktörskap till sin son Anders Yngve (P 2), trycktes den i ca 30 000 exemplar. P:s framgångar berodde delvis på hans förmåga att anlita lämpliga och yrkeskunniga personer. Till VLT knöt han som redaktionschef Anders Dehn, som varit verksam på den tidigare liberala men senare konservativa tidningen Östergötlands Dagblad i Norrköping. Efter hand fick några av P:s söner viktiga arbetsuppgifter i tidningen.

Ett betydelsefullt verksamhetsområde för P var hans politiska engagemang i den frisinnade rörelsen. Detta ledde till många politiska förtroendeuppdrag både i Västerås stad, i landstinget och i riksdagen. Karl Staaff och Fridtjuv Berg (bd 3) var de personer ur de frisinnades led som P beundrade mest. P tillhörde den borgerliga vänster som samarbetade med den socialdemokratiska arbetarrörelsen. Sålunda bidrog hans stöd, bl a i VLT, till att Viktor Larsson (bd 22) från Västerås valdes in i riksdagen 1902 som en av de första socialdemokraterna.

P:s politiska engagemang kan väl karakteriseras genom hans förhållande till folkrörelserna, som under hans mest produktiva tid växte sig starka och som i många avseenden symboliserade en modern radikalism. Mest engagerade han sig i nykterhetsrörelsen och folkbildningsarbetet. Tidigt blev han godtemplare i logen i Mora, senare i Grällsta, där han upplät en stor sal på sin gård för logens arbete. Som ordförande för Västmanlands godtemplardistrikt under 1890-talet var han en av de drivande krafterna i nykterhetsarbetet i denna del av landet. Han deltog även i 1890-talets stora nykterhetsdemonstrationer. – P hade gärna sett en förlängning av det under storstrejken 1909 tillfälligt införda alkoholförbudet. Detta var enligt honom storstrejkens bästa resultat. Han tillhörde dock inte förbudsivrarna men ville ha en lagstiftning som inskränkte försäljningen av alkohol. I samband med den rådgivande förbudsomröstningen 1922 krävde P en åtskillnad mellan mäns och kvinnors röster. För detta blev han häftigt angripen av nykterhets- och kvinnoföreningar, vilka menade att detta skulle innebära en degradering av kvinnorösterna. P förmodade emellertid att kvinnorna i högre grad än männen skulle rösta för ett förbud, och om mäns och kvinnors röster räknades var för sig, skulle detta framträda tydligare.

Nykterhetsarbetet var intimt förknippat med folkbildning och studiecirkelverksamhet, något som låg P varmt om hjärtat. Betecknande var hans långa kamp för ett nytt stads- och länsbibliotek i Västerås som kröntes med framgång först efter hans död. Ursprunget till P:s engagemang för ett nytt bibliotek var att finna i Västerås arbetarinstitut, grundat 1899 av bl a P. Där ordnades föreläsningar, folkkonserter och studiekurser och där fanns en boksamling.

P:s förhållande till frikyrkorörelsen var progressivt. Han hade från sin hemtrakt goda erfarenheter av att statskyrka och frikyrka kunde leva sida vid sida i ömsesidig tolerans. Som liberal tog han dock avstånd från all dogmatism. Kristendom och kristen etik var för P självklarheter som skulle genomsyra hela samhällslivet. I slutet av 1920-talet och under 1930-talet brukade han företa långa fotvandringar på den västmanländska landsbygden och då besöka olika kyrkor. Under rubriken Min söndagsvandring kåserade han i VLT bl a över prästernas predikningar.

P var tidigt anhängare av kvinnlig rösträtt och kvinnans valbarhet på samma villkor som mannen. Han hade uppfattningen att man och kvinna var olika men lika mycket värda och att de därför kompletterade varandra. 1912 deltog han tillsammans med Anna Whitlock i ett opinionsmöte för kvinnlig rösträtt som samlade 200 personer i Västerås stadshus. P uttalade sig också tidigt för kvinnliga präster och menade att bristen på präster skulle bidra till att bryta kvinnoprästmotståndet.

Minst engagerad var P i idrottsrörelsen, även om han här tog ett initiativ som gjorde honom känd i vida kretsar, nämligen till Vasaloppet. I anslutning till firandet av 400-årsminnet av "Gustav Vasas äventyr i Dalarna" fick han uppslaget till ett skidlopp mellan Mora och Salen, och han skrev om detta i VLT. Han fick omedelbart gensvar från DN som understödde det första loppet 1922 med 1 000 kr. P bevistade endast detta lopp och då i egenskap av prisutdelare.

P betraktade tidningsmannens arbete som ett kall. Han använde tidningen som medium för sina egna politiska åsikter och för att väcka människors intresse för sin hembygd och för kultur och bildning. Även om skrivandet låg honom varmast om hjärtat, visade han som tidningsman stor driftighet vad gällde att förnya och expandera tidningsföretaget. Han köpte tomter och lät riva hus i Västerås för att bereda plats för nya tidningslokaler med moderna tryck-pressar från Tyskland och England.

Som liberal riksdagsman drev P ofta frågor med regional anknytning till Dalarna och Västmanland. Han motionerade bl a om en ny länk i Inlandsbanan mellan Sveg och Brunflo, om det statsägda Strömsholms hingstdepå, som befann sig i vanvård, samt om skogsbruk och skogsvård. Hans ambitioner att befrämja folkbildningen kom till uttryck i en av hans mer betydande motioner som gällde statligt stöd till länsbibliotek och vetenskapliga bibliotek. Hans sista motion handlade om majoritets- och personval till AK. Den vittnade om hans tro på individen och kan sägas vara ett typiskt utslag av hans liberala politiska åskådning. Ett annat uttryck för denna var hans humanitära patos. I en uppmärksammad artikel pläderade han för en mer human fångvård, särskilt för unga förbrytare. P var en mångsysslare på ett sätt som inte var helt ovanligt i en tid då specialisering och differentiering i samhället inte nått särskilt långt. Han hyste som många självlärda en stor tilltro till upplysning och bildning. I det avseendet var han främst en 1800-talsmänniska präglad av detta sekels idealism och tro på andliga värden. Han hyste en optimistisk framstegsvänlighet och var en god representant för det uppåtsträvande småfolket i Bondesverige. Den hårda och stränga bondekonservatism som han mötte på den västmanländska landsbygden var honom främmande. Även om P hade sina rötter i 1800-talet och i Bondesverige, var han en förmedlande länk till det moderna industri- och välfärdssamhälle som växte fram efter andra världskrigets slut. P levde under den tid då parlamentarism och demokrati fick sitt genombrott. Han insåg därför tidigt att nazismen och Hitlers regim var ett farligt hot.

P fick, som han själv uttryckte det, uppleva "en fredlig revolution". Han syftade på flykten från landsbygden, då en stor del av landets befolkning övergick från jordbruksarbete på landet till industriarbete i städerna. P tillhörde själv dem som lämnade landsbygden för staden. I Västerås köpte han ett stort hus med trädgård kallat Pilbo, vilket fungerade som släkten P:s naturliga samlingspunkt under tre generationer. P klippte dock aldrig av banden med sitt ursprung och sin hembygd. Han och hans familj tillbringade somrarna på fäbodstället i Öndalen i Mora, där hans hustru varit vallkulla.

Författare

Ann-Katrin Hatje

Arkivuppgifter

P:s arkiv (60 vol, dagböcker, korrespondens, ämnesordn handl:ar, foton m m) i Mora bygdearkiv. – Brev från P i RA, UUB o i Mora bygdearkiv (många till Balter Sven Ersson).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Vestmanlands läns kalender 1901. Vesterås [1901], IX, 575 s, (22) s annonser, 2 kartor. Supplement ... 1902. 7 s. [Anon.] – Några ord om utskogarna / Lagens provisoriska karaktär / Några ord angående tillvägagåendet vid lagens tillämpning (Lagen om skogsundantagen i Dalarna och P. M. angående lagens giltighetsområden av ... C Cederström samt Några ord ... av A P, Västerås 1915, s 19–24). – Bildningstillfällen för ungdom och äldre i Västmanlands län. [Omsl.] Västerås 1916. 16 s. [Anon.] (Landstingets folkbildningskommitté [omsl].) – Rull Mats. Människor o natur i min hembygd. Västerås 1922. 94 s, 9 pl. – Väckelsen i Mora (Från Johannes Rudbeckius' stift, en festgåva till Rudbeckiusjubileet 1923, Sthlm (tr Upps) 1923, 4:o, s 271–280; omtr: Hågkomster och livsintryck av sv män o kvinnor, saml 6, Upps 1925, s 52–64; även sep, 13 s). – Minnestal över Balter Sven Ersson, med anl av att 100 år förflutit efter hans födelse hållet i Mora kyrka d 22 nov 1925. [Omsl: Balter Sven Ersson. Minnestal med en efterskrift.] Västerås 1926. 29 s, 1 pl. – Vestmanlands läns tidning 1831–1931. Silhuetter o perspektiv under hundra år. Västerås 1931. 118 s. – Företal till föreliggande omtryck (L F Kihlman, Beskrifning öfver Kumla socken ... Strengnäs 1828. Omtr ... Västerås 1931, s I–IV). – Folkhögskola i Mora. [Rubr; omsl: En folkhögskola ...] Ett inlägg. Västerås 1907. [Omsl.] 7 s. [Ny utg:] En ... 1932. 8 s. – Anders Zorns fadersarv och förmyndare. [Rubr.] Västerås 1933. 15 s. [Ur VLT 1933, Julnr.] – Omkring Anders Zorn. Västerås 1939. 47 s. [Nyutg av föreg samt ur VLT 9/1 o 28/8 1920,16/2 1935, 27/5 1939; s 25–31 av G Pers.] – Lärare bonde tidningsman. Minnen. Västerås 1948. 347 s, 1 portr, 15 pl-bl. – Människor, mark, meningar. Artiklar i VLT åren 1900–1947. Västerås 1960. 503 s, 1 pl-bl. – Medv i VLT från 1898 (ansv utg 1898–1948, från 1908 även huvudred).

Utgivit: Gamla papper angående Mora socken. [l]-2. Västerås 1927–32. 1. Dess äldsta skattelängder efter Kammararkivets handlingar till trycket befordrade och med en efterskrift försedda. 232 s, 1 bl faksimil. 2. Arvid Siggessons brevväxling med en kommentar av L Sjödin. Till trycket befordrade. 1932 (omsl 1937). 432 s, s 432 a–f, 433-698, 2 bl faks, 1 pl-bl.

Källor och litteratur

Källor o litt: Tidn:klipp ang P, Sveriges pressarkiv, RA.

N Carli, Ideella folkrörelser i Västerås (Västerås genom tiderna, 11:2,1967); Innersidan. VLT-are – o en till om VLT, ed I Garpe (Vestmanlands läns tidn 150 år, 1981); J Lindroth, Idrott mellan krigen (1987); S Olsson, Parlament i Aros (1963); dens, Ordet. Reportern o hans tidn (1992); SMoK; Tyckt o Tryckt. Ledare i Vestmanlands läns tidn 1940–1980, ed I Garpe (Vestmanlands läns tidn 150 år, 1980).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Pers, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7096, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann-Katrin Hatje), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7096
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Pers, urn:sbl:7096, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ann-Katrin Hatje), hämtad 2024-04-20.