Johan Albrecht Pripp

Född:1795-12-27 – Kristine församling, Västra Götalands län
Död:1865-03-08 – Kristine församling, Västra Götalands län

Affärsman, Bryggare


Band 29 (1995-1997), sida 495.

Meriter

Pripp, Johan Albrecht, f 27 dec 1795 i Gbg, Kristine, d 8 mars 1865 där, ibid. Föräldrar: handlanden, sedermera klockaren Petter Jacob P o Maria Margareta Svensson. Elev vid Tyska skolan i Gbg 04, bodgosse hos handlanden o bryggaren F Svanander 1 okt 10, handelsbokhållare där, grundade o ledde bryggeriet J A Pripp (från 59 J A Pripp & Son) 2862, burskap som bryggeriidkare 13 dec 33, led av kommissionen för uttaxering av bidr till fattigvården m fl inrättn:ar 3744 o 5253, en av föreståndarna för Gbg:s fattighus 3858, ålderman i Bryggaregillet 40, led av komm ang fastighetsförsäkring i Städernas allm brandstodsbolag 4258, av Borgerskapets äldste 4358, allt i Gbg.  Medl av bl a Royal Bachelors' Club 39.

G 5 okt 1828 i Gbg, Domk, m Henrietta Amalia Hagdahl, f 27 juli 1799 i Linköping, d 16 juli 1856 i Gbg, Kristine, dtr till lanträntmästaren Johan H o Henrietta Christina Wendtlandt.

Biografi

Den Prippska släktens ursprung har härletts till 1570-talet och det dåtida danska landskapet Skåne. Förfäderna var framstående affärsmän och rådmän i Helsingborg, Ängelholm och Landskrona. Efter att ha tjänat fyra år hos sin bror Hans Berndt P inflyttade P:s far Petter Jacob P (17621815) 1781 från Landskrona till Gbg, där han i sju år arbetade hos handelsmannen Carl Minten, i ett år hos Jacob Paulin och ett och ett halvt år hos Nicolaus Janse. Han erhöll 1793 burskap som handlande men gick 1799 i konkurs. 17991803 hade han tillfälliga arbeten på Joseph Halls (bd 17, s 782) mäklarkontor och på Ostindiska kompaniets magasinskontor. Petter Jacob P slutade sin levnad som klockare i Kristine församling. I ansökningshandlingarna 1803 till klockaretjänsten beskrivs familjen som utfattig och i nöd. Av kyrkorådet erhöll han senare förmaningar att sköta sin tjänst med större samvetsgrannhet.

P gick i Tyska skolan, som var knuten till Kristine tyska församling, till 1810, då han anställdes hos Frosten Svanander, som var ägare till ett av de större bryggerierna i Gbg, beläget vid Lilla Bommen på Klädpressargatan. Så småningom avancerade han till handelsbokhållare och under konkursen efter Svananders död 1828 förlorade P en del pengar. Han fick dock möjlighet att arrendera det Ekman-Brembergska bryggeriet på Stampen och på så sätt etablera sig inom näringen. Arrendesumman på 2 000 rdr måste ha varit svår att uppbringa, och det är troligt att hans blivande hustru bistått ekonomiskt.

Först 1844 kunde P köpa loss fastigheten av det Brembergska sterbhuset, men han hade under mellantiden planerat övertagandet genom att förvärva en rad grannfastigheter. Efter 1844 investerade P långsiktigt i om- och nybyggnation, bl a ett mälteri och ett boningshus med tunnbinderi.

Vid mitten av 1800-talet hade P:s bryggeri utvecklats till det största av stadens ca 20 bryggerier. 1847 var 32 personer anställda och fastighetsvärdet uppgick 1859 till 165 150 kr. Som ett erkännande av P:s ledande ställning skall hans val 1840 till ålderman i Bryggaregillet ses.  Organisatoriskt vidtogs vissa förändringar i samband med att P 1859 gjorde sin son Carl P till delägare i firman, som då fick namnet J A Pripp & Son, men P kvarstod i ledningen till 1862, då han avgick och överlämnade chefskapet till sonen. Vid sin död efterlämnade P en förmögenhet på ca 100 000 rdr riksmynt.

P var samhälleligt intresserad och tog på sig en rad uppdrag, även om han inte var direkt politiskt engagerad. Bl a intresserade han sig för stadens fattiga och fungerade som besiktningsman, t ex vid inspektioner av stadens landerier Bagargården, Stora Härlanda, Hedås, Carlsberg och Kviberg 185255. Vidare anlitades han flitigt som revisor för olika kommunala inrättningar och kassor.

P har karaktäriserats som en "levnadsglad man, som själv känner livet behagligt och har behov av att göra det så även för andra". Han skall ha kännetecknats "av gammaldags stränghet i allt som rörde arbetsamhet och affärsmannaheder" och han var "ända till sin död såsom ung då det gällde detta livets glädje och trevnad" (Par Bricole-ordens levnadsteckn).

P:s näst äldste son Frosten Carl Emil Pripp (183478) anställdes efter avslutad skolgång hos fadern och sändes så småningom till Tyskland för att studera bryggerinäringen. Han inträdde 1858 i faderns firma som kompanjon och erhöll 3 dec s å burskap som grosshandlare i Gbg. Hans uppgift i företaget blev främst att introducera den nya bayerska bryggningsmetoden, vilken redan hade börjat användas i Gbg av faderns konkurrenter. Efter det att P dragit sig tillbaka från firman införde Carl P under sin korta chefstid nya tillverkningsmetoder samt genomförde omfattande om- och tillbyggnader av bryggeriet. På grund av klen hälsa vistades han tidvis på kurort i Tyskland och åtog sig endast ett mindre antal offentliga uppdrag; bl a var han föreståndare för Gbgs fattighus 186166. I och med Carl P:s bortgång upphörde den Prippska släktens aktiva medverkan i företaget, som 1879 ombildades till ab under namnet ab J A Pripp & Son.

Författare

Per Clemensson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Gbgs rådhusrätts o magistrats arkiv AI (prot), D I (borgarlängd), E II c (årshandhar) o E III a (bouppt:ar); Gbgs Borgerskapets äldstes arkiv A I (prot) o D I A (matr); Gbgs Kristine förs:s arkiv K III: 11 (kyrkorådets prot) o O IV:1 (ansökn:handl:ar); Skråväsendet i Gbg, Bryggareämb:s arkiv A 151 B, AI (prot); Frimurarsamhällets i Gbg arkiv B 75: D I e Hädangångna bröder; Handelsfören:s i Gbg arkiv B 1: A I (prot) o B I (kopior av utg skriv:er); Långströmska saml B 4, ser I, Tidn:klipp Pripp; Sällsk Göta Par Bricoles i Gbg arkiv B 105, Minnesrunor F 3:1; allt i GLA.

A Attman, 18101961 (Bryggerinäringen i Gbg, 2, 1961); BachCl; C R Fredberg, Från vår merkantila o industriela verld, 1 (1897); Pripps bryggeri 18281928 (1928).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Albrecht Pripp, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7407, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Clemensson), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7407
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Albrecht Pripp, urn:sbl:7407, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Clemensson), hämtad 2024-04-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se