Meriter

2 Ralf, Einar Christian, bror till R 1, f 24 juli 1888 i Malmö, S:t Pauli, d 27 sept 1971 i Sthlm, Högalid. Mogenhetsex vid H a l för gossar i Malmö 7 juni 09, inskr vid LU 3 febr 10, elev vid Musikkonservatoriet i Sthlm 12–18, musiklär- o kyrkosångarex där 15, dirigent för Sthlms studentsångarförb 17–70, kantor i Katarina förs, Sthlm, 21–54, musiklär vid Katarina realskola, Shlm, 29 okt (tilltr 1 dec) 26–46, ordf för Musiklärarnas riksförb 28–38, lär i kördirigering o körsång vid Musikkonservatoriet (från 40 Musikhögskolan) 31–40, av MA utsedd dir med prof:s titel där 30 maj 40–30 juni 54, förste förb:dirigent hos Shlms körförb 36–48 o Sv sångarförb 43–65, konsulent för musikundervisn hos Skolöverstyr (SÖ) 36–40, dirigent hos Radiokören 39–52, led av 1942 års kyrkomusikerutredn juni 42–juni 46, av 1947 års musikutredn juni 47-febr 54, ordf i Sv tonkonstnärsförb 47–64. – Litt et art 30, LMA 37, fil hedersdr vid StU 3 sept 60.

G 21 aug 1917 i Vrigstad, Jönk, m Anna Elisabeth (Anna-Beth) Dahl, f 1 juli 1894 där, d 15 april 1984 i Nacka, dtr till kronolänsmannen Alfred D o Anna Hildegard Maria Pontén.

Biografi

Einar R påbörjade en juridisk utbildning vid LU innan han beslöt att ägna sig åt musik. Efter gedigna studier vid Musik-konservatoriet i Sthlm, bl a med sju terminer i huvudämnet kontrapunkt, vilket även innebar kompositionsstudier för Ernst Ellberg (bd 13), verkade han som konsertsångare (tenor), kantor, musiklära- re och framgångsrik körledare. 1931 blev han lärare i körsång och kördirigering vid Musikkonservatoriet och var 1940–54 direktör för Musikhögskolan. Både som konstnärligt framstående och uppskattad kördirigent och som entusiasmerande ledare för landets då enda högre musikutbildningsinstitution framstod R vid denna tid som en centralgestalt i sv musikliv. Han var landets förste musikkonsulent vid SO, grundade Musiklärarnas riksförbund och var förste ordförande där och i Sv tonkonstnärsförbundet.

Som konsertsångare, med studier i solosång för Oscar Lejdström (bd 22), framträdde R fram till 1940-talet och han var en av Sveriges mest ansedda oratorie- och romanssångare, bl a som evangelisten i Bachs Matteuspassion och med tenorpartiet i Beethovens 9:e symfoni. Namnkunnigast blev han dock som mångsidig och uppskattad manskördirigent. Under de drygt femtio år som han ledde Sthlms studentsångarförbund skedde en påtaglig förnyelse av repertoaren, delvis genom R:s egna kompositioner men också tack vare en rad stilegna arrangemang. Sammanlagt ledde R drygt tusen konserter, också vid en lång rad turnéer i övriga Norden, till ett tiotal europeiska länder och två gånger till USA (1925 och 1965). – Som tonsättare komponerade R främst en rad körkompositioner, merparten för manskör.

Författare

Hans Åstrand

Arkivuppgifter

Brev från R i LUB o UUB (bl a till Josef Eriksson).

Tryckta arbeten

Kompositioner: Diverse: Sonat D-dur f violin o piano (elevarb, 1918?); Festpolonäs f orkester till invign av Katarina realskolas nybyggn (1931), När juldagsmorgon glimmar, Liten kantat f bl kör, (goss) sopransolo, violinkvartett o orgel (1936). – För manskör: Die schwarze Laute (OJ Bierbaum, 1920-t); Pierrot und der Mond (Paul Friedrich, d:o); Sjörövarsång med barytonsolo (d:o); Pionerna (A Österling, 1928); Dormi pure (1930); Vaggvisa med barytonsolo (Jeremias i Tröstlösa, (1930); Arbetare (B Bergman, 1932); Verlainestämning (V Ekelund, s å); Fuga å 3 (E Ralf, 1936). – Arrangemang: ett 40-tal f manskör o några f bl kör.

Källor och litteratur

Källor o litt: L Blohm, E R död (SvD 29 sept 1971); Dizionario enciclopedico universale della musica e dei musicisti, ed A Basso (1988); Grove's dictionary of music and musicians, ed E Blom (1955 o 1980); G Hilleström, MA. Matr 1771–1971 (1971); I Hjort, Minnesblad vid Sthlms studentsångarförb:s 50-årsjubi-leum, åren 1930–1955 (1955); L Jonsson, Ljusets riddarvakt (1990); G Kahlmeter, Minnesblad vid Sthlms studentsångarförb;s 25-årsjubileum 1905–1930 (1930); SMoK; Sohlman. – Nekr:er över R i MA:s årsskr 1971, i Musikkultur 1971:6, i Musiklivet-Vår sång 1971:4, i Sv kyrkomusik 1971, i Samf för unison sång, årskr 1972.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Einar C Ralf, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7506, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Åstrand), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7506
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Einar C Ralf, urn:sbl:7506, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Åstrand), hämtad 2024-04-25.