Biografi

Ramsay, vittförgrenad adelssläkt från Skottland, där namnet förekommer redan i början av 1100-talet.

I sv historisk litteratur är namnet tidigast känt genom den överstelöjtnant Alexander R (d tidigast 1612) som förde befälet över de 300 för sv räkning värvade skottar som 1612 landsattes i Romsdalsfjorden och till största delen dödades av norska bönder, då de sökte ta sig fram till den sv gränsen.

Mer omskriven blev Jacob R (d 1639). Han blev överste för ett av hans svärfar Jacob Spens i Skottland värvat regemente 1627. Han deltog i polska kriget och blev kommendant i Kolberg (Kolobrzeg) 1631, sårades vid stormningen av slottet Marienburg vid Würzburg s å och blev generalmajor 1632 och kommendant i Hanau 1634. Hanau försvarade han med utmärkt tapperhet mot de kejserliga trupperna från 1635. Året därpå fick R undsättning, men 1638 erövrades staden, varvid han blev svårt sårad. Han dog i fångenskap.

Ovisst är det genealogiska sambandet mellan ovannämnda personer och ryttmästaren Hans R (d 1649), som fick gods i Finland av Gustav II Adolf 1613, 1614 och 1630. Han naturaliserades som sv adelsman 1634 (ej 1633) och företedde då ett bördsbevis från Skottland av år 1623, enligt vilket hans avlidne far, kapten Alexander R var son till en William R, vars far hette Alexander R.

Hans R:s sonson Anders Eric R (1646–1735) deltog i slagen vid Halmstad och Lund 1676 samt slaget vid Landskrona 1677 och blev överste för Nylands fördubblingskavalleriregemente 1700 och för Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente 1709. Anders R utmärkte sig under försvaret av Finland och Ingermanland mot ryssarna och befordrades 1713 till generalmajor och landshövding i Västerbotten. 1717 (jfr bd 9, s 156) suspenderades och arresterades han för att ej ha utnyttjat alla resurser till motstånd vid ryssarnas anfall mot Umeå 1714. En kommission tillsattes, som avgav fällande dom 1718. Efter Karl XII:s död frigavs R 1719. Genom sitt äktenskap hade han kommit i besittning av säteriet Jackarby i Borgå sn.

Hans son Johan Carl R (1675–1742) blev sårad vid landstigningen på Själland 1700, vid övergången av Düna (Daugava) 1701 och vid stormningen av Veprik 1709. Johan R deltog även i slagen vid Narva 1700, Kliszów 1702, Holowczyn 1708 och Poltava 1709 samt belägringen av Torun 1703. Han blev rysk fånge genom kapitulationen i Perevolotjna 1709 (Weihe) och återkom först 1722. S å fick R överstes titel, och 1723 förordnades han som v landshövding i Nyslotts och Kymmenegårds län under den ordinarie landshövdingens frånvaro vid riksdagen. 1739 blev han chef för Nylands dragonregemente, och 1741–42 deltog han i kriget i Finland. Litteraturuppgiften att R kort före sin död skulle ha föreslagits till generalmajor har ej kunnat verifieras.

En av hans brorsdöttrar, Hedvig Märta, blev stammoder för släkten Nordenskjöld (bd 27). Hennes bror Anders Henric R (1707–82) deltog som frivillig i kriget i Norge 1718, var i fransk krigstjänst 1734–41, var även med i kriget i Finland 1741–42 och blev sårad vid kuvandet av dalupproret 1743. Han misstänktes för delaktighet i hovpartiets revolutionsförsök 1756 men blev överste för hertig Fredrik Adolfs regemente 1763, landshövding i Savolax och Kymmenegårds län 1765, friherre 1766 (ej introd) och generalmajor 1769. Vid statsvälvningen 1772 hejdade R upplänningarnas av ständerna beordrade marsch mot Sthlm, och han belönades av Gustav III kort därpå med utnämning till generallöjtnant. Som landshövding förvärrade han 1773 bondeoroligheterna med sitt bryska uppträdande, varför han 1774 förflyttades till landshövdingetjänsten i Nylands och Tavastehus län. 1776 tog R avsked som protest mot de 1775 införda nya länsgränserna i Finland och mot att brännvinsbränningen blivit kronans regale. Han löste ut sina medarvingar ur Jackarby och sin första hustrus medarvingar ur Esbo gård i Nyland, där han dog. R var en rastlöst verksam man med ovanliga kroppskrafter och uppbrusande lynne.

Anders Henric ärvdes av sin svärson och brorson Otto Wilhelm R (1743–1806), som deltagit i pommerska kriget. Sedan den oppositionelle Robert Wilhelm De Geer (bd 10) 1789 entledigats från landshövdingetjänsten i Kymmenegårds län, blev Otto R v landshövding där. Han befordrades till överste i armén 1790, fick landshövdings n h o v 1792 och blev 1793 ordinarie landshövding i nämnda län men tog s å avsked redan efter ett par månader på grund av sjuklighet.

R:s söner majoren Anders Wilhelm R (1777–1808) och löjtnanten Carl Gustaf R (1783–1808) utmärkte sig i kriget mot ryssarna 1808, i vilket de stupade, Wilhelm vid det misslyckade landstigningsförsöket vid Lemo och Carl i striden vid Lappo tre veckor senare. De har blivit kända genom dikter av J L Runeberg och E G Geijer. En brorson var hovrättsrådet Anders Henrik R (1822–80), som blev svärson till sin fars kusin Anders Edvard R (jfr nedan). Hans bror var gift med skriftställaren Ebba Gustafva R, f Karström (se nedan).

Otto R:s bror Anders Johan R (1744–1811) deltog i pommerska kriget och kriget i Finland 1788–89, befordrades till överstelöjtnant 1789 och var landshövding i Savolax och Karelen 1791–1803. Hans son den ryske generalen Anders Edvard R (1799–1877) blev 1856 finsk friherre. Denne Anders R:s dotter Johanna Vilhelmina Augusta blev mor till professor Leonard Jägerskiöld (bd 20) och gifte om sig med hovrättsrådet Anders Henrik R (se ovan). En sonsons son till generalen blev i äktenskap med författaren Dagmar Natalia Ruin-R (1894–1977) far till intendenten vid Sthlms konserthusstiftelse Johan Axel Anders Edvard R (1930–78). En av generalen Anders R:s bröder var farfar till den finländske finansmannen och politikern August R (1859–1943), vars första hustru Julia (Jully) Maria R, f Ekström (1865–1919; jfr bd 13, s 197) skrev Frälsesläkter i Finland intill Stora ofreden (1909–16).

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Peringskiölds Ättebok o Orig: geneal, RHA; Carpelan 1954–65; Elgenstierna; Ram-say.

Alexander R: H Angell, Skottetoget (1912); J Berg o B Lagercrantz, Scots in Sweden (1962), s 27; A B B[lomberg], Skottertåget (NF, ny uppl, 25, 1917); J Bromé, 1537–1645 (Jämtlands o Härjedalens hist, 2, 1945), s 263 f; T A Fischer, The Scots in Sweden (1907); C Grimberg, Sv folkets underbara öden, 3 (1915), s 40; T Michell, History of the Scottish Expedition to Norway in 1612 (1886); Y Nielsen, Tidsrummet 1588–1660 (Norges historie, 4:2, 1911), s 104 o 106; S Steen, Tidsrummet fra omkr 1500 til omkr 1640 (Det norske folks liv og historie gjennem tiderne, 4, 1935), s 349; G Wittrock, Gustav II Adolf (Sveriges hist till våra dagar, 6, 1927), s 31.

Jacob R: Biographica, RA:s ämbetsarkiv F V a: 47 (P Sondén, Biogr notiser från 1600-talet, II); dens, ms Militära chefer i sv armén (o där anf källor) o Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; A guide to the materials for Swedish historical research in Great Britain (1958); AOSB, särsk 1:5, 7, 12 o 15 samt 2:6-7 (1893–1977): B C:son Barkman o S Lundkvist, 1611–32 (K Svea livg:s hist, 3:1, 1963); F W Barthold, Gesichte des grossen deutschen Krieges, 1–2 (1842–43); G Björlin, Johan Banér (1910), 2, s 224 f, o 3, s 679; Broomé; B P v Chemnitz, Schwedischen in Teutschland gefiihrten Krieg, erster Theil (1648), s 233; A Cronholm, Trettioåriga kriget o underhandharna i Tyskland från K Gustaf II Adolphs död till Westfaliska fredsslutet, 1:2 (1877), s 90; G Droysen, Bernhard v Weimar, 2 (1885), s 219 f; O Durchman, Ett litet bidr dll ätten R:s hist (Genos 1945); Fischer, a a; A Fryxell, Berättelser ur sv hist:en, 6–7 (1900–01); Frälseg 4:3; H Groöi bref (HH 13:2, 1892), s 44–47; R Hanncke, Aus Hinterpommerns Schwedenzeit (Baldsche Studien, 42, 1892), s 31 f; E Hildebrand, Kristina (Sveriges hist till våra dagar, 7, 1926), s 60; ISP; R Nordlund, Krig genom ombud (H Landberg m fl, Det kontinentala krigets ekonomi, 1971); S v Pufendorf, Sechs und zwanzig Bucher des Schwedisch und Deutschen Kriegs-geschichte ... (1688); Sveriges krig 1611–32, 2–6 (1936–39); Theatrum Evropamm, 3 (1644), s 395, 512, 571, 652, 665, 908 ff och 927; R Wille, Hanau im dreissig-jährigen Kriege (1886), s 143-491.

Hans R: Biographica, Sköldebrevsaml, R 8, f 152, Reduktionskolks arkiv F 1:142, RA; AdRP 2 (2. uppl, 1905), s 144, 148 o 163; Durchman, a a; W G Lagus, Undersökmar om finska adelns gods o ätter (1860).

Anders Erich R: ÄK 79, Biographica, M 1139 o Sondéns anf ms (o där anf källor), RA; A Allardt, Borgå sockens hist, 1–2 (1925–28); D Almqvist, Den ryska offensiven i Finland år 1712 (KFÅ 1943), s 159, 161, 176, 179, 186f o 191; E W B[ergman], Västerbotten o ryssarna 1714–21 (HT 1892), s 255–266, 270–273 o 283; Brefvexl mellan konung Carl XII o rådet (HH 14, 1892), s 128, 286 o 304; H Brulin, Domen över Georg Lybeckers befälsföring (KFÅ 1934), s 205 o 213; Fryxell, a a, 25 (1902); S Grauers, Ätten Wachtmeister genom seklerna, 2 (1946); HArk 21:2 (1910): Suomen historiallisen seuran pöytäkirjat, s 11 f; T Hartman, Borgå stads hist, 1 (1906); Herrgårdar i Finland, 1 o 3 (1928–29); F Hjelmqvist, Kriget i Finland o Ingermanland 1707 o 1708 (1909); E Hornborg, Finlands hävder, 3-4 (1931–33); dens, Karolinen Armfelt (1952), L Kaggs dagbok 1698-1722 (HH 24, 1912); Lagus, a a; Lewenhaupt; A Neovius, Ur Finlands hist, 2–3 (1891–95); G Nikander o EJutikkala, Säterier o storgårdar i Finland, 1 (1939), s 603; J Nordberg, Konung Carl XII hist, 2 (1740); C O Nordensvan, Sv armén åren 1709–1718 (KFÅ 1919), s 239; dens, Sv arméns reg:n 1700–1718 (KFÅ 1920), s 64 o 87; S I Olofsson, Samhälle o ekonomi i övre Norrland under stormaktstiden (Övre Norrlands hist, 3, 1974); B Steckzén, Umeå stads hist 1588–1888 (1922), s 131; Å Stille, Övre Norrlands administr hist (Övre Norrlands hist, 2, 1965); H E Uddgren, Kriget i Finland år 1713 (1906), s 7.

Johan Carl R: Inrikes civilexp:s registr 4jan 1723, M 1139 o Sondéns anf ms (o där anf källor), RA; Allardt, a a; FBH; Herrgårdar i Finland, 1 o 3; H Hofberg, Sv biogr handlex, 2 (ny uppl 1906); A Kugelberg, Biogr anteckmar (K första livgrenadjärregis hist, 5, 1930); Kagg, a a; KKD 1 o 12 (1901–18); Lewenhaupt; A T Låstbom, Swea o Götha höfdinga-minne sedan 1720, 2 (1843); Nikander o Jutikkala, a a, s 329 o 603; G Petri, Östgöta infanterireg under Karl XI o Karl XII (K första livgrenadjärreg:s hist, 3, 1958); W Ridderstad, "Gula gardet" 1526–1903 (1903); F C v Weihes dagbok (HH 19:1, 1902), s 71 o 82 f; K Wirilander, Suomen armeijan upseeristojaja aliupseeristo 1718–1810 (1953).

Anders Henric R: Inrikes civilexp:s ing diarium 26 okt 1776, M 1137, Biographica, Sköldebrevsaml o Sondéns anf ms (o där anf källor), RA; A guide to the materials for Swedish historical research in Great Britain; Allardt, a a, 1–3 (1925–30); B Beckman, Dalupproret 1743 (1930); M Beckman, Under fransk fana! (1995), s 125; J R Danielson Kalmari, Finland under Gustavianska tiden, 1 (1925), s 96–100 o 186; G J Ehrensvärd, Dagboksanteckmar förda vid Gustaf IILs hof, 1–2 (1878); FBH; F A v Fersens hist skrifter, 1 (1869), s 150,2 (1868), s 62 o 161, 3 (1869), s 115, 121, 262, 274, 283, 450 o 471, samt 4 (1869), s 309, 354 o 375; Handkar rör dalkarlarnes uppror år 1743 (HSH 3, 1817), s 239; Herrgårdar i Finland, 1–3; H Hirn, Några drag ur Anders de Bruces liv o verksamhet (FHT 1931), s 161; dens, En landskamrers heder o ära (FHT 1953); Hofberg, a a; ISP; Kansallinen elämäkerrasto, 4 (1932); M Kerkkonen, Elimäen talonpoikai-slevottomuudet v 1773 (HAik 1931), s 163, 167 f, 173 ff o 180–185; R Lagerborg, Om den förste R till Esbo gård (Skrifter utg av Hist samf i Åbo, 5, 1954); Lagus, a a; Låstbom, a a; E Lönnroth, Den stora rollen (1986); Malmström; G Nikander, Finländska herrgårdar under den gustavianska tiden (FHT 1917), 5–11; dens oj Cederlöf, Lovisa stads hist, 1 o 3 (1930–39); dens o E Jutikkala, a a, s 338, 363, 576 o 603; P Nord-mann, Bidr till Helsingfors stads hist, 4 (1908), s 176 f o 197 f; Odhner, 1, s 141, 150, 159 o 303 f; G Olsson, Hattar o mössor (1963); August R, Tvenne agrara livs-gärmar (HArk 49, 1943); Ridderstad, a a; SBL, N F, 8 (1879-81); Schlegel o Klingspor; M G Schybergson, Finlands hist, 2 (2. uppl, 1903); H Schuck, Gustaf IILs statsvälvn 1772 (1955), s 24 o 45 ( o där anf källor); O Sylwan, En Sthlmskrönika ur C C Gjörwells brev (1920), s 79 o 155 f; D Tilas, Anteckmar från riksdagen 1769–70 (1977); Uppslagsverket Finland, 2 (1983); Wirilander, a a; dens, Officerskåren i Finland under 1700-talet (1964).

Otto Wilhelm R: Landshövdingens i Kymmenegårds län skriv:r tillKM:t, vol 15–16; M 1139; Biographica o Sondéns anf ms (o där anf källor), RA; Allardt, a a, 2; Broomé; FBH; Danielson Kalmari, a a, 1, s 135 o 201; A Grape, Ihreska handskr:saml:en i UUB, 1–2 (1949); Hartman, a a; Herrgårdar i Finland, 1 o 3; R F Hochschilds memoarer, 2 (1909), s 16; Hofberg, a a; ISP; Låstbom, a a; Nikander o Cederlöf, a a; Nikander o Jutikkala, a a, s 338, 576 o 604.

Anders Wilhelm o Carl Gustaf R: M 1139, RA; Allardt, a a, 2; H E Charlottas dagbok, 8 (1939); J G Collin, Lefnadsteckn:ar öfver de utmärktare personerna under kriget mot Ryssland åren 1808 o 1809,2 (1862);J R Danielson, Finska kriget o Finlands krigare 1808–09 (1897), s 74, 143 o 370 f; FBH; Fischer, a a; Förr o nu 1875; E G Geijers saml skrifter, 2 (1924), s 87 o 599; [C C Gjörwell,] Brefväxl, 6 (1808), s 46 ff; Herrgårdar i Finland, 1 o 3; Hofberg, a a; E Hornborg, Fänrik Ståls sägner o verkligheten (1954), s 96; Hulthander; B E Hyckert o V E Lilienberg, Minnespenningar öfver ensk sv män o kvinnor, 2 (1915); ISP; G Montgomery, Hist öfver kriget emellan Sverige o Ryssland åren 1808 o 1809, 1 (1842), s 210 o 229; G Mårtenson, Främlingens syn (1945); Jully R, Löjt:en Carl Gustaf R:s anteckmar från en sommarfärd år 1807 (Finsk militär tidskr 1900); dens, Anders Wilhelm R o Carl Gustaf R (Fänrik Ståls män, 1901, s 168–175); I OJ Rancken, Fänrik Ståls hjeltar (1846); Ridderstad, a a; J L Runeberg, Samlade skrifter, 5 (1974), s 32 ff, o 14 (1987; o där anf litt); SBL, N F, 8; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 2:1 (1895), s 159 o 175, 2:2 (1895), bil 26 o 76, 4:1 (1905), s 260 o 272 samt bil, s 85, 5:1 (1910), s 91, o 5:2 (1910), s 58, 60 o 252.

Enbart Anders Wilhelm R: Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Jully R, Ett bleknadt minne (FT 46, 1899), s 15–32; omtr i dens, Skuggor vid vägen, 1917, s 163–183); UWillers, Ernst Moritz Arndt (1945).

Enbart Carl Gustaf R: SKL; S M Waller, Georg Carl v Döbeln (1947); Wirilander, a a 1953.

Anders Henrik R: Anjou.

Anders Johan R: M 1139, RA; Allardt, a a, 2; Danielson Kalmari, a a, 1, s 135 o 201 samt 2 (1925), s 219 f; Herrgårdar i Finland, 2 (1928) o 3; Låstbom, a a; Nikander ojudkkala, a a, s 712; Wirilander, a a 1953.

Dagmar Natalia Ruin-R: Dagmar R (SvD 24 febr 1977); SFL 1900–1940 (1942), d:o 1961–65 (1968).

Johan Axel Anders Edvard R: SFL 1956–60 (1963); d:o 1961–65; N L Wallin, Anders E R (SvD 14 dec 1978); dens, Anders E R död (DN 14 dec 1978).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ramsay, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7518, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7518
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ramsay, släkt, urn:sbl:7518, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-20.