Meriter

2 Reenstierna, Jacob, före adl Momma, bror till R 1, f omkr 1625 trol i Eschweiler, Nordrhein-Westfalen, Tyskland, d 27 mars 1678 (enl brev från R:s bokhållare Jean de l'Homel till K M:t 30 juni 1682, E 2583, RA), begr 28 dec 1679 i Norrköping, Hedvig. Inflyttade från Holland till Sthlm 47, burskap som grosshandlare där 10 febr 49, dir i Förnyade tjäruhandelskompaniet juli 61–67, e o kommissarie i Kommerskoll 16 mars 65, adl 2 april 69. Bruksägare, industriman, grosshandlare, skeppsredare.

G trol 1651 m Elisabet Cronström, f 1631 (Marks v Würtenbergs geneal, RHA) trol i Säter, d 1720 (Marks v Würtenberg), dtr till myntmästaren o direktören Marcus Danielsson Kock (bd 9, s 346) o Elisabet v Eijk.

Biografi

R, som liksom brodern Abraham (R 1) var född i hertigdömet Jülich i norra Tyskland, kom 1647 från Holland till Sthlm, där han blev handelsman och efter ett par år vann burskap som grosshandlare. R hade ursprungligen en överenskommelse med halvbrodern Willem Momma (bd 25) att arbeta på kontoret i Amsterdam några år, men när de äldre bröderna flyttade till Sverige följde även R med och grundade med Willems samtycke en grosshandelsrörelse. Denna växte snabbt och blev den kanske största i Sverige; R hade "faktorer" eller köpmän i en rad betydande hamnstäder från Östersjön ned till den Pyreneiska halvön – Amsterdam, London, Hamburg, Riga, Danzig, Rouen, Bordeaux och Lissabon – som organiserade den av honom dirigerade varuförmedlingen; Amsterdam var knutpunkten i ett nät av affärsförbindelser. De flesta anställda var holländare och många var nära släktingar. R exporterade främst järn, koppar, mässing, spannmål, trävaror, tjära, skinn och läder, och in i landet fördes salt, vin, kramvaror, kryddor och tyger. Handeln under dessa år skall ha varit mycket vinstgivande, men till R:s ekonomiska maktställning bidrog även, att han genom sitt äktenskap blev lierad med den rika familjen Cronström i Avesta och delvis tillsammans med medlemmar av den gjorde betydande affärer i koppar.

1652 ingick R kompanjonskap med brodern Abraham R och till 1666, då detta formellt upplöstes, dominerades även hans verksamhet av omfattande västmanländska bruksaffärer och exploateringen av malmfyndigheterna i lappmarken, där det var viktigt att förse brukens arbetarfamiljer med spannmål. Bröderna, vilkas olika verksamheter var tätt sammanflätade, ägde två femtedelar var av Torneverken, medan Arendt Grape (bd 17, s 241) endast hade en femtedel. R besökte anläggningarna i Tornedalen 1659, 1660 och 1663.

R:s namn är även förknippat med den av kronan omhuldade tjärhandeln, och han utsågs till en av direktörerna i Västerviks skeppsbyggnadskompani samt även i tjärukompaniet. Sitt kapital investerade han delvis i metallindustrier. Redan 1649 startade R tillsammans med en annan företagare mässingstrådtillverkning i England, till vilken sv koppar exporterades, och 1666 förvärvade han Norrköpings mässingsbruk; i Norrköping drev han även ett saxsmideri och en klädesfabrik. 1668 blev R Abraham R:s medintressent i arrendeförvaltningen av drottning Kristinas underhållsländer Gotland och Ösel med titeln administratör. Han inrättade där en rad nya förvaltningsposter framförallt för att säkra kronoinkomsterna. Han gjorde också ansatser till att förbättra åkerbruket och handeln på Ösel. Så småningom insåg han dock att det var detta arrende som var orsaken till de ekonomiska svårigheter han senare fick.

På 1660-talet ägnade R sig åt skeppsbyggen och anlade ett varv vid Slite på Gotland, för vilket han fick tullfrihet för skeppsbyggnadsmaterial och dit holländska timmermän införskaffades; dessutom lät han uppföra ett ullspinneri, några sågverk, smedjor och tjärbrännerier. Ungefär samtidigt grundlade R ett varv i Jakobstad i Finland. Skeppsbyggeriet och rederiverksamheten var ett naturligt komplement till satsningen på manufakturer och bruk; därigenom kunde han ombesörja även exporten av de färdiga produkterna. Fartygen som byggdes kunde förses med bestyckning och vid behov införlivas med örlogsflottan.

I början av 1670-talet stod R ekonomiskt sett på höjden av sin karriär. Han ägde då nära nog ensam sex stora skepp, av vilka i varje fall några var byggda på hans egna varv, och han bedrev med dem en omfattande utrikeshandel. Kort därefter började emellertid en hastigt accelererande ekonomisk kris. R drabbades hårt av 1670-talets allmänna lågkonjunktur, och 1674 var hans ställning så undergrävd att han nödgades frånträda arrendet av Gotland och Ösel. En tvist med den forne vännen Daniel Leyonancker (bd 22) 1671 följdes av processer med andra affärskontakter, och allt på Gotland gick förlorat då ön 1676 föll i danskarnas händer. Efter R:s död avträddes boet dll fordringsägarna, trots att släktingarna försökte rädda i varje fall Torneverken. Genom k ingripande till förmån för hans änka, i det att hennes arvegods undantogs från borgenärernas krav, räddades familjen från ruin.

Författare

Kenneth Awebro

Arkivuppgifter

Efterlämn arkiv, se R 1. – Brev från R i RA (bl a till M G De la Gardie).

Källor och litteratur

Källor o litt: Förutom under R1 anf litt även: L Dannert, Huvuddragen av Gotlands polit hist, förvaltn:en o rättsväsendet (Boken om Gotland, 2, 1945); Frälseg 2:1–4:1 o 4:3; O Fyhrvall, Bidr till Sv handelslagstiftn:ens hist, 1, Tjärhandelskompanierna (Hist bibi, 5, 1880), s 309; B Helmfrid, Norrköpings hist, 6 (1971); E Lyberg, J Momma-R o hans skeppsbyggen på Gotland (1949).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jacob Reenstierna, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7568, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kenneth Awebro), hämtad 2024-11-04.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7568
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jacob Reenstierna, urn:sbl:7568, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kenneth Awebro), hämtad 2024-11-04.