Biografi

Odhelius (Odelius), släkt. Kontraktsprosten Haqvinus Laurentii (1585–1657) i Od, Älvsb, efterträddes som kh där av sin son Stephanus Odelius (1623–62), som i sin tur efterträddes av sin bror sedermera kontraktsprosten Jacobus O (1627–81), vilken var riksdagsman 1668.

Bröder till Stephanus Odelius och Jacobus O var lektorn i Skara magister Laurentius O (1622–55) och Ericus O (1620–66). Den sistnämnde blev magister i Uppsala 1646, deltog som predikant i M G De la Gardies (bd 10) ambassad till Frankrike s å (Dylta bruks arkiv o B 101) och besökte tyska universitet 1649–51. Han blev teol prof i Uppsala 1652 och teol dr 1656 samt var riksdagsman 1664. O var en av sin tids främsta sv teologer och orientalister och specialist på gammaltestamentlig exegetik. Han påbörjade på regeringens uppdrag ett bemötande av Johan Matthiaes (bd 20) och Johannes Terserus' åsikter, Palma pacifera (T 81–82, UUB), som fullbordades av hans svärson ärkebiskop Eric Benzelius d ä (bd 3). Arbetet har betecknats som "århundradets viktigaste sv teologiska arbete" (Göransson 1950, s 453). 1664 reste O till Tyskland för att söka bot för sina krämpor, och där fick han året därpå veta att han utnämnts till kh i Storkyrkoförsamlingen i Sthlm, men innan han hann tillträda, dog han under hemresan i Hamburg. Delar av O:s arkiv finns i LSB, UUB och KB samt på Dylta bruk i Axberg, Ör. I äktenskap med en dotter till biskop Olavus Laurelius (bd 22) blev han far till Olaus O (1655–88). Denne inskrevs vid UU 1666 och vid flera tyska universitet 1679–84 samt blev utnämnd till teol prof i Dorpat men drunknade, innan han hunnit tillträda. Hans stambok vittnar om besök även i England. En annan son var Laurentius O (1659–91), som var lovande orientalist och inskrevs vid universiteten i Oxford 1686 och Giessen 1688 men dog just som han skulle framlägga sin avhandling; han testamenterade till UUB hundra sällsynta rabbinska och hebreiska böcker. En tredje son var assessor Erich O (1661–1704), som adlades med namnet Odelstierna 1698 och blev stamfar för den ännu fortlevande släktgrenen med detta namn (se Odelstierna).

Haqvinus Laurentiis hustru Tullia Thoresdotter, som uppges (Wilskman; Stamtafla) ha varit syster till presidenten Nils Börjessons (bd 7) andra hustru, adliga ätten Drakenbergs stammoder, och till adliga ätten Ollonbergs stamfar, rådmannen Olof Thoresson i Gbg, hade före äktenskapet med denne varit gift med kh Ericus Magni (d 1617) i Dala, Skar. Hennes son i detta äktenskap, kh Torerus O (1612–82) i Jung, Skar, tog liksom sina yngre halvbröder släktnamn efter deras fars församling Od och kan beläggas med detta redan vid sin inskrivning vid UU 1635, medan de tre äldre av halvbröderna saknade släktnamn ännu vid sina inskrivningar där 1636 resp 1643. Hans son prosten magister Laurentius O (1664–1721) i Flo, Skar, var far till Jonas Odelius (1712–94). Denne var 1747–62 häradshövding i flera härader i Uppland och fick sedan lagmans titel. Han utsågs till bondeståndets sekreterare vid riksdagen 1771–72 och kunde i denna ställning som ivrig mössa påverka beslutens inriktning. Han arresterades vid statsvälvningen 1772 men frigavs efter ett par månader. Den i litteraturen spridda uppgiften, att han skulle ha författat den anonyma propagandaskriften Uplysning för swenska folket om anledningen, orsaken och afsigterne med urtima riksdagen 1769, har bestritts (Bring). Hans äldre bror prosten Thore (skrev sig Thord) O (O 1) i Flo var far till Eric O (1760–1834), som blev med dr i Uppsala 1785, var adjunkt i obstetrik i Sthlm 1785–86, regementsläkare vid Skaraborgs regemente 1786–1812 och intendent vid Lunds hälsobrunn i Skälvum, Skar, 1812–21, fick assessors n h o v 1790 och blev LVA 1809. O 1:s och Jonas Odelius' bror rådmannen i Strängnäs Samuel O (1707–48) var riksdagsman 1742–43 och 1746–47 samt blev far till medicinalrådet Johan Lorentz O (O 3).

En faster till O 1, Samuel O och Jonas Odelius blev i äktenskap med kh Andreas Tysk i Åsle, Skar, mor till dennes efterträdare som kh, magister Thorerus O (1690–1731), och till lektorn i Skara magister Olaus O (1695–1749), som var riksdagsman 1746–47. Deras äldste bror, kh Andreas O (1688–1730) i Hångsdala, Skar, var far till direktören och författaren Anders Odel (O 2) och till kh i Valstad, Skar, magister Thore O (1725–94), bland vars söner fältprosten magister Johan O (1758–1836) kan nämnas.

Anders Odels farbror kvartermästaren Erik Odelius (1693–1742) dotterson prosten Mårten O (1756–1828) i Jung, Skar, blev i äktenskap med en dotter till kontraktsprosten Sven Noring (bd 27, s 530) far till komminister Johan Fredrik O (1805–74) i Värnhem, Skar, känd genom digra och för Skara hm utnyttjade anteckningar om Skara stifts prästerskap och skolbetjäning, nu i SB i Skara. Dennes brorson häradsskrivaren och rådmannen i Kungsbacka Hjalmar Viktor O (1858–1940) var far till teckningsläraren och målaren Ingalill O-Mutén (f 1910).

Författare

HG-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Westinska saml, vol 994:18, UUB; B V:son Lundqvist, Västgöta nation i Uppsala från år 1595, 1–3 (1928–76); Skara hm; SMoK 5 (1949); Stamtafla öfver ätten Odhelius [1776]; S Wilskman, Wid ... Johan Thore Helstadii begrafning ... (1775); Örnberg 9 (1893).

Stephanus Odelius: Älvsb:s mtl 1659, p 1391, RA.

Jacobus O: S Edlund, M G De la Gardies inrikes-polit program 1655 (1954); PrRP 3 (1956).

Ericus O: Biographica, RA; B 101 (0:s Ephemeris vitae), LSB; personalier i Dylta bruks arkiv (mikrofilm i RA); H Alm, Lilla Nygatan 5 (Silverskatten, 1937), s 43; Analecta epistolarum in pri-mis historiam et res litterarias Sveciae illustrantium (1787); C Annerstedt, UU:s hist, 1–2:2 samt bih 1–2 (1877–1910); E Benzelius' letters to his learned friends (1983); Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 10 (1844); G Brandell, Sv undervisn:väsendets o uppfostrans hist, 2 (1931); Broomé; Edlund, a a; Frälseg, 1:2 (1931); G Gezelii biogr lexicon, 2 (1779); S Göransson, Ortodoxi o synkretism i Sverige 1647–60 (1950); dens, De sv studieresorna o den religiösa kontrollen från reformationen till frihetstiden (1951); dens, Den synkretistiska striden i Sverige 1660–64 (1952); R Holm, Joannes Elai Terserus, 1 (1908), s 217 f; ISP; E A Jansson, Ribbingebäck (1933), s 9 f; O Knös, Historiola litteraria poëtarum Vestrogothiae Latinorum, 1 (1776), 30–42; Letters to Erik Benzelius the younger from learned foreigners, 1–2 (1979); S Lindroth, Sv lärdomshist. Stormaktstiden (1975); N F 20 (1914); PrRP 1–3 (1949–56); B Ryman, Eric Benzelius d y (1978); H Sandblad, Kyrka o kulturliv i Skara under reformations- och stormaktstid (Skara, 1, 1986); SMoK; Sthlms hm; Uppsala hm.

Olaus O (d 1688): Biographica, RA; Annerstedt, a a, 2:2, s 282; Broomé; C Callmer, Sv studenter i Wittenberg (1976); Knös, a a, s 34; H Lagergren m fl, Västmanlands-Dala nations album, 1 (1931-72); S Rydberg, Sv studieresor till England under frihetstiden (Lychnos-bibl, 12, 1951); H Witte, Diarium biographicum, 2 (1691), s 156.

Laurentius O (d 1691): Annerstedt, a a, 2:2, s 293 o 326, samt bih 3 (1912), s 54; dens, UUB:s hist intill år 1702 (VHAAH 32:2, 1894), s 58; E Benzelius' letters to his learned friends (1983); Broomé; J B Busser, Utkast till beskrifn om Upsala, 2 (1769), s 35; Carlander, O O Celsius, Bibliothecae Upsaliensis hist (1745), s 44 f; Göransson, a a 1951; T Kleberg, Engelskspråkig diktn i stormaktstidens Sverige (Lychnos 1942), s 151 f; Knös, a a, s 34 f; Lagergren m fl, a a; Rydberg, a a.

Torerus O: Lundqvist, a a; M A Sainio, Dissertationen und Orationen der Universität Dorpat 1632–56 (1978); H Sallander, Västgötska studenter vid univ i Dorpat under 1600-talet (Västgötalitt 1981), s 24; A Tering, Album academicum der Universität Dorpat (Tartu) 1632–1710 (1984); UUM 1 (1900–1911).

Jonas Odelius: R 1902, nr 178, Biographica, RA; B Beckman, Dalupproret 1743 (1930); BondRP 8, 9 o 12 (1967–78); S E Bring, Sv boklex 1700-1829. Rättegångshandl:ar (1958), nr 309; En sthlmskrönika ur C C Gjörwells brev (1920), s 26; F A v Fersens hist skrifter, 3 (1869), s 112 o 128; A Fryxell, Berättelser ur sv hist:en, 42 (1904); E G Geijer, Konung Gustaf III:s efterlemnade o femtio år efter hans död öppnade papper, 1 (1843), s 153; A L Hamilton, Anekdoter till sv hisf.en under Gustaf III.s regering (1901), s 64; R F Hochschilds memoarer, 1 (1908), s 17; F Lagerroth, Frihetstidens maktägande ständer (Sveriges riksdag, 6, 1934), s 113; Lags o doms; Malmström; N F 20 (1914); Odhner, 1 (1885), s 37, 43, 80 o 138; O Sjögren, Gustaf III:s regering, 1 (1891); SMoK; N Staf, Polisväsendet i Sthlm 1776–1850 (1950); O Sylwan, Sv pressens hist till statshvälfn 1772 (1896); E T[egnér], Jonas Larsson O (SBL, N F 8, 1879-81); D Tilas, Anteckn:ar från riksdagen 1769–70 (1977); Ur J M Sprengtportens papper (1904).

Eric O: Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Biografi öfver Eric O (VAH 1833); Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 10 (1844); S E Bring, Göta kanals förhist (Göta kanals hist, 1, 1922–30), s 85; [C Eichho]rn, Erik O (N F, ny uppl, 20, 1914); Hotberg, a a; Sjölin, Porträtt o biogr uppg:er till Karolinska mediko-kirurgiska inst:s hist (Karolinska mediko-kirurgiska inst:s hist, 1, 1910); B Nelson, Sophie v Knorring (1927); SLH 1:2 o 1:4; Ur Geijers brefväxl (1903).

Samuel O: BorgRP 8 (1982); Förslag till inskriptioner o minnes-penningar, hvilka af VHAA blifvit uppgifna åren 1793-98 (VHAAH 7, 1802), s 457; Millqvist.

Thorerus O: E Hörnström, Anders Odel (1943).

Olaus O (d 1749): Biographica, RA; N Beckman, Vår skolas hist, 1 (1926); Hörnström, a a; PrRP 8-9 (1978-86).

Andreas O: Carlander; Hörnström, a a.

Thore O: Hörnström, a a; SjVestg.

Johan O: Biographica, RA; SjVestg.

Erik Odelin: Elgenstierna, 7 (1932), sp 256 a.

Johan Fredrik O: H Gillingstam, RA:s saml:ar Biographica o Genealogica (Inte bara kyrkböcker. Sveriges släktforskarförb:s årsbok 1990), s 46; U E Hagberg, Skaratraktens förhist (Skara, 1, 1986); H Johansson, Skara stifts hm – en komplettering (Julhälsn:ar till församl:arna i Skara stift 1960), s 11 f; Y Rudberg, Tingsprediko-cours för Skånings o Valle härader (Skarastudier, 2, 1951), s 68 f.

Hjalmar Viktor O: M Blomstedt, Landsstatsmatr 1924 (1924); Hjalmar O död (SvD 17 sept 1940); SPG.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Odhelius, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7638, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7638
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Odhelius, släkt, urn:sbl:7638, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2024-04-24.