Meriter

1 Oelreich, Bernhardus, f 5 april 1626 i Itzehoe, Holstein (Knüttelius), d 30 mars 1686 i Bremen (a a). Föräldrar (a a): köpmannen, faktorn vid Isländska kompaniet Johann O o Usebe v Essen. Skolgång i Hamburg, i Khvn omkr 40, inskr vid univ där 11 juni 42, vid univ i Rostock 44, mag där 46, mag vid univ i Khvn 26 maj 47, lär i grekiska vid Sorø akad, Danmark, 48–49, studerade vid flera univ i Europa, prästv till kh i N Åsum o Skepparslöv, Krist, 2 aug 51, deltog i riksdagen 64, hovpredikant 15 sept 64, TD i Greifswald 15 april 65, förste teol prof vid det planerade LU o assessor i Lunds konsistorium 20 dec 65, prost o led av Lunds domkap 66, prokansler vid LU 24 dec 66, prebendekh i Stävie o Lackalänga, Malm, 68, pastor primarius i Bremen med superintendents titel från 15 mars 72.

G 1) 19 juni 1652 (möjl 1651; Knüttelius) m Elisabet Lauremberg, d i sept 1658 (a a), dtr till prof MD, FD Hans L o Maria Lilia; 2) 22 febr 1660 m Maria Foss, f 1636 i Lund, d 9 maj 1688, begr i Bremen, Domk (Die Personalschriften s 161), dtr till kaniken o provinsialläkaren, MD Niels F o Cathrine Madsdatter.

Biografi

O tillhör den gemensamma nordtyska, danska och skånska kulturtraditionen. Han tillbringade sin barndom i Hamburg, men då han var i lägre tonåren flyttade familjen till Khvn. O inskrevs med tiden vid universitetet där och mötte då bl a teologen Jesper Brochmand. Han lärde sig emellertid under denna tid inte danska och flyttade tillbaka till Nordtyskland för fortsatta studier i Rostock, där han promoverades. O återvände sedan till Danmark, bl a som extra professor i grekiska vid Sorø akademi, den danska adelns utbildningsanstalt. På sedvanligt sätt vistades han i Europa för fortsatta studier och utbildning vid olika universitet; särskilt har nämnts Leiden, Utrecht, Groningen, Antwerpen och Brüssel.

O återvände emellertid till Danmark, övade sig i danska språket och tillvann sig Fredrik III:s förtroende. Han kallades till tjänsten i N Asum och Skepparslöv och prästvigdes 25 år gammal. Mycket är inte känt om O:s tid som församlingspräst. Han skall ha satt församlingskyrkorna i stånd liksom prästgården samt verkat för barnundervisning och fattigvård. Han vann det lundensiska prästerskapets förtroende och valdes till riksdagsledamot 1664. Redan s å utsågs O till hovpredikant och änkedrottningens confessionarius men med bibehållande av sin kyrkoherdetjänst. Det torde inte ha varit utan betydelse att änkedrottningen kom från Holstein.

Vid denna tid drogs O på allvar in i diskussionerna kring grundandet av ett universitet i Lund. I den tidigare historieskrivningen om universitetets tillkomst har nog 0:s insats i viss mån överbetonats. Biskopen i staden Peder Winstrup hade omedelbart efter Roskildefreden 1658 förordat att ett universitet borde inrättas där. Två år senare hade han emellertid ändrat åsikt: Det borde räcka med ett gymnasium. 1662 vidhöll han sin ståndpunkt. Vid 1664 års riksdag var emellertid Winstrup sjuk. Det skånska prästerskapets representanter blev O och lektorn vid gymnasiet i Lund prosten O J Bagger (bd 2). Dessa argumenterade för ett universitet i Lund och kom av denna anledning i motsatsställning till Winstrup. Något beslut fattades dock inte vid riksdagen och förmyndarregeringen avslog 0:s och Baggers framställan.

O har själv i en relation, författad troligen 1672, sedan han efter en strid med både biskopen och professorerna avkopplats från allt inflytande vid universitetet, redogjort för hur han uppfattade sin medverkan vid dess tillkomst. Självklart är 0:s relation präglad av konflikten: Under 1664 års riksdag hade han predikat i Sthlm, fäst uppmärksamheten vid sig och därför också fått predika för änkedrottningen, som utnämnt honom till hovpredikant. Detta medförde bl a att han också under 1665 vistades i perioder i huvudstaden. Han fick där inflytelserika förbindelser och bjuden till rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie (bd 10) i okt s å presenterade han ånyo planen på ett universitet i Lund.

O:s berättelse om sina insatser stämmer ganska väl med det fortsatta händelseförloppet. Generalguvernören i Skåne Gustaf Banér (bd 2) beordrades att tillsammans med O upprätta ett förslag till hur ett universitet skulle finansieras. Som erkänsla för arbetet utnämndes O till förste teologie professor. Baner utformade i febr 1666 en skrivelse med titeln Betänkande på höglärde herr d:r Bernhardi Oelreichs inlevererade punkter angående akademien eller universitetet, som Hans Kongl Maj:t resolverat här uti Skåne och staden Lund att stifta och inrätta. I den fortsatta behandlingen av ärendet fram till beslutet i dec s å har O ytterligare bearbetat opinionen. Av denna grund fick han fullmakt att vara det nya universitetets prokansler. Det naturliga hade annars varit att biskopen i Lund fyllt denna funktion, och valet av O var uppenbarligen en prickning av Winstrup.

I praktiken blev O styresman för ett universitet av ungefär samma storlek som de i Uppsala och Greifswald. Som sådan kunde han inte sköta tjänsten som kyrkoherde i N Åsum. Under åberopande av ett k brev från 1667 att professorerna i teologi skulle förses med pastorat i närheten av Lund tycks han följande vår har satt sig i besittning av pastoratet Stävie och Lackalänga alldeles utanför staden. Denna prebendetjänst torde han innehaft till dec 1671, då Winstrup blev prokansler, eller till mars 1672, då han lämnade Skåne.

Till en början skötte O själv universitetets finanser men ersattes senare av en räntmästare. Han accepterade emellertid inte att han fråntogs huvudansvaret för ekonomin och kom därför i konflikt med det akademiska konsistoriet. Kansler avgjorde saken till konsistoriets fördel. Detta blev ett nederlag för O som därmed i praktiken avstängdes från den ekonomiska förvaltningen.

En andra konflikt blottlades vid 1668 års riksdag. O hade planerat att bli domkapitlets representant där för att bevaka universitetets och sina egna intressen. Det akademiska konsistoriet utsåg dock en egen representant och därmed uppstod en ny konflikt mellan O och universitetet. Varken domkapitlet eller universitetet erhöll till slut riksdagsmandat, men såväl O som den av universitetet utsedde reste till Sthlm. O blev den helt dominerande och återförsäkrade sig om en del av sin tidigare position. Emellertid försvagades denna snabbt genom de kommissioner som tillsattes i aug 1669 för att undersöka förhållandena i generalguvernementet och därmed också vid universitetet. När dess budget för 1670 fastställdes var han i realiteten suspenderad efter nya strider. O hann knappast utöva sina ämbeten innan han utnämndes till superintendent. Winstrup utnämndes till prokansler i dec 1671. – O:s verksamhet vid universitetets tillkomst och de närmaste åren därefter blev således konfliktfyllda. Det är uppenbart att O i många fall gick självsvåldigt tillväga. Reträttplatsen för honom blev tjänsten i Bremen. En tradition säger att han skulle ha fått välja mellan en biskopsstol i Riga och superintendenttjänsten på Ösel eller i Bremen. Han återvände således till sin tyska uppväxtmiljö men befann sig fortfarande på sv botten.

I april 1673 höll O sin inträdespredikan i S:t Petri kyrka i Bremen. Särskilt tycks han ha intresserat sig för undervisningsfrågor. Härom vittnar hans 1677 tryckta katekes som emellertid kritiserades och senare i församlingens undervisning ersattes med en annan. Under krigsoroligheterna i slutet av 1670-talet lyckades O förhindra skadeverkningar på domkyrkan. Eftersom han var inriktad på utbildningsfrågor är det inte förvånande att han också engagerade sig i undervisningen vid Domskolan, som han lät ombilda till ett gymnasium publicum med namnet Atheneum. Under O:s senare år avtog hans verksamhet betydligt beroende på långvarig sjukdom.

Författare

Ingmar Brohed

Arkivuppgifter

O:s föreläsn:anteckn:ar o hans relation 1672 (Handl:ar rör LU under G O Stenbocks kansleriat) i LUB. – Brev till O i LUB (många till G O Stenbock), RA (bl a till P P Olivecrants o många till M G De la Gardie o G G Oxenstierna) samt i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se J J v Döbeln, Historiae Academiae Lundensis, continuatio ... [1] Londini Gothorum [1741], s 39; jfr M Weibull o E Tegnér, Lunds universitets historia 1668–1868, d 2, Lund 1868, 4:o, s 21.

Källor och litteratur

Källor o litt: J Biedemweg, AbdanckungsRede nach geschehener Erdbestätigung des Weyland ... Herrn B O:s ... (Bremen 1686); Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 10 (1844); T Burgman, Nils Hyltenius-Silfverskiöld, prof o akad:rektor i Lund; Hans dagbok från Malmö belägring 1676 (1989); DBL, 10 (1982); Die Personalschriften der Bremer Staatsbibliothek bis 1800, ed H J v Witzendorff-Rehdiger (1960); J Knüttelius, likpred över O (1686); Lunds hm; J Rosén, 1668–1709 (LU:s hist, 1, 1968); H W Rotermund, Seiner hochwürden dem Herrn Hermann Andreas Rieffestahl ... zu seiner ... funfzigjährigen Amtsfeyer ... mit einer kurzen Nachricht von den vornehmsten Lebens-Veränderungen der an der Domkirche gestandenen Superintendenten (Bremen [1804]).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Bernhardus Oelreich, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7656, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingmar Brohed), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7656
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Bernhardus Oelreich, urn:sbl:7656, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ingmar Brohed), hämtad 2024-04-19.