Meriter

Ohlsson, Johan, f 4 aug 1833 i Ervalla, Ör, d 30 jan 1910 i Sthlm, Klara. Föräldrar: hemmansägaren Olof Andersson o Maria Olsdtr. Anställd vid häradsskrivarekontor i Bergslagen 50–54, i Mälarprovinsernas ensk bank, Västerås, 54–55, inskr vid Teknolog inst i Sthlm ht 55, avgångsex från avd för kemisk teknologi o maskinbyggnadskonst där 58, verkmästare vid A K Hazelii kemiska fabrik 58, grundade o drev Joh Ohlssons tekn fabrik 59–99, allt i Sthlm, v ordf i Sthlms arbetarefören från 75, ordf i fören:s byggnadskomm 80–82, led av Sthlms stadsfullm 79–05, av drätselnämnden där 84–85, v ordf i Reformfören i Sthlm 79, en av stiftarna av Liberala valmansfören i Sthlm 84, led av Fören mot livsmedelstullar 86, led av AK 85–87, ordf i styr för ab Joh Ohlssons tekn fabrik 99–10.

G 18 april 1869 i Sthlm, Klara, m fotografen Clara Augusta Beamers, f 29 jan 1842 där, ibid, d 9 febr 1912 där, Kungsh, dtr till tobakshandlaren Carolina Pettersson (Sthlm, Klara, H Va:64, nr 15; mtluppg Klara nedre 1869:453, SSA).

Biografi

O hörde till en tidig generation tekniker med utbildning vid Teknologiska institutet, vilken på grundval av egna tekniska metoder grundade nya industrier. Han studerade kemi och sökte sedan tillämpa sina kunskaper praktiskt, först under en kort anställning vid Hazelii kemiska fabrik, som bl a sysslade med ljustillverkning, därefter i eget företag, den år 1859 grundade Joh Ohlssons tekniska fabrik. O fick därvid burskap som fabrikör, alldeles innan ny lagstiftning avskaffade det egentliga begreppet borgerskap.

Fabriken tillverkade först "sjelfputsande" talgljus enligt O:s egen patenterade uppfinning, vilka dock inte kunde konkurrera med stearinljusen, som just fått sitt genombrott. O började då undersöka den stenkolstjära som han iakttagit att Klaragasverket, uppfört 1853, släppte ut i Klara sjö. Med hjälp av sin tidigare lärare professorn i kemisk teknologi Joachim Åkerman, sedan någon tid direktör för K myntverket, vilken ställde laboratorieresurser till hans förfogande och även lånade honom 25 000 rdr rmt i förlagskapital, experimenterade han fram metoder att utnyttja denna avfallsprodukt effektivt. Genom ett förmånligt kontrakt fick O ensamrätt till Klaragasverkets tjära.

Genom nya processer, bl a separation genom destillation, erhöll O en lång rad nyttiga produkter ur gastjäran. Ur lättoljan med relativt flyktiga lösningsmedel utvanns t ex benzol och ur tungoljan kreosotolja, som blev bas för ämnen med konserverande och desinfekterande egenskaper. Av becket tillverkades asfalttjära för golv inomhus och impregneringsmedel för takpapp. Produktkataloger presenterar t ex karbolsyra, naftalin, mastix, asfaltglasyr, pansarfjällfärg för järn- och stålvaror, slipersolja samt asfalttjära för takpapp. Sättet att tillvarata ett miljöfarligt avfall och utvinna nyttiga och snart livligt efterfrågade varor ur detta rönte stor uppskattning. O fick snabbt god och stabil avsättning för sina produkter och ett flertal utmärkelser. Den första kom redan vid industriutställningen 1866 med silvermedalj för "fabriksmässig tillverkning av produkter ur gastjära samt desammas införande i allmänt bruk till allmänt gagn för' landet". Fabriken erhöll också senare guldmedalj i Malmö 1896 och Sthlm 1897 samt silvermedalj i Paris 1900.

Företaget utvecklades lugnt och stabilt. Byggnadsvågen i Sthlm under 1860-talet gynnade avsättningen av de nya tjär- och beckprodukterna, som var betydligt billigare än naturtjäran. O kunde snart betala sitt lån. Han behöll personligen ledningen och prövade inte större utvidgningar. 1900 blev företaget aktiebolag med O som ordförande och ett par av hans söner i ledningen.

Under hela O:s tid låg fabriken kvar vid Klara sjö nära Centralstationen på tomten Mäster Samuelsgatan 80, som han förvärvat 1861. 1881 kunde O också köpa ett par fastigheter på norra Kungsholmen, bl a gården Hummersberg, där familjen var bosatt.

O var inte bara en framgångsrik företagare utan också demokrat och arbetarvän med politiska och sociala intressen, som kom till uttryck i olika uppdrag och initiativ. I politiska sammanhang representerade O den liberala vänstern. 1875 gick han med i Sthlms arbetareförening, där han blev v ordf, och som byggnadskommitténs ordf gjorde han stora insatser att få till stånd föreningens första egna hus vid Malmskillnadsgatan, invigt 1882.

1875 ledde också hans politiska intressen till handling. Han kandiderade på en frisinnad lista till riksdagsvalet, dock utan framgång, och utgav en radikal skrift i rösträttsfrågan, En röst för sig, där han pläderade för att "det egentliga folket" skulle kunna göra sin grundlagsenliga makt gällande vid valurnan, alltså en starkt utvidgad rösträtt. 1879 deltog O i Sthlmsvänsterns organiserande i Reformföreningen och valdes till v ordf där. Bättre undervisning, full religionsfrihet, allmän rösträtt och direkt beskattning stod på programmet.

S å blev O invald i Sthlms stadsfullmäktige, där han under många år, ända till 1905, var en känd oppositionsman, Tjär-Olle kallad. Han fortsatte att driva rösträttsfrågor utan större framgång och pläderade ofta för en återhållsam kommunal finanspolitik. Engagerad i nykterhetsfrågor använde han sin ställning som revisor i Sthlms utskänknings ab för att lämna nykterhetsfrämjande förslag som bihang till revisionsberättelserna.

Riksdagen blev svårare att nå för O. Vänsterfalangens listor i Sthlm misslyckades även 1878 och 1881. Först sedan Sthlms liberala valmansförening hade bildats 1884 i samarbete mellan frireligiösa, nykterister och övriga oppositionella valmansgrupper fick vänstern några större framgångar. O kom in i AK 1885 tillsammans med majoriteten på den liberala listan. Året därpå, när livsmedelstullarna var den viktigaste stridsfrågan och alla kandidater på vänsterlistan placerades, återkom han som övertygad frihandelsvän till riksdagen. De ordinarie valen för perioden 1888–90 blev dock ett svårt bakslag för liberalerna, då hela deras lista kasserades p g a att en kandidat häftade i skatteskuld. O blev alltså ej återvald och återkom sedan inte som riksdagsman.

Sina sociala intressen och sin omsorg om arbetarna behöll O dock. Tillsammans med sin maka skänkte han år 1899 25 000 kr i en grundfond till "Tjärfabrikens besparingsförening", där alla anställda kunde bli medlemmar för en måttlig årsavgift. Ändamålet var att främja medlemmarnas ekonomiska intressen dels genom inköp av billiga livsmedel, dels genom att fondandelar utföll vid pensionering och dödsfall. Av stadgarna framgår att O låtit full avlöning utgå till sina anställda vid "tillfällig oförmögenhet till arbete".

Författare

Anne-Marie Lenander

Arkivuppgifter

Handl:ar o foton rörande O o hans tekn fabrik på Tekn museet, Sthlm. – Brev från O i KB (bl a till H Fredholm).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Om tjära. [Omsl: Ett tekniskt språkrör till sv byggmästare, ingeniörer ...] Afd 1. Stenkolstjära från gasverken och produkter deraf, h 1*. Om konserveringsmedel. Sthlm 1865. V, 42 s, 1 pl-bl. 2. uppl 1866. 32 s. – [Inlägg] (Förhandlingarne vid träoljefabrikanternas möte i Stockholm den 13, 14 och 15 maj 1873, Sthlm 1873, s 14 f, 16-24). – En röst till Stockholms 9,000 valmän, med afseende på riksdagsmannava-let d 29 sept 1875. Några politiska betraktelser. Sthlm 1875. 32 s. Bihang: Budkaflen, valskrift för Stockholms stad med serskildt afseende ... Utg af några valmän ... inom de borgerliga klasserna. Med ett företal o ett tillägg. Sthlm 1875. 36 s. [Gemensamt omsl: En röst för sig och med Budkaflen såsom bihang; särskild uppl, med ett företal samt ett tillägg, innehållande redogörelse för valresultatet ...] – En fråga med anledning af bostadsbristen i Stockholm. Föredr i fören T. I:s tredje section d 7 nov 1877. Sthlm 1877. 78 s. – Finnas några väsendtliga luckor uti det tekniska undervisningsväsendet? (Berättelse vid Föreningen T. Is sextonde årshögtid den 2 mars 1877, Sthlm 1877, s 107-111). – Hvad har bolagsverksamheten utöfvat för inflytanden på industriens utveckling ... diskussionsinlägg] (Teknisk tidskrift, årg 7, 1877, Sthlm, 4:o, s 217 f, 220). – Från skyddets tid. Serie [1]–2 (Norden, industri-tidn, årg 14, 1886, Sthlm, fol, s 301, 307 f, 315 f, 324, 332 f, resp 15, 1887, s 28, 37 f, 42 f; omtr: Föreningen emot lifsmedelstullar. Uppsatser och meddelanden 2 o 3. Dec 1886–jan 1887, Sthlm 1887, s 164–186, o 5. Febr 1887, s 35–57). 2: Från skyddets tid. N:o 2. Sannsagor med reflektioner. Efter Uppsatser o medd från fören emot ... aftr ur Industritidn Norden. 1887. 19 s. – Mindre bidr ibid.

Källor och litteratur

Källor o UU: Bouppt 1910:179, Sthlms rådhusrätts arkiv, SSA. Ab Joh Ohlssons tekn fabriks arkiv, Fören Sthlms företagsminnen, Sthlm.

G S:son Frey, Ab Joh Ohlssons tekn fabrik 1859–1959 (Bromma hembygdsfören:s årsskr 1959); I Hammarström, Sthlm i sv ekonomi 1850–1914 (1970); G H[olmberg], J O 1833–1910, minnesruna (Tekn tidskr 1910, Veckouppl); Y Larsson, På marsch mot demokratin (1967); F Lindberg, Växande stad. Sthlms stadsfullm 1862–1900 (1975); Minnesskr vid Sthlms stadsfullm:s femtioårsjubileum ... 1913 (1913); SMoK; Sthlms näringsliv, 1–3 (1924–25); SvTeknF; L Svärd, Väckelserörelsernas folk i AK 1867–1911 (1954); Å Thulstrup, AK-valen i Sthlm 1866–1896 (Studier o handhar rör Sthlms hist, 1, 1938); Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 1 (1988); J P Veländer, Sthlms arbetarefören:s femtioåriga verksamhet 1866–1916 (1916).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Ohlsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7672, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anne-Marie Lenander), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7672
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Ohlsson, urn:sbl:7672, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anne-Marie Lenander), hämtad 2024-04-19.