Meriter

Olin, Gustav, f 19 nov 1872 i Lund, d 18 jan 1955 i Sthlm, Osc. Föräldrar: handlanden Nils Gustaf Edvard O o Emma Sophia Albertina Ohrman. Mogenhetsex vid Lunds h a l 2 juni 90, inskr vid LU 29 aug 90, FK 30 jan 92, jur utr kand där 11 dec 99, eo notarie i Hovrätten över Skåne o Blekinge 19 dec 99, i Svea hovrätt 10 april 02, tjänstg vid protokollet där 1 okt 02–maj 05, sakk inom Civildep (ang arbetsavtal) sept 06–okt 07, adjung led vid Svea hovrätt 20 sept (tilltr 12 okt) 07, fiskal där 9 nov 09, sakk inom Justitiedep 12 sept 10–10 febr 11 (arbetsavtal), dec 11–april 12 (strafflagen) o febr 15–17 (stiftelser), hovrättsråd vid Svea hovrätt 19 okt 11–juli 35, led av o sekr i 1916 års strafflagskommission mars 16–febr 23, led av 1921 års strafflagskommission maj 21 (sammanträdde ej), divisionsordf vid Svea hovrätt 1 juli 32–35, initiativtagare till Inst för rättshist forskn 47, ordf i styr där 47–52. – Jur hedersdr vid LU 31 maj 50.

G 30 mars 1918 i Högbo, Gävl, m Anna Catarina (Carin) Göransson, f 8 april 1878 i Sandviken, Högbo, d 9 aug 1963 i Sthlm, Osc, dtr till bruksägaren Anders Henrik G (bd 17) o Emma Maria Sebardt.

Biografi

O fick sin utbildning i Lund. Efter juristexamen med goda vitsord satt han ting i Östra härads domsaga i Blekinge. O bestämde sig för domarbanan och tjänstgjorde från 1902 i Svea hovrätt. Redan tidigt engagerades han i utredningsarbetet rörande den aktuella arbetslagstiftningen, kollektivavtal och lag om arbetsfred.

Efter en studieresa till Tyskland, Belgien och Frankrike för komparativa studier i detta ämne fick O tillsammans med häradshövdingen Assar Åkerman uppgiften att utreda och bearbeta vissa till arbetslagstiftningen hörande frågor. Hans insatser på detta område har betraktats som banbrytande. 1907 framlades Promemoria angående lagstiftning om arbetsaftal, i vilken för första gången kollektivavtalet som rättslig figur introducerades i Sverige. Utredarna var även kritiska till den s k Åkarpslagen 1899, som kriminaliserade försök att tvinga någon till arbetsinställelse eller att hindra någon att återgå till arbete. Skriften blev kritiskt mottagen av ministären Lindman. Regeringskansliets hantering av denna PM resulterade i civilminister Julius Juhlins (bd 20) avgång 1907. Promemorian blev i sina huvuddrag grundläggande för samtliga sv lagförslag om kollektivavtal. De baserades på utländsk doktrin och utländska lagförslag. 0:s arbete med dessa frågor resulterade i arbetet Några hufvudpunkter i utländsk lagstiftning angående rättsförhållandet mellan arbetsgifvare och arbetstagare (1908). Efter denna förberedande utredning utgav O också arbetet Kollektivavtalet i den utländska lagstiftningen (1911). De principer han framförde under 1900-talets första decennium blev först ett par decennier senare lagstiftning.

1912 fick O uppdraget att åt Karl Staaffs andra regering utarbeta proposition angående revidering av Åkarpslagen. Tre år senare biträdde O i Justitiedepartementet när det gällde lagstiftning rörande stiftelser, ett arbete som slutligt fullföljdes i nov 1922 med ett förslag till lag om offentligen erkända stiftelser.

Ett annat lagstiftningsområde O nedlade ett stort arbete på var straffrätten. Han utsågs 1916 till ledamot av och sekreterare i strafflagskommissionen, som sysslade med straffrättens allmänna del. I kommissionen framlade O en reservation i vilken flera radikala förslag presenterades, som sedermera upphöjdes till lag. O blev också ledamot av nya strafflagskommissionen 1921 som behandlade strafflagens speciella del. Denna kommission drabbades dock av 1922 års stora kommittéindragning, och arbetet i denna del fortsattes av prof Johan Thyrén som ensamutredare.

Efter åren med lagstiftningsarbete var O verksam i Svea hovrätt till 1935, då han avgick som hovrättsråd och divisionsordförande. Som domare uppfattades O som särpräglad. Han var en stark personlighet, inte främmande för en ståndskänsla som för honom inrymde "ett starkt medvetande om domarkårens ansvarsfyllda och upphöjda funktion i samhället ... Med åren utvecklade O också en viss misantropi, och denna, i förening med det förhållandet att han icke väjde för att benämna saker och ting vid vad han ansåg vara deras rätta namn, gjorde att hans uttalanden ibland med förintande kraft träffade dem mot vilka de riktade sig" (Petrén 1957).

Sitt intresse för humanistiska ämnen hade O ådagalagt redan under sina studier för fil kand-examen. Han odlade dem fortsättningsvis genom täta utlandsresor, och han skapade genom goda antikvariatskontakter ett stort bibliotek.

O hyste också ett stort intresse för rättshistoria, och han författade uppsatser i sv rättshistoria, bl a om det sv straffsystemets historia (1934). Intresset för rättshistoria manifesterade han 1947, då han tillsammans med sin hustru stiftade Institutet för rättshistorisk forskning, grundat av Gustav och Carin Olin, vars ändamål är att stödja sv rättshistorisk forskning. Ett av stiftelsens mål är att utge en handbok i sv rättshistoria. O:s goda kunskaper i stiftelserätt kom väl till uttryck i stiftelseurkunden och dess stadgar. I bostaden på Narvavägen i Sthlm utvecklade han själv stiftelsen och dess förvaltning. Han arbetade i sitt omfattande bibliotek, som också innefattades i institutets egendom.

O var stiftelsens förste ordförande. Institutet, som har sitt säte i Sthlm, har genom skilda insatser kunnat bidraga till att ge ämnet rättshistoria en god placering bland de rättsvetenskapliga disciplinerna. Stiftelsens styrelse skall bestå av fem ledamöter; ordförande är en ämbetsman, de övriga skall vara en ledamot av Svea hovrätt samt professorerna i rättshistoria i Uppsala, Lund och Sthlm.

I enlighet med de av O författade stadgarna för institutet utger detta två vetenskapliga serier, Rättshistoriskt bibliotek (monografier) och Rättshistoriska studier (uppsatser). Som nr 2 i den förstnämnda serien utkom 1981 en sv översättning av Johan Stiernhööks De jure Sveonum et Gothorum vetusto; utgåvan initierades av O, som också ägnade översättningen stort intresse.

Författare

Kjell Å Modéer

Arkivuppgifter

Brev från O i KB, LUB (bl a till J Thyrén) o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Promemoria angående lagstiftning om arbetsaftal aflämnad till Kungl. civildepartementet. Sthlm 1907. 162 s. [Undert okt 1907.] (Tills med A. Åkerman.) [Ny uppl] 1908. [Ny utg] 1910. 4:o. 123 s. – Några hufvudpunkter i utländsk lagstiftning angående rättsförhållandet mellan arbetsgifvare och arbetstagare. En redogörelse. Sthlm 1908. 121 s. [Ny uppl] 1910. 4:o. 90 s. – Lagstiftningen om kollektivavtal inför 1910 års riksdag (Social tidskrift, årg 10, 1910, Sthlm, s 252–276). – Kollektivavtalet i den utländska lagstiftningen. En jämförande översikt. Sthlm 1911. 132 s. – Den svenska strafflagsrevisionen (SvJT, årg 9, 1924, Sthlm, s 5–22, 73–100, 321–373; även sep, 102 s). – Om bötesstraffets bestämmande enligt 1931 års lagstiftning. Några principiella synpunkter (ibid, 18, I933,s 201–218). – Några blad ur det svenska straffsystemets historia (Minnesskrift ägnad 1734 års lag, av jurister i Sverige o Finland d 13 dec 1934 d 2, Sthlm 1934, s 807–863).

Källor och litteratur

Källor o litt: Justitiedep:s konseljakter 19 okt 1911, nr 17, RA.

A Adlercreutz, Kollektivavtalet, Studier över dess tillkomsthist (1954), s 460 fF; Justitiematr 1941 (1941); S Petrén, G O död (SvJT 1955); dens, G O (Rättshist studier, 2, 1957); N Quensel, Minnesbilder (1973); SMoK; Sv juristmatr 1950 (1950).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustav Olin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7710, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kjell Å Modéer), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7710
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustav Olin, urn:sbl:7710, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kjell Å Modéer), hämtad 2024-04-25.