Meriter

3 Olivecrona, Knut Hans Karl, bror till O 2, f 25 okt 1897 i Norrbärke, Kopp, d 5 febr 1980 i Lund, Allhelgona. Studentex vid Uppsala h a l 22 maj 15, inskr vid UU 1 sept 15, JK där 15 dec 20, tingstjänstg vid Uppsala läns mellersta domsaga mars 21–dec 23, JL vid UU 16 maj 28, disp 30 maj 28, JD 31 maj 28, doc i civilrätt o romersk rätt 7 juni 28, tf prof i civilrätt (familjerätt o sakrätt) o internationell privaträtt sept 29–dec 33, allt vid UU, prof i processrätt vid LU 21 dec 33—30 juni 64, led av komm ang inrättande av en statsvetensk examen april 34–febr 35. – LHVL 34, LVSL 35, LHVU 63.

G 7 mars 1929 i Sthlm (kbf i Visby) m förf Birgit Elisabeth Lange (bd 22, s 246), f 13 juli 1901 i Uppsala, Domk, dtr till rektorn FD Per Adolf L o Anna Elisabeth Ekman.

Biografi

Det var i Uppsala åren kring 1920 som Karl O lade grunden till sin rättsteoretiska grundsyn, präglad av en realistisk bild av rättsordningen. Han har själv omvittnat, att Vilhelm Lundstedts (bd 24) föreläsningar 1918–19 och Axel Hägerströms (bd 19) straffrättsliga seminarier 1920 öppnade ögonen för honom om rättsvetenskapens ovetenskaplighet samt om skuldmoral och rättvisetänkande. Efter jur kand-examen och tingstjänstgöring vid faderns domsaga återgick O till juridiska fakulteten i Uppsala för doktorandstudier. Hans handledare Lundstedt förde honom samman med Hägerström, vars undervisning redan tidigare hade gjort ett starkt intryck på honom. I doktorsavhandlingen Studier över begreppet juridisk person i romersk och modern rätt (1928) visade O att han hämtat inspiration från Lundstedt men främst från Hägerström. Lundstedt rådde honom att utveckla sin vetenskapliga profil genom att speciminera i ett processrättsligt ämne, närmast för att söka professuren i processrätt i Lund efter Ernst Kallenberg (bd 20). Denna konkurrens vann O, och han innehade därefter professorstjänsten vid LU fram till sin pensionering.

Kombinationen av civilrätt och processrätt, av materiell och formell rätt, återkom och präglade O:s arbeten, både hans läroböcker och handböcker. Det var dock inom rättsfilosofin som hans författarskap blev mest uppmärksammat. Genombrottet som rättsfilosof kom med arbetet Law as fact (1939; på svenska 1940, Om lagen och staten). Arbetet rönte stor internationell uppmärksamhet och översattes bl a till tyska, spanska, italienska och japanska. Därmed blev Hägerströms lärosatser genom O kända över världen. O fick tack vare sitt författarskap ett stort internationellt kontaktnät som omfattade bl a de amerikanska rättsrealisterna, främst Roscoe Pound, men även ett stort antal europeiska forskare, vilket också framgår av den festskrift som färdigställdes till hans avgång från ämbetet 1964. Genom äktenskapet med författaren Birgit Lange fick O en livspartner som i mycket delade hans omstridda värderingar om rätten och staten.

I den rättspolitiska debatten var O både aktiv och produktiv. Hans inlägg i den politiskt känsliga frågan i studien England eller Tyskland (1940) fick bl a Ingemar Hedenius att skarpt kritisera hans teoretiska och föga verklighetsanpassade synpunkter. I ett annat arbete, Europa och Amerika (1941), pläderade han för ett enat Europa under Tyskland för att inte icke-europeiska makter skulle ta över de råvarukällor Europa behövde för sin försörjning. Han önskade ett stabilt europeiskt maktsystem i form av en fredsordning under Hitlertysk hegemoni. I likhet med Lundstedt utgick hans syn i dessa frågor från en kritik av folkrätten, som han såg som en metafysisk kvarleva. Rättighetsföreställningarna var utslag av vidskepelse och magi; i stället "måste också det som vi kalla rättsordningen i själva verket vara organiserat våld" (Om lagen o staten, s 125). I krigets slutskede (1944) retirerade O i studenttidningen Lundagård från sin tidigare protyska ståndpunkt, och han uttalade en självanklagelse för att han ej behandlat de krigförande makternas ideologier.

Under efterkrigstiden behandlade O under flera år vetenskapligt frågor om rättsordning och penningväsen. Han utgav flera skrifter i ämnet, främst Penningenhetens problem (1953). Efter kriget gav O också uttryck för ett markerat starkt rättspatos på straffrättens område. Hans rättssyn präglades här av stränghet och konsekvens. Han förespråkade en allmänprevention, och han reagerade starkt mot de tendenser inom strafflagstiftningen som innebar differentiering av brottspåföljderna samtidigt som proportionalitetsprincipen övergavs. O:s kriminalpolitiska uppfattning byggde i hög grad på Lundstedts åsikter om den allmänna moralens beroende av en konsekvent upprätthållen straffrättskipning. Dessa åsikter framförde han i föreläsningen Straffets vara eller icke vara vid doktorspromotionen i Lunds domkyrka 1951.

Också efter pensioneringen vidareutvecklade O sina rättsteoretiska principer. I arbetet Rättsordningen (1966) utgick han fortfarande från de principer som han gett uttryck för i Om lagen och staten. O återgick också i sina senare arbeten till ett rättshistoriskt författarskap. Redan tidigt hade han publicerat studien Döma till konung (1942); nu återkom han till 1600-talets naturrättsfilosofer, främst Locke, Grotius och Pufendorf.

Som akademisk lärare var O mycket uppskattad. Många lundastudenter mindes hans briljanta föreläsningar och föredömligt klara läroböcker, vilka även användes som handböcker av praktiserande jurister. Under sina många professorsår verkade O också aktivt inom universitetets konsistorium och i juridiska fakulteten, vars dekanus han var 1951–58. Som sådan verkställde han bl a fakultetens flyttning till lokalerna i det gamla barnsjukhuset på Södra lasarettsområdet.

Åtskilliga forskare som fostrats i Lund har vittnat om O:s intellektuellt stimulerande seminarier, där tankeutbytet i hög grad styrdes av seminarieledaren, och där många ansåg det svårt att kunna hävda sina positioner på grund av den dominante O. Ännu mer än tio år efter sin pensionering höll han seminarier för en intresserad grupp doktorander på Juridicum.

Författare

Kjell Å Modéer

Arkivuppgifter

O:s efterlämnade papper i LUB. – Brev från O i KB (bl a till J Landquist) o i UUB (bl a till V Lundstedt).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se L Norbcck, Karl Olivccronas räitsvetenskapliga produktion (Festskrift ... 30 juni 1964 Sthlm 1964, s 745-765); jfr LUM, 1967-68, Lund 1968, s 621–623. Vidare: Grundtankar hos Hägerström och Lundstedt. Tre uppsatser. 2., oförändr uppl Lund 1964. 4:o. 62 bl. [Tills med V Lundstedt; duplic] 2.-3. tr 1966, 1968. 4. tr 1970. 54 s. [Med bilaga: V L, Har rättsvetenskapen behov av rättsideologi?, s 24–54.] 5. tr 1972. – Hur man läser gravations-bevis. 3. uppl. Revid o kompletterad fram till den 1 april 1964. Sthlm 1964. 111 s. ([Omsl:] Sparbankernas skriftseric, 10.) 4. uppl. ... till den 1 september 1966. – Inteckningsförordningen. 6. uppl Lund (tr i Danmark) 1964. 170 s. – Kompendium i processrätt för propedcutiska kursen. 15., oförändr uppl. [Ny tr] Lund 1964. 4:o. 78 bl. [Duplic] – Konkursrätt. Efter föreläsningar. 10., oförändr uppl Lund 1964. 4:o. 59 bl.  – Pantbrevsreformen. Remissyttrandena belysta. Lund 1964. 43 s. – Det rättsliga språket och verkligheten. Lund 1964. 43 s. [Ny uppl] 1971. -Supplement nr 1, 1964 till Rättegången i brottmål enligt RB. Sthlm 1964. 44 s. – Utsökning. 4. uppl Lund 1964. 203 s. Suppl 1–2. Lund 1964. 16, 1 s. 5. uppl 1967. 229 s. [Ny tr] 1969. Suppl Lund 1969. (2) s. 6. uppl 1970. 238 s. 7. uppl 1972. 244 s. 8. uppl 1975. 243 s. 9. uppl 1978. 236 s. Ny tr 1980. – Domstolar och tvistemål. En första bok i processrätt. Lund 1965. 100 s. 2. uppl 1967. 3. uppl 1968. 102 s. 4. uppl 1969. 106 s. 5. uppl 1971. 110 s. 6. uppl 1973. 111 s. 7. uppl 1976. 114 s. 8. uppl 1978. 115 s. 9. uppl 1983. Rev av Ulla Jacobsson. 116 s. 2. tr Malmö 1985. 120 s. [S 117-120 suppl av U ].] - Domstolsorganisationen i vissa främmande länder. 5., omarb uppl. 2. tr Lund 1966. 4:o. 54 bl. [Duplic] 3. tr 1967. 54 s. 4. tr 1968. 53 s. 5.-7. tr 1969, 1969, 1973. 6. uppl 1974. 56 s. 7. uppl 1975. 55 s. 2. tr 1979. – Lagstiftning och juridisk begreppsbildning. Synpunkter på departements- förslaget till jordabalk. Lund 196(i. 39 s. – Rättsordningen. Idéer och fakta. Lund 1966. 288 s. 2. uppl 1976. [2.] tr 1981. 3.-4. tr 1984, 1986. [Overs:] La struttura delfordinamento giuridico, Milano 1972, XI, 335 s (Scienze politiche e sociali, 11). – Rätt och dom. 2. [förk] uppl Sthlm (tr i Danmark) 1966. 35 s. (Institutet för rättsvetenskapliga studier, 24.) – [Law as fact, 1939, övers:] Il diritto come fatto, Milano 1967, XVII, 172 s (Civitå del diritto, 17); Jijitsu-toshite no ho, Tokyo 1969, 237 s, 1 portr; Law as fact, 2. ed London 1971, VIII, 320 s [facsimil av uppl 1939]; El derecho como hecho, Barcelona 1980, 298 s. – Rättegången i brottmål enligt RB. 3., omarb uppl Sthlm 1968. 379 s. – Inteckningsförordningen. 7. uppl Lund (tr i Danmark) 1968. 170 s. 8. uppl 1970. – Axel Hägerström som akademisk lärare (UNT, 1969, 4.7). – The concept of right according to Grotius and Pufendorf (Rechtsfind-ung. Beiträge zur juridischen Methodenlehre. Fcstschrift fiir Oscar Adolf Germann zum 80. Geburtstag, Bern 1969, 4:o, s 175-197). - Inteckningsrätten i jordabalken. Preliminär framställning. Lund [1971], 93 s. 2. uppl Lund 1972. 113 s. 2. tr 1973. 3., omarb uppl 1973. 154 s. 4. uppl 1976. 153 s. – De nya reglerna om exekution i fast egendom. Suppl till "Utsökning", 6. uppl (1970) och "Inteckningsrätten i jordabalken". [Lund] 1971. 4 s. – Inteckning och panträtt. Sthlm 1972. 142 s. – Vad som tillhör mig enligt naturrättsläran (Värld och vetande, 1973, Gbg, s 295–299). – Frågeställningar i rättsteorin (Tidsskrift for retsvitenskap, 1973, Oslo, s 308-310). – Fastighetspant. Lund 1979. 189 s. 2. uppl 1982. 155 s. [Rev av U Cervin.] 3. uppl 1985. [Ny tr] 1987. – Bidrag i Svensk juristtidning, 1964, 1971, 1973, 1977, Sthlm.

Utgivit: A Hägerström, Recht, Pflicht und bindende Kraft des Vertrages nach römischer und natuncchtlichcr Anschauung. Sthlm & Wiesba-den (tr Upps) 1965. 87 s. (SHVU, 44:3.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 21 dec 1933, nr 22, RA.

I. Drangel, Den kämpande demokratin ... 1935–1945 (1976); P O Ekelöf, En rättsvetensk tragedi (Festskr till Henrik Hessler, ed T Håstad, 1985); A Kjellström, O o samtiden (Retfaerd, Nord jur tidskr 1987, nr 37); F Lejman, nekr över O (SvD 7 febr 1980); LUM 1967–68 (1968); Lundagård 1944, nr 11; S Nordin, Från Hägerström till Hedenius (1984); M Waller, Axel Hägerström (1961).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K H Karl Olivecrona, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7722, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kjell Å Modéer), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7722
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K H Karl Olivecrona, urn:sbl:7722, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kjell Å Modéer), hämtad 2024-04-18.