Meriter

Overton, Charles Ernest, f 25 febr 1865 i Stretton, Cheshire, England, d 27 jan 1933 i Lund. Föräldrar: kh Samuel Charlesworth O o Harriet Emma Fox. Elev vid The grammar school i Newport, England, vid Zürichs kantonskola 82, ex där 1 okt 84, inskr vid univ i Zürich 15 okt 84, assistent i botanik 87, FD 4 mars 89, doc i biologi 28 okt 90, allt vid univ i Zürich, assistent hos prof M v Frey vid fysiologiska instit vid Würzburgs univ, Tyskland, 1 april 01, eo prof i farmakologi vid LU 31 maj (k fullm 5 juli) 07, ord 1 jan 09–28 febr 30, sv medborgare 5 juli 07. – Med hedersdr vid LU 31 maj 07, LFS 07, LVA 10.

G 28 dec 1912 i Lund m FD Hedvig Louise Beata Petrén, f 12 aug 1880 i Halmstad, Malm, d 14 jan 1977 i Lund, Domk, dtr till kh Carl Daniel Edward P o Kjerstin Beata Charlotta Göransson.

Biografi

Ernest O hade ett naturvetenskapligt påbrå; morfadern var släkt och nära vän med Charles Darwin. O:s bana speglade i hög grad naturvetenskapernas internationalism. Han var född engelsman, verkade i Schweiz och Tyskland samt som professor i Lund. Han började som botanist med vetenskapliga arbeten om alpfloran, särskilt sötvattensalgernas utbredning och beroende av lokala ljus- och temperaturförhållanden. Från växtfysiologin kom han dock snart in på problem av mer allmänfysiologisk karaktär.

O:s främsta vetenskapliga insats är att han lade grunden till ett systematiskt studium av cellmembranets permeabilitet och inom detta område framlade flera för forskningen fruktbringande hypoteser. O arbetade med ytterst enkla metoder. Som försöksobjekt tjänade alger, protozoer men framför allt grodyngel. Försöken tillgick så att den levande organismen placerades i en isoton salt- eller sockerlösning varpå det kemiska ämne som han önskade studera tillsattes. Om ämnet ifråga inte diffunderade in i cellen ledde det ökade osmotiska trycket till ett utträngande av vatten ur cellen och en därmed följande skrumpning, vilken iakttogs under mikroskop. Om däremot ämnet trängde genom cellmembranet blev det osmotiska trycket lika på båda sidor, och ingen eller endast en övergående skrumpning av cellen iakttogs. På detta enkla sätt kunde O lämna ovedersägliga bevis för förekomsten av ett cellmembran med selektiv permeabilitet, något som var mycket omdiskuterat. Hans försök visade att fettlösliga ämnen lätt penetrerade membranet, medan så ej var fallet med vattenlösliga föreningar. Följaktligen drog O slutsatsen att cellmembranet måste bestå av fetter som kolesterol och lecitin, något som långt senare kunde klarläggas med röntgendiffraktion och elektronmikroskop.

Vid sina studier fann O att ämnen som var fettlösliga också framkallade en reversibel narkos hos de undersökta grodlarverna samt att effektiviteten var direkt proportionell mot ämnets fettlöslighet. Detta ledde till att han 1901 i en monografi med titeln Studien über die Narkose publicerade teorin att det är förhållandet mellan ett ämnes löslighet i vatten respektive i fett som bestämmer dess narkotiska effekt. Oberoende av O:s arbeten hade Hans Horst Meyer vid universitetet i Marburg, Tyskland, kommit till ungefär samma slutsats, och narkosteorin refereras därför i läroböcker såsom Meyer-Overtons narkosteori. 1991 utkom i USA en engelsk översättning av O:s klassiska monografi, delvis på grund av arbetets vetenskapshistoriska intresse, men också därför att boken innehåller värdefulla uppslag till ny forskning.

O utförde mer än 10 000 experiment över olika kemiska ämnens förmåga att penetrera cellmembranet och framkalla toxiska eller narkotiska effekter. Därmed lade han grunden för den moderna kvantitativa forskningen om sambandet mellan ett ämnes kemiska struktur och dess biologiska verkan. Det är ett forskningsområde av primär betydelse för förståelsen av kemikaliers toxicitet och gör det möjligt att i viss utsträckning förutsäga miljötoxiska effekter. Statens naturvårdsverk i Sverige och dess motsvarighet i USA har därför varit mycket intresserade av O:s forskning. Man har bl a med modern teknik kontrollerat de resultat som O erhöll och funnit en anmärkningsvärt god överensstämmelse, vilket vittnar om hans säkra iakttagelseförmåga och noggrannhet.

O kom även in på muskelfysiologins område där han studerade de membranegenskaper som svarar för elektrisk retbarhet i muskel- och nervceller. Han föreslog att retbarheten orsakas av membranets selektiva genomsläpplighet för natrium- och kaliumjoner, något som långt senare klarlagts i nobelprisbelönade arbeten av andra forskare.

Redan innan O uppnått 40-årsåldern hade han genom sina arbeten om cellväggarnas permeabilitet och om narkosen, vilka alla utförts i Zürich, blivit ett internationellt välkänt namn. Under tiden i Würzburg tillkom bl a de muskel- och nervfysiologiska undersökningarna. – Inrättandet av en professur i farmakologi vid LU hade diskuterats under lång tid men först 1906 beviljade riksdagen medel till en särskild lärostol i ämnet. Sedan det visat sig svårt att inom landet erhålla kompetenta sökande föll blickarna på O som kallades till tjänsten och gavs sv medborgarskap. Under professorsåren i Lund avtog O:s vetenskapliga produktivitet men ingalunda hans forskningsiver. Han var där främst sysselsatt med undersökningar av olika ämnens giftverkan, men hans princip att ej offentliggöra ett arbete förrän han hunnit grundligt pröva och säkert fastställa dess resultat ledde till att en planerad publikation uteblev.

O beskrivs som en säregen person. På många sätt främmande för denna världen levde han för sin vetenskap. Han saknade språkbegåvning och lärde sig aldrig att behärska sv språket. Detta ledde till vissa svårigheter i umgänget med studenterna, men genom sin älskvärdhet och sitt vetenskapliga allvar blev han likväl överallt respekterad. "Hans forskargärning karakteriserades av ovanlig energi, initiativrikedom och beläsenhet samt icke minst av noggrannhet och självkritik" (Jacobaeus). Betydelsen av O:s forskning har med åren blivit allt tydligare, och det är knappast någon överdrift att kalla honom för en av LU:s genom tiderna främste naturvetare.

O:s hustru Louise O började 1899 sina studier vid LU. Hon blev fil kand 1902 och disputerade 1911 på en avhandling i matematik, Extension de la méthode de Laplace aux équations ....

Författare

Stephen Thesleff

Arkivuppgifter

Handl:ar efter O (ca 1 m: prot o anteckn:ar) i LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ueber den Conjugationsvor-gang bei Spirogyra (Berichte der Deutschen botanischen Gesellschaft, Bd 6, 1888, Berlin, s 68-72, 1 pl). – Beitrag zur Kenntniss der Gattung Volvox. (Monographische Untersuchung aus dem botanischen Laboratorium der Universität Zürich.) (Botanisches Centralblatt, Jahrg 10, 1889, Cassel, 3 (= Bd 39), s 65–72, 113–118, 145–150, 177-182, 209–214, 241–246, 273–279, 4 pl; även som gradualavh, Zürich 1889, (39) s). – Beiträge zur Histologie und Physiologie der Characeen (ibid, 11, 1890, 4 (Bd 44), s 1–10, 33–38, 1 pl; även som Habilitationsschrift (docentspecimen), Zürich 1890, (17) s. – Mikrotechnische Mittheilungen aus dem botanischen Laboratorium der Universität Zürich (Zeitschrift fur wissenschaftliche Mikroskopie und für mikroskopische Technik, Bd/Jahrg 7, 1890, Braun-schweig, s 9–16). – Beitrag zur Kenntniss der Entwicklung und Vereinigung der Geschlechts-producte bei Libium Martagon. Untersuchung aus dem botanischen Laboratorium der Universität Zürich (Festschrift zur Feier des fiinfzigjährigen Doctor-Jubiläums Herrn Prof. Dr Karl Wilhelm von Nägeli in Miinchen und Herrn Geheimerat Prof. Dr Albert Kölliker in Würzburg gewidmet von der Universität ... in Zürich 1890 ... 1891, Zürich 1891, fol, s 177–187, 1 pl; även sep, 11 s, 1 pl). – Ueber den gegenwärtigen Stånd der Befruchtungslehre bei den Pflanzen (Berichte der Scbweizerischen Botanischen Ge-sellschaft, H 3, 1893, Bern, s 11 f). – Ueber die Reduction der Chromosomen in den Kernen der Pflanzen (Vierteljahrsschrift der Naturforschen-den Gesellschaft in Zurich, Jahrg 38, 1893, Zürich, s 169–186; kortare eng bearb i Annals of botany, vol 7, 1893, London, s 139-143: On the reduction of the chromosomes in the nuclei of plants). – Uber die osmotischen Eigenschaften der lebenden Pflanzen- und Tierzelle (ibid, 40, 1895, s 159–201). – Ueber die osmotischen Eigenschaften der Zelle in ihrcr Bedeutung für die Toxikologie und Pharmakologie ... (ibid, 41, 1896. Festschrift der Naturforschenden Gesellschaft in Zurich 1746-1896 T 2. Wissenschaftliche Abhandlungen, s 386–406; avtr: Zeitschrift für physikalische Chemie, Bd 22, 1897, Leipzig, s 189–209). – Notizen uber die Griin-algen des Ober-Engadins (Berichte der Schweizerischen Botanischen Gesellschaft, 7, 1897, s 49–68). – Ueber zwei für die Schweiz neue Algenarten [Spirogyra polytseniata & Chara juba-ta] (ibid, Jahresbericht, s (6) f). – Ueber die allge-meinen osmotischen Eigenschaften der Zelle, ihre vermutlichen Ursachen und ihre Bedeutung fur die Physiologie (Vierteljahrsschrift der Naturforschenden Gesellschaft in Zurich, 44, 1899, s 88–135). – Notizen iiber die Wassergewächse des Oberengadins (ibid, s 211-228). - Beob-achtungen und Versuche iiber das Auftreten von rothem Zellsaft bei Pflanzen (Jahrbiicher fur wissenschaftliche Botanik, Bd 33, 1899, Leipzig, s 171–231). – Studien uber die Aufnahme der Anilinfarben durch die lebende Zelle (ibid, 34, 1900, s 669-701). – Studien uber die Narkose zugleich ein Beitrag zur allgemeinen Pharmakologie. Jena 1901. X, 195 s. Övers: Studies of narco-sis, London, New York 1991, XI, 203 s. – Beiträge zur allgemeinen Muskel- und Nervenphysiolo-gie, Mitfheilung 1–3 (Archiv für die gesammte Physiologie des Menschen und der Thiere, Bd 92, Bonn 1902, s 115-280 o 346-386, samt Bd 105, 1905, s 176-290). - Uber die Unentbehr-lichkeit der Natriumionen fur die Tätigkeit des zentralen und peripheren Nervensystems (Verhandlungen der Gesellschaft deutscher Naturforscher und Ärzte, 75. Versammlung zu Cassel 20.-26. September 1903, T 2, 1. Naturwissenschaftliche Abhandlungen, Leipzig 1904, s 416–419). – Neununddreissig Thesen iiber die Wasserökonomie der Amphibien und die osmoti-schen Eigenschaften der Amphibienhaut (Verhandlungen der Physik.-med. Gesellschaft zu Wurzburg; N. F., Bd 36, 1904, Wurzburg, s 277–295). – Uber reversible Anderungen in der Spannung und Richtung des Demarkationsstromes nach Ersatz der Gewebelymphe der Muskeln durch andere Lösungen (Sitzungs-Berichte der Physik.-med. Gesellschaft zu Wurzburg, Jahrg 1905, Wurzburg 1906, s 2–7). - Uber den Me-chanismus der Resorption und der Sekretion (Handbuch der Physiologie des Menschen ... hrsg von W. Nagel, Bd 2. Physiologie der Drösen, Physiologie der inneren Sekretion der Harn-, Geschlechts- und Verdauungsorgane, Braunschweigl9[06-]07, s 744-898). – Studien uber die Wirkungen des Kobragiftes (Biochemische Zeitschrift, Bd 31, Berlin 1911, s 243–293; tills med I Bang). – Studien über die Wirkungen des Crotalusgiftes (ibid, 24, 1911, s 428–461; d:o). –  Studien über einige Wirkungen der Saponine. Lund 1913. 4:o. 27 s. (LUÅ, N. F., Afd 2 [Medicin samt matematiska o naturvetensk ämnen], bd 9 (= FSH, N. F., bd 24), nr 7, varur även Festskrift tillägnad M. V. Odenius på hans åttiofemårsdag den 16 mars 1913 [:7].) – Untersuchung-en iiber die Resorption und die relative Starke einiger Herzgifte, nebst einleitenden Versuchen mit Salzen der Alkalien und Erdalkalien. Lund 1918. 4:o. 47 s. (Ibid, bd 14 (FSH 29), 7.) -Några ord om våra träds rikliga blomning innevarande år samt om bokollonens betydelse i närings-fysiologiskt hänseende (Hygienisk revy, årg 7, 1918, Lund, 4:o, s 77–79). – Uber den Mechanismus der Aufnahme und über das Verhalten der Ester im Organismus (Skandinavisches Archiv für Physiologie, Bd 46, 19[24–]25, Berlin & Leipzig, s 333 0- – Eine reversible, resorptive Lähmung der motorischen Nervenenden beim Frosche durch gewisse indifferente Narcotica. (Demonstration.) (ibid, s 335). – On a method of rendering the skin of the living frog permeable to salts, carbohydrates and other crystalloids (Skandinavisches Archiv für Physiologie, 49, 1926, s 196).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 5 juli 1907, nr 12; Justitiedep:s konseljakter sd, nr 19, RA.

E Essen-Möller, Bidr till Lunds med fak:s hist (1947); C Fehrman, Lärdomens Lund (1984); H C Jacobasus, CEO (VAÅ 1935); LUM läsåret 1924–1925 (1925); C G Santesson, E O (Hygiea 1933); SMoK; S Thesleff, E O:s forskargärning (Medicinhist årsb 1964); T Thunberg, E O (FS:s Förhandl:ar 1933). – Louise O: LUA. NF. 2:7:3 (1911).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Ernest Overton, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/7878, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stephen Thesleff), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:7878
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Ernest Overton, urn:sbl:7878, Svenskt biografiskt lexikon (art av Stephen Thesleff), hämtad 2024-04-23.