Peder Månsson
Född: – Jönköpings Kristina församling, Jönköpings län (troligen i Jönköping)Död:1534-05-17
Författare, Biskop, Poet
Band 28 (1992-1994), sida 786.
Meriter
Peder Månsson, trol f i Jönköping, d 17 maj 1534. Rektor för skolan i Vadstena o kaplan vid S:t Peters kyrka där, prästbroder i Vadstena kloster 6 juni 99, förest för Birgittahuset i Rom 8 nov 08 — 24, Dr jur där senast 5 mars 23, vald till biskop i Västerås 13 sept 23, erhöll påvlig konfirmation 27 april 24, biskopsinvigd i Rom 1 maj 24, riksråd 27 juli 24, även tf stiftschef i Uppsala 5 okt 26, förf.
Biografi
När P upptogs som prästbroder i Vadstena kloster betecknades han som vir honorabilis, dvs ofrälse och som vir maturus et seriosus, dvs inte längre ung. Hans födelseort uppgavs samtidigt vara Jönköping. Av sitt kloster sändes han 1507 till Rom för att återföra det förfallna Birgittahuset under Vadstenas kontroll, en uppgift han efter stora svårigheter löste. Under sin långa vistelse i Rom ägnade han sig åt ett omfattande författarskap på svenska. Medan han ännu var där blev han på förslag av Gustav I vald till biskop i Västerås. I den oklara kyrkliga situationen fick P efter hemkomsten kungens förordnande att utföra biskopliga sysslor även i Uppsala ärkestift. Han deltog i Västerås riksdag 1527 och undertecknade tillsammans med övriga närvarande biskopar dess beslut. Han invigde utan påvligt mandat 1528 biskoparna i Strängnäs och Åbo, deltog i kyrkomötet i Örebro 1529 och invigde även 1531 under tyst protest Sveriges förste evangeliske ärkebiskop.
P är tillsammans med bröderna Johannes och Olaus Magnus företrädare för en katolsk sv renässanshumanism. Under sin Romtid umgicks han i en krets av lärda munkar och prelater. Tillsammans med Johannes Magnus (bd 20) anförs han som uppgiftslämnare om Skandinavien i den tyske geografen Jacob Zieglers avhandling Schondia 1532. Inspirerad av den italienska renässansens intresse för praktiska färdigheter och samhällsnyttiga hantverk i tidstypisk förening med alkemiska spekulationer föresatte han sig att på svenska kompilera en omfattande encyklopedi i fem volymer, varav två nu är försvunna. Företaget vittnar om en grundlig förtrogenhet med tidens teknologiska och kemiska kunnande. Skrifterna inleds eller avslutas med moraliserande verser på knittel. I Bondakonst behandlas åkerbruket efter antika och medeltida källor, föga anpassade till det sv klimatet. En föregångare till bondepraktikan är Väderlekskalender. Konstbok innehåller praktiska råd, exempelvis om hur man gör tänder vita, tillverkar stål och förgyller silver. Stenbok behandlar ädelstenarnas "dygder", dvs deras tänkta inflytande på sin bärare, en genre med rötter i antiken. Stensnidarkonst och Glaskonst beskriver bearbetning av sten respektive tillverkning av glas. Konsten att tillverka plastiska prydnadsdetaljer på möbler (italienska ritratto) är ämnet för fragmentet Retrakt. I Bergsmanskonst beskriver P utförligt hur man utvinner silver, koppar och järn och redogör för dessa metallers egenskaper. Denna skrift är den äldsta kända monografin i ämnet metallurgi. Boken Sjökonsulatet, en samling regler för sjötransport och befraktning, hämtade ur katalanska källor, är av mera kuriöst intresse. Läkebok är en översättning av ett latinskt arbete från 1300-talet om den undergörande kvintessensen. Den inleds med ett recept på aqua vitas, brännvin, som säges förlänga livet och bota alla slags krämpor. Den märkligaste skriften är dock Barnabok, i huvudsak en bearbetning av Erasmus' av Rotterdam uppfostringstraktat Institutio principis Christiani. Boken kan även läsas som en politisk stridsskrift mot den nordiska unionen, det danska inflytandet och som ett stöd för Sten Sture d y som sv kung.
Med sitt skriftställen ville P ge signal till en sv moralisk och nationalekonomisk väckelse i renässanshumanismens anda. Gentemot svenskarnas nedärvda slentrian och le-targi ville han verka för en rationaliserad naturahushållning och mana adeln att övervinna sina kortsiktiga inbördes fejder. Eftersom furstens exempel, enligt humanismens doktrin, bestämmer det etiska klimatet hos folket, blev uppfostran och undervisning av eliten en huvudangelägenhet. P polemiserade enligt samma program mot universitetsundervisningens tomma logiska exercis utan praktisk nytta. I stället borde man lära sig befästningsteknik, att bygga broar och hamnar, muddra sjöar och dräne-ra träsk, nyttja vattenkraften och gräva kanaler, föra en aktiv befolkningspolitik, röja ny åkermark samt plantera humlegårdar och bokskogar, och som läromästare kunde sakkunnigt folk inkallas utifrån.
P:s tid som biskop i Västerås sammanföll med reformationens genombrott i Sverige. Till en början vänligt sinnad mot Gustav I och dennes program för en sv nationalstat under en stark kungamakt och ingalunda fientlig mot en kyrklig reform, inklusive inskränkningar i kyrkans materiella tillgångar, blev han efterhand alltmer olycklig och vanmäktig, när han förstod att kungen inte skulle nöja sig med mindre än en religiös revolution. Den åldrade P hade föga att sätta emot kungens politiska geni och viljestyrka. Av rädsla för repressalier förblev han i det längsta lojal med Gustav I, som samtidigt alltmer förlorade förtroendet för honom. Först 1531 protesterade han tillsammans med Strängnäsbiskopen Magnus Sommar och bla Peder Galle (bd 16) i två hemliga skrivelser mot kungens kyrkopolitik och den lutherska läran, förklarade beskattningen av klerkerna och sin egen medverkan i de kommande biskopsvigningarna ogiltiga och betygade sin lojalitet med den Heliga stolen. Inget är känt om P:s sista år.
Författare
Anders Piltz
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Arkivuppgifter
P:s handskrer i KB o LSB. - P:s brev till Vadstena kloster i RA o UUB. Se Tryckta arbeten nedan.Tryckta arbeten
Tryckta arbeten: [Rimmade företal till Läkebok och Stridskonst] (Samling af åtskilliga handlingar och påminnelser, som förmodeligen kunna gifva Hus i svänska historien, utg af S [Lager]Bring, d 1, [Lund 1749,] s 15-17, 19 f)- - Strids-konst och strids-lag. Efter författarens handskr af G O Hyl-tén-Cavallius. Sthlm 1845. CVI, 78 s, 1 bl faks. (SFSS, [3 =] h 3.) [Delvis övcrsättn.] — Förspråk till Läkebok / ... till Strids-konst / ... Strids-lag / ... Barnabok / ... Bergsbok [rimmade] (ibid, [25 = h 78 — 80.] Svenska medeltidsdikter och rim, utg af G. E. Klemming, Sthlm 1881 - 82, s 475 -484). — Läkebok. Övers från Johannes de Rupe Scissa (ibid, [26 = h 82, 84, 90.] Läke- och örteböcker från Sveriges medeltid, utg af G. E. Klemming, Sthlm 1883-86, s 411-445; utdrag i Altschwedisches Lesebuch, mit Anm und Glossar v A Noreen, Halle (tr Upps) 1892-94, s 107-109: Aus dem arzneibuche ... cod. Lincop. J 8 ...; 2. Aufl 1904; även i Läsebok till svenska litteraturhistorien utg av E Ekermann, 3. —11. uppl 1898/99-1945). - Barnaboken [utdrag] (C Eichhorn, Svenska studier, ny saml, Sthlm 1872, s 120— 131). — Bondom [vädjan till Sveriges bönder] (HT, årg 8, 1888, Sthlm, s 168-170; medd: L. Daac). — Skrifter på svenska. Efter handskrifter i Stockholm, Uppsala o Linköping med en inl utg af R Gcctc. Sthlm 1913-15. LVI, 737 s, 1 faks. (SFSS [43 = h 143-144, 146, 148].) -[Bergsmanskonst: företal o epilog] (Blad för bergshandtcringens vänner, bd 16, 1919 — 21, Örebro, s 30 — 32). — Stridskonst a / ... b / Stridslag / Bondekonst / Läkebok / Barnabok / Bcrgsmansbok / Stensnidarkonst... [rimmade företal] (OoB, årg 32, 1923, Sthlm, s 134-140, utg av R Gcete; omtr i dens, Ur språklådan, smärre uppsatser Upps ... 1924, s 177-188). - Ur ... Bondakonst (Cod. Holm. X 502, original.) (Fornsvensk läsebok ... utarb av E Noreen, Lund 1932, s 136-140; 2. bearb uppl [Lund, tr] Malmö 1954). — Schriften iiber technische Chemie und Huttcnwesen. Einc Quellc zur Geschich-te der Technik des Mittelalters, iibcrs und erläu-tert v Otto Johannsen. Berlin 1941. VI, 261 s, 1 karta. (Schriftenreihc der Arbeitsgemeinschaft fur Teehnikgeschichtc des Vercines deutscher In-genicurc im NSBDT, Bd 16.) — Brev bl a i: Diari-um Vazstenense ... cdidit ... ac notis illustravit E Benzelius Er. filius, Upsalia; 1721, s 213-216 (1518), Skrifter och handlingar til uplysning i svenska kyrko o reformations historien, [utg av U v TroilJ d 5, Upsala 1791, s 325-344 (1515, 1516, 1518), Svenska skriftprof från Erik den heliges tid till Gustaf III:s h 1. Medeltiden, Sthlm 1894, Text, s 43 f, o i faksimil pl XVIII, fol (1511/1512), SAT, 2, 1889-1897, Sthlm 1897, faksimil vid s 272 (1513); SFS, Skrifter, [2.] Små-stycken på forn svenska, serie 2, saml af R Geete, Sthlm 1900-16, s 297-348 = Bilaga till Sv. fornskr.sällsk:s årsmöte 1915 [titelrubr] (1508, 1510, 1511/1512, 1512, 1515, 1516, 1518, 1519).Källor och litteratur
Källor o lilt: Y Brilioth, Den senare medeltiden, 1274-1521 (Sv kyrkans hist, 2, 1941); C Eichhorn, Polit betraktelser från Sveriges medeltid (dens, Sv studier, ny saml, 1872); R Geete, En sv codex medicamentarius från 1520-talet ... (Far-maceutisk tidskr 1886); C Gejrot, Diarium Vad-stenense (1988); A Götlind, Technology and Religion in Medieval Sweden (1993); E Hildebrand, Den sv kolonien i Rom under medeltiden (HT 1882); E Holmkvist, Om P M:s författarskap o landsmanskap (ANF' 1936); K Johannesson, Gotisk renässans. Johannes o Olaus Magnus som politiker o historiker (1982), s 165 ff, 246 ff; O Johannsen, P M:s Bedeutung fur die Geschichte der Technik (Lychnos 1941); S Kjöllerström, Bi-skopstillsättmar i Sverige 1531-1951 (1952); S Lindroth, Sv lärdomshist. Medeltiden, reformationstiden (1975), s 181-186; H Olsson, Kemiens hist i Sverige intill år 1800 (Lychnos-bibl, 17:4, 1971), s 10 ff; C Silfverstolpe, Klosterfolket i Vadstena, 1-2 (1898-99), s 147-151; G Ti-lander, Dancus o Agogo Mago på svenska, två obeaktade källor till P M:s Bondakonst (Acta phi-lologica Scandinavica, 14, 1939-40); K B Westman, Reformationens genombrottsår i Sverige (1918); Västerås hm, 1:1-2 (1939-49).Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peder Månsson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8088, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Piltz), hämtad 2024-04-16.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8088
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peder Månsson, urn:sbl:8088, Svenskt biografiskt lexikon (art av Anders Piltz), hämtad 2024-04-16.
