Biografi

Nisser, släkt, härstammande från skomakaren Hans Niclas N (d tidigast 1695) i Riga, vars son (Selling) Daniel N (1690–1761) blev regementsfältskär vid Närkes och Värmlands regemente 1718. En av hans söner var Samuel N (f 1724, d tidigast 1791), som enligt sin mors bouppteckning 1762 var hovjuvélerare i Neapel. Han var 1763–75 hovjuvélerare i Sthlm och senare bosatt i S:t Petersburg 1776 och i Stralsund 1791. En annan son var Johan Fredric N (f 1728; d tidigast 1776), som 1762 var handlande i Cartagena i Spanien men senare vistades i Frankrike (Sammansatta kollegiers skr).

Deras bror Daniel N (1720–71) efterträdde fadern som regementsfältskär. Hans son Jacob Fredrik N (1753–1808) var apotekare i Marstrand 1778–94 och i Uddevalla 1796–1802. Han blev far till bagareåldermannen Reinhold Fredrik N (1788-1845) i Sthlm. Brorsons son till den sistnämnde var landssekreteraren Albert Georg N (1875–1954) i Örebro. Albert N var far till barnpsykiatern Edith N-Ljungström (f 1916), gift med ögonläkaren Stig Ljungström.

Daniel, Samuel och Johan Fredric N:s bror Conrad N (1721–77) blev grosshandlare i Sthlm 1750, innehade 1750–63 Diö järnbruk i Stenbrohult, Kron, och bodde senare i Halmstad där han var överinspektör för brännvinsbränningen i Halland. Hans son skeppskaptenen i Ostindiska kompaniet Conrad Wilhelm N (1773–1800) dog i Batavia (Jakarta) på Java.

Conrad Wilhelm N:s äldre bror Samuel N (1760–1814) blev pastor vid sv församlingen i London 1791, kh i Västra Vingåker, Söd, 1802 och prost 1805. I äktenskap med en syster till sin efterträdare i London, sedermera kh G Brunnmark (bd 6) var han far till Petrus (Pedro) N (1799–1878), vilken, efter anställningar som bokhållare vid S Owens gjuteri och mekaniska verkstad på Kungsholmen i Sthlm och vid Finspångs bruk, följde Carl Ulric von Hauswolff (bd 18) till Colombia i Sydamerika vintern 1824–25 för exploatering av guldfyndigheter. 1837 deltog han utan framgång i en av tsar Nikolaj I utlyst pristävling om bästa svar på nio frågor om sättet att upptäcka och bearbeta guldsanden i Ryssland, men 1839 fick han av tsaren en ännu inom släkten N bevarad guldmedalj, som gavs till utlänningar för nyttiga upptäckter. Då N ej hade framgång i Colombia, reste han 1858 till Australien, där stora guldfyndigheter gjorts, men där kom han att försörja sig som tidningsskribent i Melbourne. Om man bortser från ett kortare besök 1833–34, återkom han först 1871 till Sverige. 1874 arrangerade N en uppmärksammad utställning av sv industrivaror i Bogotå i Colombia, som öppnades 1875, och 1874–76 var han sv-norsk honorärkonsul där. På återresa från Sverige till Colombia dog han i Kingston på Jamaica.

Hans yngre bror krigsrådet Samuel Conrad N (1803–83) var i äktenskap med en mödernekusin far till disponenten och riksdagsmannen Samuel Martin N (N 1). Av hans döttrar var den äldsta gift med disponenten vid Klosters ab Harald Funch (bd 16, s 645; där även om hustrun). Hennes närmast yngre syster gifte sig först med direktor Arvid Hernmarck (bd 18, s 723) och sedan med professor Gunnar Andersson (bd 1). Den tredje dottern var gift först med moderns brorson överintendenten Erik Wettergren och sedan med professor Hakon Ahlberg. Den yngsta dottern gifte sig först med landshövding Arvid Richert och sedan med överste Sven Ramström. Martin N:s son Carl Martin Samuel N (1872–1930) efterträdde 1905 sin far som disponent för Klosters ab men avgick 1908 i samband med skilsmässan från sin första hustru och blev till sist soldat i Frälsningsarmén. En av hans söner var Carl Wilhelm Martinsson N (1897–1961). Wilhelm N blev fil dr och docent i konsthistoria vid UU på avhandlingen Michael Dahl and the contemporary Swedish school of painting in England (1927) och vikarierade som professor i Gbg 1928-29 och 1930 samt i Uppsala 1930 och 1932–34. Förutom doktorsavhandlingen publicerade han bl a Konst och hantverk i Visingsborgs grevskap på Per Brahe dy:s tid, 1–2 (1931), Mathias Palbitzki som connoisseur och tecknare (1934) och Die italienischen Skizzenbücher von Erik Jonson Dahlberg und David Klöcker Ehrenstrahl, 1–2 (1948). Bror till honom var fil lic Carl Martin Martinsson N (1908–90). Carl N var far till domprosten i Linköping Per Olof N (f 1931) och till avdelningschefen i Lantbruksstyrelsen jur kand Wilhelm N (f 1937).

Pedro och Samuel Conrad N:s bror William Amatus N (1801–93) befordrades vid Dalregementet till överstelöjtnant 1852 men tog avsked 1854. William N hade 1842 förvärvat Lövåsens silververk i Stora Skedvi, Kopp, och grundade 1854 tillsammans med sin hustrus bror Johan Henrik Munktell (bd 26) och deras svåger Thore Petre Kopparbergs och Hofors sågverksab (från 1937 Kopparfors ab), för vilket N blev disponent. Han var även en av initiativtagarna 1855–59 till Gefle-Dahla jernväg (jfr bd 26, s 81), av vars styrelse han var ledamot 1855–60. Under samma period var N också ordförande i Kopp:s hushållningssällskap. Från landstingets tillkomst 1863 var han ledamot av detta, och 1867–72 var han riksdagsman i FK. Av styvfadern, G Broling (bd 6), lärde sig N gravera kopparstick. Ett stort antal brev till honom från svågern Johan Henrik Munktell finns i Dalarnas museum, Falun. Han var far till John Samy N (1839–90). Samy N blev major 1880 men tog avsked 1885. Han var disponent för Kopparbergs och Hofors sågverks ab från 1874, v ordförande i Kopp:s hushållningssällskap 1879-81 och riksdagsman i FK 1883–87.

Den sistnämnde efterträddes som disponent för Kopparbergs och Hofors sågverks ab av sin äldre bror Ernst Martin Wilhelm N (1837–98), som varit gruvingenjör i Gävleborgs län 1882–89 och var riksdagsman i FK 1894–98. Ernst N blev far till disponenten och riksdagsmannen William Patrik N (N 2). Denne var i sin tur far till civilekonomen Fredrik William Samuel N (1919–78), vilken efterträdde sin far som disponent för Grycksbo pappersbruk 1961, och sedan Stora ab övertagit verksamheten där 1967, kvarstod Fredrik N som VD för Grycksbodelen. Kusiner till honom var författaren Peter N (f 1919) och dennes yngre bror lantmästaren och fd riksdagsledamoten Per-Erik N (f 1923).

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Leijonhufvud; Sv släktkal, 22 (1980); Örnberg, 12 (1898), s 54.

Hans Niclas N: O H Selling, Från Linnésung-domstid o hans småländska hembygd (SLSÅ 43, 1960); Sv släktkal, 22 (1980).

Daniel N (d 1761): C O Nordensvan, Värmlands regementes (Närkes o Värmlands regites) hist, 2 (1904); Selling, aa, o där anf källor; SLH 1:2 (1823).

Samuel N (d tidigast 1791): Biographica, RA; Örebro stadsarkiv F 1:9, nr 45, ULA; L Bäcksbacka, St Petersburgs juvelerare, guld- o silversmeder 1714-1870 (1951); Sv silversmide 1520-1850 [,4] (1963).

Johan Fredric N: Biographica, Sammansatta kollegiers skr till K M:t, vol 20 a: 12 aug 1772, RA; Örebro stadsarkiv F 1:9, nr 45, ULA; O H Selling, Pedro Nisser (Daedalus 1962), s 72.

Daniel N (d 1771): Biographica, RA; Nordensvan, aa; Selling, aa 1960, o där anf källor; SLH 1:2 (1823).

Jacob Fredrik N: Biographica, RA; S Kristiansson, Uddevalla stads hist, 3 (1956); Sveriges apo-tekarhist, 2 o 4 (1918-27).

Reinhold Fredrik N: Carlander; T Höjer, Sthlms stads drätselkommission 1814–64 o Börs-, bro-o hamnbyggnadskommitterade 1815–46 (1953); Örnberg, 5 (1889), s 395.

Albert Georg N: LandsstatsM 1933 (1933); SPG; Väv. Svealandsdelen (1947).

Conrad N: Biographica, RA; Selling, a a 1960, o där anf källor; SjGbg; H Stålhane, Gustaf III:s bosättning, brudfärd o biläger (1946); Sv boklex 1700 -1829. Riksdagshandl:ar (1961). Conrad Wilhelm N: O H Selling, En ostindieiä-rare (Gbgs-Posten 26–27 febr 1960) o där anf källor.

Samuel N (d 1814): Carlander; G W Carlson, Ant:ar rörande sv kyrkan i London (1852), s 154 f o 316; S Evander, Londonsvenskarnas kyrka (1960); A O T Hellerström, Sv kyrkan (Sverige i England, 1923), s 126; S Högberg, M över LPS 1766-1815 (1961); B Lesch, Jan Anders Jäger-horn (1941), s 359 ff, 383 f o 518; [C F Lindahl,] Sv millionärer, af Lazarus, 6 (1901), s 92 ff; Selling, aa:n i SLSÅ 1960 o Daedalus 1962; SjGbg; Strängnäs hm, 2-3 (1898-99); B Sundkler, Sv missonssällsk 1835-76 (1937); Örnberg, 5 (1889), si 66.

Petrus (Pedro) N: B Boethius o A Kromnow, Jernkontorets hist, 2:2 (1968); R Nisser, Guld o gröna skogar (1939); Selling, aa 1962 o där anf källor.

Samuel Conrad N: Carlander; E Funch, Jag vet ett land ... (1924), s 17, 19 ff o 26; J Kleberg, Krigskollegii hist. Biogr ant:ar 1630–1865 (1930); J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation (1933); B Steckzén, Krigskollegii hist, 2-3 (1937); Ö Tigerstedt, Kavalkad (Fagerstabrukens hist, 4, 1957).

Carl Martin Samuel N: A Attman, Aderton-hundratalet (Fagerstabrukens hist, 2, 1958), s 540 o 563 ff; O Gasslander, Bank o industriellt genombrott, 1–2 (1956–59); E Söderlund o P E Wretblad, Nittonhundratalet (Fagerstabrukens hist, 3, 1957), s 321; Tigerstedt, aa; E Wetter-gren, Min mödernesläkt (SoH 1954).

Carl Wilhelm Martinsson N: SMoK; UUM 1937-50 o 1951-60 (1953-75); Wilhelm N (SvD 9 juni 1961); Väv. Svealandsdelen (1947).

William Amatus N: TU 7:83, KB; T Althin, Korsnäsbolaget 1855-1955 (1955), s 21; B Boethius, Grycksbo 1382-1940 (1942); Funch, aa, s 23, 25 f, 31; B Hagberg, Gefle-Dala järnvägar 1855–1908 (1909), s 52 f; U C Hellberg,] Ur minnet o dagboken om mina samtida, af Posthumus, 11–12 (1874); Hultmark; Lagerholm, a a; [Lindahl,] a a, s 94 -102; P v Möller, 1867 års FK (1875); Nisser, aa, s 15; J E Norberg, Stora Skedvi minne (1947), s 280; C F Schenström, 1815-1908 (K Dalregementets hist, 6, 1938), s XV, 65, 94, 108, 336, 446, 455, 484 f, 581 f o 591; SKL: SPG; E Åkerhielm, Sv gods o gårdar, 2. uppl, 1 (1930), s 582.

John Samy N: TU 5:12 o 7:83, KB; Funch, aa, s 27 o 29 f; Gasslander, aa; Hulthander; [Lindahl,] aa, s 102-105; Schenström, aa, s 478 o 578; SPG; R Törnebladh, Riksdagsminnen (1913), s 87.

Ernst Martin Wilhelm N: TU 5:12 o 7:83, KB; Boethius, a a; Funch, aa, s 26 f; G Indebetou, Bergshögskolans elever under dess första 100-årsperiod (1919); Kommerskoll; [Lindahl,] aa, s 105 f; SPG; SvTeknF; Åkerhielm, a a.

Fredrik William Samuel N: Fredrik N (DN o SvD 24 okt 1978); S Geijer, Fredrik N in memoriam (SvD 25 okt 1978); E Sundblad, Fredrik N (Minnesrunor utg av Sancte Örjens gille, 33, 1977–80); Väv. Svealand, 2. uppl (1964).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nisser, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8130, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8130
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nisser, släkt, urn:sbl:8130, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-04-24.