Meriter

1 Nordenfelt, Leonard Magnus, f 29 juli 1827 (Örby kyrkoarkiv) i Kattungatorp, Kattunga, Älvsb (Nordenfelt, s 18), d 20 aug 1900 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: översten, landsh Enar Wilhelm N o Maria Elisabet Wærn. Furir vid Älvsborgs reg 29 sept 43, elev vid Kräftans sänkn:arb somrarna 44–46, officersex 12 febr 45, elev vid Trollhätte kanalbyggn 45, underlöjtn vid Västgötadals reg 12 aug 45, elev vid h art:lärov i Marieberg 9 april 46–30 april 50, löjtn vid nämnda reg 11 dec 49, biträdde vid undersökn för sänkn av sjöarna Hjälmaren o Kvismaren 50–51, postman vid Knapfors kanal- o slussbyggn 51, biträdde som nivellör hos järnvägskomm 51, avsked från nämnda reg med tillstånd att kvarstå som löjtn i armén 5 jan 52, löjtn i väg- o vattenbyggn:kåren 13 mars 52, distningenjör vid Köping–Hults järnvägsbyggn 53–54, stationschef vid statens järnvägsbyggnader 15 mars 55, kapten vid väg- o vattenbyggn:kåren 12 april 55, deltog i riksdagarna 56–66, led av FK 68–85 (led av allm besvärs- o ekonomi-utsk 62–63, särsk utsk 68, statsrevisor 68, 69, led av statsutsk 70–71 o 75–85), distr:ingenjör vid statens järnvägsbyggnader 26 mars 57, avsked från väg- o vatten-byggn:kåren 30 maj 62, lantmäteridir 16 dec 81–22 mars 95, led av statistiska tabellkommissionen från 86, av Sthlms stadsfullm från 91. – LLA 83.

G 21 april 1858 i Gbg, Domk, m Anna Martina Gibson, f 5 sept 1830 där, Karl Johan, d 6 maj 1894 i Sthlm, Hedv El, dtr till grosshandl William G (bd 17) o Anna Catharina Wijk.

Biografi

Leonard N erhöll en gedigen militär utbildning med inriktning mot tillämpade kunskaper inom teknik och ingenjörskonst. Genom sin far blev han också tidigt politiskt intresserad och deltog i samtliga riksdagar 1856–85. Han anslöt sig från första början till adelståndets moderat-liberala partigruppering och deltog aktivt i Lantadelns sällskaps möten under våren 1857. N:s främsta insatser kom att knytas till den väldiga järnvägsutbyggnad som skedde under större delen av 1800-talets senare hälft. Järnvägsfrågan var under hela denna period tidvis mycket central, och särskilt i inledningsskedet på 1850-talet dominerade den det politiska livet. I olika betänkanden, ett avgivet av järnvägsdirektören Nils Ericson (bd 14), hade en omfattande utbyggnad av järnvägsnätet i landet föreslagits. N hade skaffat sig gedigna kunskaper i den komplicerade frågan först som distriktsingenjör vid det första större järnvägsföretaget i landet, Köping–Hult–järnvägen 1853–54, och sedan som stationschef vid statens järnvägar. N hade 1852 även företagit en längre studieresa till Frankrike, Tyskland och Belgien för att närmare studera järnvägsbyggandet där. Han var således väl skickad att kasta sig in i den våldsamma debatt som blossade upp inför frågans behandling på riksdagen sommaren 1857. I en uppmärksammad broschyr från våren s å argumenterade N för en bred uppslutning till förmån för Ericsons förslag, såväl beträffande järnvägsnätets sträckning som finansiering och utbyggnadstakt.

Till skillnad från vissa mera försiktiga och sparsamma riksdagskolleger, bland vilka återfanns flera av hans liberala partibröder, ville N satsa på en kraftfull utbyggnad av järnvägsnätet. N ansåg att staten skulle bära huvudansvaret för denna. Han hade på nära håll kunnat studera de problem det privata Köping–Hult-bolaget brottats med och ville inte att de skulle upprepas. N hade emellertid inget att erinra mot att utländska entreprenörer stod för viss del av arbetet och finansieringen. "Hade vi egna entreprenörer med kapital, så kunde vi naturligtvis undvara de utländska, men då vi ej äga dessa resurser, så måste vi acceptera de i övrigt antagliga anbud, som blivit gjorda" (N i riksdagen 1869). Vid ett annat tillfälle hävdade han att också utrustning och materiel m m måste köpas utifrån, då landet självt inte hade tillräcklig kapacitet att leverera varorna till ett pris som kunde accepteras. Trots dessa åsikter hävdade N ständigt att staten borde administrera de olika järnvägsföretagen och bestämma takten och planerna för nätets utbyggnad. N ansåg inte att ett enskilt bolags direktörer och ingenjörer arbetade billigare eller effektivare och skickligare än statens tjänstemän. Senare yttrade han i FK att staten borde göra upp en plan för fortsättningen av järnvägsbygget över en längre tid och även besluta om att ta upp ett stort lån till utförande av denna.

Ibland sade sig N ha svårt att förstå de väldiga meningsmotsättningar som ofta kom i dagen under diskussionerna kring järnvägsfrågan, och han försökte analysera varför så var fallet. Han trodde att dessa måste sökas i okunskap om den betydelse järnvägen skulle komma att få för hela landet och särskilt för näringslivets utveckling. N ansåg också att motståndarna undervärderade de inkomster ett utbyggt järnvägsnät skulle tillföra staten.

I representationsfrågan röstade N i likhet med fadern för en reform. Förutom i järnvägsfrågor yttrade sig N under riksdagsdebatterna främst allmänt i anslagsfrågor, utbildningsfrågor, frågor som rörde försvaret och sådana som hade samband med hans tjänst i lantmäteriet. Han var också frihandelsvän och vid ett flertal tillfällen från 1870 ledamot i det inflytelserika statsutskottet.

I samband med en omorganisation av statens järnvägar utnämndes N till lantmäteridirektör. Hans betydelse här är något omstridd; dock verkade han för att det allmänna storskiftet och avvittringen i Dalarna, som påbörjats redan 1803, skulle avslutas, och det lyckades honom också 1894. N har karaktäriserats som en omtyckt, ärlig och flärdfri person.

N fick genom sitt gifte del i bl a Jonsereds egendom och verkstäder, Göt.

Författare

Tomas Lidman

Arkivuppgifter

Brev från N i KB (till O Nordenfelt) o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Granskning av [G Svederus,] Anmärkningar öfver jernvägs-förslagen 1856. H 1*. Sthlm 1857. 55 s. [Anon.] – Betänkande.och förslag, angående sänkning af sjön Tysslingen och Svartån emellan Bäck och Lindbacka i Örebro län. Sthlm 1863. 34 s, 1 vikt tabell, 1 vikt karta. [Artikel med samma titel s 8–19, undert; det övriga anon eller avtr av handl.] – Angående jernvägar norr om Mälaren. [Rubr.] Sthlm 1863. (4) s. [Undert.] – Utlåtande rörande ifrågasatt jernvägsförbindelse mellan Söderhamn och Norra stambanan. Söderhamn 1880. 4 s. [Undert.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Civildep:s konseljakter 22 mars 1895, nr 32, RA. Örby kyrkoarkiv AI: 12, s 213, GLA. LA:s matr, LA. Matr över Lantmäterista-ten, Statens lantmäteriverk, Gävle.

P v Ehrenheim, Några minnen (1916); S Ekman, Slutstriden om representationsreformen (1966); Ekstrand; Handl:ar ur Indebetouska arkivet (HH 36:3, 1958); P Hultqvist, Försvar o skatter. Studier i sv riksdagspolitik från representationsreformen till kompromissen 1873 (1955); T Lidman, Lantadelns Sällsk 1857 (Partiliv i ståndsriksdagen. Adel o borgare 1850–1865, 1977); dens, Adlig partipolitik vid 1800-talets mitt (1979); E Mellqvist, Rösträtt efter förtjänst? (1974); G B Nilsson, Partiarbetare o partimän på 1865 års riddarhus (Partiliv i ståndsriksdagen ..., 1977); T Nordenfelt, Memoarer (1971); V Millqvist, Sthlms stadsfullm 1863–1913 (Min-nesskr vid Sthlms stadsfullm:s femtioårsjubileum, 1913); S Oredsson, Järnvägarna o del allmänna. Sv järnvägspolitik fram till 1890 (1969); riksdagstrycket 1856–1885; Statens järnvägar 1856–1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifn (1906). – Nekr över N i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Leonard M Nordenfelt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8222, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tomas Lidman), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8222
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Leonard M Nordenfelt, urn:sbl:8222, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tomas Lidman), hämtad 2024-04-23.