Norén, släkt
Band 27 (1990-1991), sida 516.
Biografi
Norén, släkt, härstammande från rusthålla-ren Erik Andersson (1763-1828) i Nolgår-den i Öm, Öm (då i Forsby), Skar, vars morfar, nämndemannen Erik Jonsson (1708-87) i Sörgården i Horsås vid Skövde, varit riksdagsman 1760 — 62. Erik Anderssons son Johan N (1804 — 79) blev student i Uppsala 1825, prästvigdes 1828 och var från 1841 rektor för skolan i Lidköping, där han 1842 anlade ett tryckeri och 1842 — 44 utgav Lidköpings tidning. Han avlade 1846 pastoralexamen och var från 1855 (tilltr 1858) kh i Sävare, Skar.
N gifte in sig i den adliga ätten Roos af Hjelmsäter och blev far till Oscar Emil N (1844- 1923). Oscar N avlade i Uppsala kameralexamen 1864, studerade där nordiska språk 1867 — 68, samlade material om västgötadialekter 1868 — 70, hade skolvikariat i Sthlm 1870-71, studerade därefter i Uppsala isländska, historia och statskunskap samt tog 1872 initiativet till bildande av den första landsmålsföreningen, Västgöta landsmålsförening, som snart fick motsvarigheter i de andra studentnationerna och även i Lund och Hfors. Någon ytterligare examen tog han emellertid ej utan blev 1875 oavlönad eo kammarskrivare i kammarkollegiet, började medarbeta i Lantmannapartiets veckotidning Sv medborgaren, var 1876 — 77 ansvarig utgivare av och redaktör för den i Gävle utgivna tidningen Norrlandsposten och medarbetade sedan i olika tidningar i Sthlm. Framför allt blev N uppmärksammad för sina "pepprade och saltade" artiklar i den 1882 grundade veckotidningen Vikingen, som representerade en klart högerorienterad lantmannapolitik. 1884 — 85 var han andre redaktör i det då nygrundade SvD (jfr bd 20, s 496), vid vars tillkomst han anses ha spelat en betydande roll. 1887 köpte N söndagstidningen Figaro av Hugo Nisbeths (s 65) änka. Där började han en hetskampanj mot en rad högt uppsatta personer, som han ansåg komprometterade i samband med falsarierna och krisen i Sthlms handelsbank. Denna tidning övertogs redan 1888 av Georg Lundström (bd 24). 1889—99 var N ansvarig utgivare av och redaktör för det 1888 grundade Gbgs Aftonblad, som tack vare honom fick stor framgång. 1893 kandiderade han förgäves vid riksdagsmannavalet, och under 1896 års valrörelse redigerade han Lantmannapartiets högerflygels särprogram, som inte fick den betydelse upphovsmännen hoppats utan var ett symptom på djupgående förskjutningar inom den konservativa lantmannaopinionen. 1899 drog sig N som en välbärgad man tillbaka, varefter Gbgs Aftonblad blev mindre framgångsrikt och lades ner 1926. Han bodde på äldre dagar först på den av honom återköpta fädernegården Brynåsa i Gösslunda, Skar, och sedan på den av honom ägda herrgården Foll-ökna i Lilla Malma, Söd. N bevarade sin ungdoms intresse för språkvård och dialektforskning och bekämpade lidelsefullt Fridtjuv Bergs (bd 3) nystavningsreform, om vilken han publicerade skrifterna Det högsv uttalet och språkmännen (1909) och Språkprofessorerna och skriftspråket (1917). Han dog i Uppsala. Hans samlingar finns hos Dialekt- och folkminnesarkivet där.
Yngre bror till honom var Gustaf Richard N (1847-1922). Richard N prästvigdes 1873 och blev folkskoleinspektör i Hälsingland 1875, kh i Skånela, Sth, 1893 (tilltr 1895), kontraktsprost 1898 och kh i Torstu-na, Vm (nu Upps) 1901 (tilltr 1902). Han publicerade redan 1883 en samling sånger för folkskolan (3. uppl 1896) och blev så småningom en av landets mest produktiva tonsättare. 1889 — 91 gjorde N praktiska försök att införa vespergudstjänst i anslutning till gammallutherska förebilder. 1890 utgav han broschyren I kyrkosångsfrågan, och 1892 trycktes i utvidgad form hans vid prästmötet i Uppsala 1891 hållna föredrag Om den nyare kyrkosångshistoriska forskningen och dess betydelse för att höja vårt gudstjenstliga lif. 1891—94 publicerade N och Johan Morén (bd 25) Valda koraler i gammalrytmisk form. 1894 — 97 var han en av de fyra ledamöterna i kommittén för utarbetande av musikbilagor till den nya kyrkohandboken (jfr bd 23, s 358), och han skrev ett historiskt orienterande förord till Musiken till Sv mässan, stadfäst av Konungen 1897. N blev den inspirerande och agitatoriska kraften i sammanslutningen Kyrkosångens vänner, och 1905 — 08 var han en av de tre redaktörerna för dess tidskrift Kult och konst, där han skrev flera uppsatser. Han fick 1911 Litteris et artibus och blev 1915 teol hedersdr. Son till honom var Bertil Richard R:son N (1889-1934). Bertil N studerade vid Konsthögskolan 1909 — 11 och företog omfattande utländska studieresor 1912, 1914, 1919-20 och 1922-23. Han utställde bla i Liljevalchs konsthall i Sthlm 1918 och 1929, och sedan han drunknat i Mälaren, anordnades i denna konsthall en minnesutställning 1938. N är representerad i NM och Norrköpings museum samt på Waldemarsudde.
Äldre bror till Oscar och Richard N var Victor Emanuel N (1839-99). Victor N blev student i Uppsala 1859 och reste 1863 som lärare hos familjen Forssman (bd 16, s 368) till Transvaal i Sydafrika, där han stannade till 1867, grundade en skola, hopbragte etnografiska och naturhistoriska samlingar och även försökte sig som företagare i kaf-feplantager. Han blev adjunkt vid folkskol-lärarinneseminariet i Skara 1870, prästvigdes 1873, var redaktör för Skara nya tidning 1877 — 78 och blev regementspastor vid Västgöta regemente 1879 och kh i Alingsås 1884 (tilltr 1885). N hade 1862 och 1872 fått hedersomnämnanden av SA för dit insända dikter och publicerade Sånger från när och fjärran (1869), Välskrifningsskola (1877) och Magistern på sommarnöje (1895). Sonson till honom är f d professorn i svetsteknologi vid KTH Tore N-Brandel (f 1920).
Brorson till Victor, Oscar och Richard N var Johan Erik N-Brandel (1880 — 1916), som från 1911 var en av de sv officerare som var verksamma som organisatörer i det persiska regeringsgendarmeriet. Erik N-Brandel befordrades till kapten i sv armén några veckor innan han omkom till följd av ett vådaskott under en jakt.
Namnet N antogs också av Victor, Oscar och Richard N:s farbror rusthållaren Anders Erikssons (1792-1850) i Nolgården son kh Erik N (1812-82) i Algutstorp, Älvsb, som var far till kh Elias Gottfrid Cons-tantin N (1854-1907) i Vänersnäs, Älvsb (då Skar), tobaksfabrikören Nils Josef Emanuel Af (1858-1913) i Uppsala och överläkaren vid Härnösands hospital med lic Karl Set Julius N (1863-1938).
Författare
HG-m
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Källor och litteratur
o litt: Allmänt: Hjorthska samlien, VLA; , Släkten Noreen från Värmland (1917), s 444—449; G G:son Weman, Om släkten Weman ... (1912).Erik Jonsson: BondRP 8-9 (1967); L Mårtensson, Förteckn över bondeståndets led:er vid riksdagarna 1710-1800 (1937), s 112.
Johan N: G E Klemming o J G Nordin, Sv bok-tryckeri-hist 1483-1883 (1883); B V:son Lund-qvist, Västgöta nation i Uppsala från år 1595, 3 (1976); Lundstedt; Skara hm; Weman, a a.
Oscar Emil N: Kansliets arkiv D I a: 7, Kammarkoll, Sthlm; G A Aldén, Hemma o i Uppsala (1927), s 134 f; I Anderson, 1884-1940 (SvD:s hist, 1, 1960; pers:reg i del 2, 1965); R Andersson, SvD o det politiska livet 1897-1918 (1952); A Attman, Gbg 1863-1913 resp 1913 - 62 (Gbgs stadsfullm, 1:1-2, 1963); S Björck, Heidenstam o sekelskiftets Sverige (1946); S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); N Elvatider, Harald Hjärne o konservatismen (1961); L-A Engblom, Arbetarpressen i Gbg (1980); E Erlandsson, Skara h a l:s lärjungar åren 1826 — 69 (1925); C R A Fredberg, Det gamla Gbg, 2-3 (1977); H Geijer, Oscar N o Västgöta landsmåls-fören (En Västgötabok, 1919); G Hasselberg, Rudolf Wall (1945); dens, Press o litteratörer (Ur Gävle stads hist, 1946); O Hoppe, Landsmåls-förenarna i Uppsala 1872 — 81 (Nyare bidr till känned om de sv landsmålen ock sv folklif, 2:1, 1885), s 4 f o 8; J A Lundell, Uppsalaföremnas gemensamma utskott 1875 — 81 (ibid), s 41; Lundstedt; G Michanek, Skaldernas konung (1979); T Mfånsson], Oscar Emil N (SMoK 5, 1949); T Nevéus, Ett betryggande försvar (1965); NF, ny uppl, 19 (1913); E No[reen] o [S] B[olin], Oscar Emil N (Sv uppslagsbok, 2. uppl, 21, 1952); G Norlander, Några ord om de i Upsala bildade landsmålsföremna (SvT 1875), s 227; SPG; S A Söderpalm, Storföretagarna o det demokratiska genombrottet (1969); E Thermaenius, Riksdagspartierna (Sveriges riksdag, 17, 1935), s 147 ff; G Wallin, Valrörelser o valresultat (1961); N Wessel, Gbgs typografiska fören 1884-1934 (1935), s 119-124.
Gustaf Richard N: Å Davidsson, Bibliografi över sv musiklitt 1800-1945 (1948); Erlandsson, aa; A Helmer, Sv solosång 1850-90, 1-2 (1972); Lundstedt; Sohlman; H T Ohlsson, Biogr matr öfver sv kyrkans prästerskap 1914 (1914); B[ror] Oflsson], Gustaf Richard N (SKL 4, 1961); Prosten Rikard N (Ur nutidens musikliv, 3, 1922); E Rodhc, Sv kyrkan omkr sekelskiftet (1930); SFL 1900-1940 (1942); SPG; I Sjtare], Richard N (Sohlman, 4, 1977); L S[tiernstedt], Gustaf Richard N (SMoK 5, 1949); Sv uppslagsbok, 21 (2. uppl, 1952); E N S[öderber]g, Gustaf Rikard N (NF, ny uppl, 19, 1913); E Thyselius, Förteckn öfver kommittébetänkanden, 2 (1904); Väd 1920 (1920).
Bertil Richard R:son N: E Lpljegren], Bertil Richard Richardson N (SKL 4, 1961); Natur o kulturs konstnärslex (1982); Th N[yman], Bertil Richard R:son N (SMoK 5, 1949); Sv konstnärer (1951).
Victor Emanuel N: O R Landelius' utlandssv saml: Afrika, SBL:s dep i RA; TU 5:12 o 7:85, KB; B Andersson, Skara o dess omvärld 1870 — 1970 (Skara, 2, 1975); G A Bohlin, Bidr till Alingsås stads hist (1920); Erlandsson, a a; Götiska förbrs led:cr 1815-1928 (1929); C T Kocken, Biogr uppg:cr om officerare o likställda vid ... K Västgöta reg 1811-1927 (K Västgöta reg, 2, 1948); Lundstedt; Alb M[ichelsen], Victor Emanuel N (Götiska runor ristadc över inom Götiska förb:s Alströmerska loge under åren 1888 — 1927 avlidna förb:bröder, 1927); Skara hm; SPG; Sångsällsk OD:s led:er 1853-1903 (1903); We-man, a a.
Johan Erik N-Brandel: TJ Arne, Svenskarna o Österlandet (1952); Noreen, a a, s 445; P Nyström, Fem år i Persien som gendarmofficer (1925), s 58, 61 o 92.
Erik N: TU 7:85, KB; Erlandsson, a a; SjVestg; Skara hm.
Elias Gottfrid Constantin N: TU 7:85, KB; J V Beselin, Kh:n Elias N (Julhälsn:ar till församharne från präster i Skara stift, 3, 1908); Erlandsson, a a; Skara hm; SPG.
Nils Josef Emanuel N: Erlandsson, a a; Hantverkare o fabriker inom sv tobakshantering 1686 — 1915 (1950).
Karl Sel Julius N: Donation (SvD 29 jan 1938); Karl N död (SvD 3 jan 1938); SLH 3:4 o 4:3 (1897-1933); SPG; H Wik, Härnösands hist 1810-1920 (Härnösands hist, 3, 1981); Väd 1937 (1936).
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Norén, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8349, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2024-04-18.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8349
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Norén, släkt, urn:sbl:8349, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2024-04-18.
