Biografi

Nyström, släkter.

1 Skräddarmästaren Anders N (d 1816, 76 år gammal) uppges (Örnberg) ha kommit från Ny sn i Värmland, men på grund av husförhörslängdernas torftighet har han ej säkert kunnat identifieras med någon av de personer med detta förnamn som föddes omkr 1740. Han var far till professor Per Axel N (se nedan). Denne blev svärfar till sin systerson professor Fredrik Wilhelm Scholander och far till Axel Fredrik N (1832–94). Axel N blev 1864 arkitekt vid Drottningholms slott och 1875 hovintendent och 2:e arkitekt i Överintendentsämbetet, där han 1886 befordrades till intendent. Från 1883 var han LFrKA. N ritade teatern i Gävle (1876; uppförd 1878), Johannes brandstation (1877), Sjökrigsskolans tidigare hus på Skeppsholmen (1879), den nu rivna Hötorgshallen (1882) och RA:s tidigare huvudbyggnad på Riddarholmen (1882–85, uppförd 1887–90), alla i Sthlm. C:a 400 studieteckningar från 1858–62 av honom, huvudsakligen från Italien, donerades 1939 till FrKA. Hans son Carl Axel Vilhelm (1866–1939) befordrades vid fortifikationen till major 1910 och blev 1917 överstelöjtnant i armén. Carl Axel N var även ledamot av flera kommittéer, VD i fastighetsab Drott från 1913 och ordförande i Sthlms stadshypoteksförening från 1931. Han var också akvarellist och tecknare. Tolv landskapsteckningar av N donerades 1954 till NM. 1920–39 var han ordförande i Stiftelsen för musikkulturens främjande. N var svärfar till konsthistorikern professor Nils G Wollin.

Hans farbror Carl Ludvig Hippolyt N (1839–1913) blev i Uppsala fil dr på avhandlingen Iakttagelser rörande faunan i Jemtlands vattendrag (1863) och 1866 med kand. Som underläkare deltog Carl N i Adolf Nordenskiölds expeditioner till Spetsbergen 1868 och Grönland 1870, och om den förstnämnda skrev han tillsammans med Thore Fries (bd 16) boken Sv polarexpeditionen 1868 med kronoångfartyget Sofia (1869). 1872 blev han med lic men drev aldrig någon praktik. Genom sitt ingifte 1874 i adliga ätten Skjöldebrand blev N delägare i Hellekis ab i Medelplana, Skar, och i Kungsskogens järnbruk i Lungsund, Värml. Han var ledamot av Sthlms stadsfullmäktige 1886–1903 och riksdagsman i AK 1888–90 samt i FK 1891–99 och 1901 –09 (ledamot av konstitutionsutskottet 1892–99 och 1901–06). Som riksdagsman gjorde han sig känd som tal trängd protektionist och motståndare till den politiska rösträttens utvidgning. 1893 blev N med hedersdr i Uppsala.

Hans son Erik Gunnar N (1877–1964) blev med dr vid Kl på avhandlingen Studier öfver resultaten af behandling för appendicit vid Akad sjukhuset i Uppsala, 1 (1907), och var docent i kirurgi där 1908–16 och 1918–21 samt vid UU som tf professor 1916–18. Gunnar N var 1921–42 professor i kirurgi vid UU, och han var chef för Sv röda korsets Finlandsambulans 1939–40 samt kirurg vid krigssjukhuset i Finland 1941. Han blev särskilt känd genom sina operationer av blodpropp i lungartären, de första som utförts i Sverige. Bland hans skrifter efter doktorsavhandlingen kan nämnas Där stridens sår läkas, skildringar från Tyskland och västra krigsskådeplatsen (1915), Anatomi och fysiologi (Föreläsningar hållna för Sophiahemmets sjuksköterskeelever, 1; 8 uppl 1915–42). Kräftsjukdomarna i Sverige (1922), Kirurgi, 1–2 (2 uppl 1926–29 och 1932–33) samt Korset och graven, en nutida läkares tankar om Jesu död och uppståndelse (1950). Hans bror Erik Torsten N (1879–1963) utexaminerades från KTH 1900 och blev fil kand i Uppsala 1901. Efter en kort anställning som kemiingenjör i Budapest kom Erik N i kontakt med en dansk ingenjör, som anlagt telegraflinjer i Kina på den kinesiska regeringens uppdrag. Med rekommendationer från denne begav han sig 1902 till Kina, där han fick anställning som medarbetare vid etablerandet av ett universitet i provinsen Shansi i norra delen av landet. Sedan detta universitet stängts i samband med revolutionen 1911, deltog N i två expeditioner för att undsätta genom revolutionen isolerade europeiska missionärer i det inre av Kina och i Mongoliet. 1914–17 gjorde han tillsammans med bl a prof J G Andersson (bd 1) på kinesiska regeringens uppdrag malmgeologiska undersökningar i norra Kina. 1919 blev N fil lic vid StH, och 1920 blev han professor i geologi vid universitetet i Shansi. Där grundade han också ett institut för provinsens vetenskapliga utforskande, och 1931 flyttade han med detta till Peking. Senare var N ledare av väg- och bevattnings- samt nödhjälpsarbeten. 1927 hade han blivit fil hedersdr vid UU. 1954 tvangs N av främlingsfientligheten i Kina att återvända till Sverige. Bland hans skrifter märks Det nya Kina, 1–2 (1913–14), Det nyaste Kina (1936), Det underbara Kina (1937), Kinas kvinnor och madame Chiang Kai-shek (1940) och den postumt publicerade memoarboken Femtio år i Kina (1989).

2 Ringaren Eric Ersson (1769–1832) i Örebro kallade sig N från omkr 1805. Han uppges ha varit född i Nysund, Ör, men har ej kunnat återfinnas i födelseboken 1769 där. Han var far till handlanden och bankdirektören Erik Gustaf N (1805–60) i Mariefred. Denne Erik N blev far till handlanden Eric Johan N (1832 –91) i Mariefred, lantbruksingenjören och ledamoten av Mariefreds stadsfullmäktige Carl Mathias N (1844– 1918) och majoren Magnus Albert N (1850–1911). Ytterligare en son var Nils Engelbrecht N (1835–1905). Nils N blev med lic vid Kl 1864, var underläkare i danska armén under dansk-tyska kriget s å, blev stadsläkare i Söderköping 1867 och var ledamot av stadsfullmäktige i denna stad 1867–87 och av Ög:s landsting från 1883 till sin död. Bland hans söner var distriktsläkaren i Sthlm Erik Johan N (1872–1962).

En annan son var Ivar Fredrik N (1878–1957). Ivar N blev civilingenjör vid KTH 1899, ingenjör vid det stora pappersbruket Fiskeby fabriks ab i Norrköping 1900, teknisk chef där 1902 och överingenjör där 1917 samt var disponent och VD där 1923–38. Efter fusion 1931 mellan Fiskeby och Munksjö ab i Jönköping var N 1934 –38 även VD i det senare och i Laga-milis ab i Timsfors, Markaryd, Kron, som 1931 förvärvats av Munksjö ab. 1908 hade han varit en av de fem ingenjörer som tog initiativ till bildandet av Sv pappers- och cellulosaingenjörsföreningen.

Erik och Ivar N:s yngre bror Bengt Engelbrekt N (1886–1959) blev fil mag i Uppsala 1910 och var 1918–51 adjunkt i matematik och fysik vid hal för gossar å Södermalm i Sthlm. Tillsammans med lektorn där – sedermera dess rektor – Hjalmar Olsson publicerade Bengt E N 1928–39 flera läroböcker i funktionslära och analytisk geometri, likformighetslära och plan trigonometri, av vilka nya upplagor senare utkom. Redan 1907 hade han debuterat med diktsamlingen Vilsna vindar. Med diktsamlingen Rymden klarnar (1934) fick N sitt lyriska genombrott. Under de följande åren blev han "den flitigaste av alla traditionalistiska skalder" (SvD 1959) och publicerade även romaner och psalmer samt memoarboken Sörjen icke (1951).

Författare

HG-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt ang släkt 1: Sv släktkal, 17 (1965); Örnberg, 4 (1888, tr 1887).

Axel Fredrik N: E Andrén, Gävle stads topografi o bebyggelsehist (Ur Gävle stads hist, 1946); G Bergquist o S Malmquist, Malmarna, 2 (1969); Den nya RA-byggnaden (MRA 3, 1885–90, tr 1891), s 461 f o 468 f; G Hesselman, Historik över byggnadsyrket i Sthlm 1250–1950 (1952); ISP; Kyrkobyggnader 1760–1860, 1 (Sveriges kyrkor, 210, 1989); M L[iljegre]n, Axel Fredrik N (SMoK); G Lindahl, Konstakad:s byggnadsskola (De sköna konsternas akad, 1986); M Lindeberg, Från opera- o spektakelhus till Gävle teater (Ur Gävle stads hist, 1946); J E Nilsson, Tiden 1862-88 (Sundsvalls hist, 5, 1943), s 57 o 282; G Nordensvan, Sv konst o sv konstnärer i nittonde århundradet, 2 (1928); SPG; SvTeknF; Sv uppslagsbok, 21 (2. uppl 1952); S Tjerneld, Sthlmsliv, 1–2 (1950).

Carl Axel Vilhelm N: Patent- o registreringsverkets bolagsbyrås arkiv DIAA:29, blad 279, o DIABA:36, blad 192-197, RA; SKL; SPG; Sthlms stadshypoteksfören 1909–34 (1935), s 34, 39 och 45; Väd 1939; A Å[ber]g, Carl Axel Vilhelm N (SMoK). Carl Ludvig Hippolyt N: Patent- o registreringsverkets bolagsbyrås arkiv DIAA:5, blad 256 f, RA; TU 7:87, KB; E Adelsköld, StH:s matr 1888–1927 (1978); G Andrén, Tvåkammarsystemets tillkomst o utveckl (Sveriges riksdag, 9, 1937), s 408; G Billing, Anteckn:ar från riksdagar o kyrkomöten 1893–1906 (1928); [J Brag,] En visit hos senatorerna under 1893 års lagtima riksmöte, af Fabius Commentator (1893), s 78 f; S Carlsson, Lantmannapolitiken o industrialismen (1953); A Engström, Riksdagsgubbar (2. uppl 1906), s 7; H Hamilton, Hågkomster (2. uppl 1928); Y Larsson, På marsch mot demokratin (1967); F Lennmalm, Sv läkaresällsk:s hist 1808–1908 (1908); [V Millqvist,] AK:s män 1888-90, af Scipio (1890); dens, Sv riksdagskal 1903 (1903); dens, d:o 1909 (1909); dens, Sthlms stadsfullm 1863–1913 (Minnesskr vid Sthlms stadsfullm:s femtioårsjubileum, 1913); G Retzius, Biogr anteckmar o minnen, 1 (1933); H Reuterdahl, Memoarer (1920); SLH 3:2-3 (1895-1901); SPG; F Sveno-nius, Några minnen från o före Sv turistfören:s barndom (Hågk o livsintr, 7, 1926), s 43; S Sw[ensson], Carl Ludvig Hippolyt N (SMoK); [E Thyselius,] Sthlmsbänken, den afgående o den kommande. Polit karaktäristiker af X, Y o Z (1890); dens, Förteckn öfver kommittébetänkan-den, 2 (1904); [dens,] Våra herrar i FK, af Daniel Pettersson, privatman (1908); [dens,] Karl Ludvig Hippolyt N, [sign] T-s (NF, ny... uppl, 20, 1914); R Tomson, Etik o politik, 1 (1962); Tvåkammarriksdagen 1867–1970, 1 (1988) o 4 (1990); F Wernstedt, Fullmäktige i riksgäldskontoret 1789–1939 (1939); A Wåhlstrand, 1905 års ministärkriser (1941); dens, Regeringsskiften 1900 o 1902 (1947); Väd (1912).

Erik Gunnar N: R Berge, Dog Jesus på korset? (1950); M B[ergström] o P H T[örngren], Erik Gunnar N (SMoK); [G] C[arlquist], Erik Gunnar N (Sv uppslagsbok, 2. uppl, 1952, 21); Förteckn över statliga utredmar 1904–45 (1953); Gunnar N död (DN 27 april 1964); d:o (SvD 27 april 1964); Gunnar N emeritus (SvD 17 april 1942); Karolinska mediko-kirurgiska inst:s hist 1910–60, 1:1–3:2 (1960); Prof Gunnar N chef för Finlandsambulansen (NDA 7 dec 1939); Prof emeritus Gunnar N död (ST 27 april 1964); SFL 1941–50 (1953); SLH 4:3 (1933); SPG; Sv läkare (1959); N E Taube, I de glada musernas tjänst (Upsalastudenten genom tiderna, 1950), s 433; Väd 1963 (1962); Väv. Svealand, 2. uppl (1964).

Erik Torsten N: O R Landelius' utlandssv saml: Asien, pärm 3, SBL:s dep i RA; TU 7:87, KB; J G Andersson, Den gula jordens barn (1932), s VIII, 5 o 24 f; T J Arne, Svenskarna o Österlandet (1952); E B[erg]g[ré]n, Erik N 60 år (ST 5 juli 1939); Erik N död (SvD 5 mars 1963); Erik N 60 år (SvD 4 juli 1939); K A G[rönwaII], Erik Torsten N (Sv uppslagsbok, 2. uppl, 1952, 21); Inbjudmar till doktorsprom:erna i Uppsala domkyrka fredagen den 16 sept 1927 ... (1927): Promovendi, s 21; Kina-N död (DN 5 mars 1963); Kinaprofessorn Erik N död (ST 5 mars 1963); Mandarinen här (DN 9 juli 1940); NF, ny... uppl, 20 (1914); E N[orin], Erik Torsten N (SMoK); E T Nyström, Malmgeologiska expeditionen till Kina 1914 (Daedalus 1956); I Oja, "Äventyrsprofessorns" Kina låg på vind (DN 30 sept 1989); Professor Erik N (H8D 20, 1918-19); SvTeknF; Väd 1963 (1962).

Erik Gustaf N o Eric Johan N (d 1891): TU 7:87, KB.

Carl Malhias N: Ekstrand; J Lagerholm, Södermanland-Närkes nation (1933); Matr öfver styrelsemedlemmar, lärare o elever vid Ultuna landt-bruksinst 1849–1909 (1909); d:o 1848–1932 (1932).

Magnus Albert N: TU 7:87, KB; Hulthander; SPG.

Mii Engelbrechl N: TU 7:87, KB; Lagerholm, a a; A W Möller, Berättelser från 1864 års danska krig samt om deri deltagande sv, norska o finska frivilliga (1865), s 131; SLH 3:2-3 (1895-1901); Bengt E N, Sörjen icke (1951); SPG; S G Thulin, Porträttgalleri (Ög:s landsting 1863–1962, 1962).

Erik Johan N (d 1962): SLH 4:3 (1933); Sv läkare (1959); Sv släktkal 1950 (1949), s 385; Väv. Sthlmsdelen (1945).

Ivar Fredrik N: Patent- o registreringsverkets bolagsbyrås arkiv DIABA:39, blad 123 ff o 128–132, 51, blad91 f, 188 o 207–210, samt 58, blad 80–83 o 137–140, RA; E Bosaeus, Anteckmar om nutidens sv pappersindustri (Molae chartariae Suecanas, 2, 1923); dens, Munksjö bruks minnen (1953); M Fahl, Biogr uppg:er för chefspersonal vid Sveriges pappersbruk (Sv pappersbruksfören 1923-48, 1948); Ivar N död (SvD 17 maj 1957); G M[anass]e, Ivar Fredrik N (SMoK); L Sjunnesson, Sv pappersbruksfören 1923–47 (Sv pappersbruksfören 1923–48, 1948); SvTeknF; Väd 1953; Väv. Sthlmsdelen (1945).

Bengt Engelbrekt N: Bengt E N död (SvD 9 juli 1959); H Gejrot, Lärarmatnn 1946 (1946); H L[evande]r, Bengt Engelbrekt N (SMoK); E H Linder, Fyra decennier av nittonhundratalet (Ny ill sv litt:hist, 5, 1958); M Lindqvist, Människor (1938); T Nerman, Mitt Uppsala (Hågk o livsintr, 19, 1938), s 230;J Oliv, En kristen lyriker (SvD 19 sept 1946); K Samuelsson, Minnen 1921–58 (1983); SFL 1900-1940, 1941–50, 1951–55, 1956–60 (1942–63) o där anf litt; I W[izelius], Bengt E N död (DN lOjuli 1959); Väd 1959; Väv. Sthlmsdelen (1945).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nyström, släkter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8498, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8498
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nyström, släkter, urn:sbl:8498, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2024-04-23.