Meriter

5 Murray, Walter, bror till M 4, f 9 okt 1871 i Malmö, S:t Petri, d 5 febr 1957 i Sthlm, Hedv El. Mogenhetsex vid h a l i Nyköping 23 maj 89, inskr vid UU 17 sept 89, jur fil ex 25 april 90, jur utr kand där 29 maj 96, eo notarie i Svea hovrätt 5 juni 96, amanuens vid ED juli 98, tjänstg vid Svea hovrätts prot sept 99—febr 03, adjung led av Svea hovrätt 3 okt 04—07, sekr hos stadsfullm i Vaxholm 06—08, revisionssekr i Svea hovrätt 11 nov 07, fiskal där 31 dec 07, expxhef i ED 13 mars 08, assessor i Svea hovrätt 31 dec 08, hovrättsråd där 17 dec 09, led av styr for Sveriges centralfören för idrottens främjande 11—26, adjung led av organisationskomm för OS 12, tf landsh i Norrbottens län 28 febr 14-17, ordf i komm ang Gymnastiska centralinst juli 15—juli 18, led av komm ang riksdagens arbete okt—dec 16, landsh i Västmanlands län 19 dec 16-31 okt 37, ordf i länets hushålln:sällsk 17—38, statsråd o chef för civildep 29 juni—19 okt 17, ordf i 1917 års ersättn:sakk dec 17—okt 19, i Västmanlands läns gymnastikförb 18—37, i 1919 års lappkomm juni 19—maj 23, statsråd o chef för kommunikationsdep 27 okt 20-13 okt 21, led av styr för Örebro—Köpings järnväg 20—32, ordf i styr för statens uppfostnanst för sinnesslöa gossar på Salbohed 21—38, led av komm ang väg- o vattenbyggn:väsendet april 24—sept 25, ordf i kommissionen ang Mälarens reglering juni 24—nov 25, v ordf i styr för ab Sv handelsbanken 26, ordf i styr för Sthlm—Västerås-Bergslagens järnvägar 28—34, i statens spannmålsnämnd 30—35, i statens mjölknämnd 32—33, i komm ang spannmålsodlingens stödjande maj 34—jan 35, utredn:-man ang samarbete mellan organisationer på slaktdjurshandelns område o de offentliga slakthusen juli 34—nov 37, statens representant o ordf i styr för Sv spannmålsab 36—41. - LLA 32.

G 3 jan 1907 i Sthlm, Jak, m Emma Uggla, f 10 nov 1881 i Sthlm, Hedv El, d 30 mars 1965 i Lidingö, dtr till majoren Albert Axel U o Hilda Carolina Benedicks.

Biografi

Efter juridisk examen och tingstjänstgöring gjorde M sin domarkarriär inom Svea hovrätt. Vid hovrättsrådsutnämningen var denna i realiteten avslutad, eftersom han i början av 1908 hade förordnats till expeditionschef i ecklesiastikdepartementet. Han arbetade där under tre mycket olika departementschefer: H Hammarskjöld (bd 18) och P E Lindström (bd 23) i A Lindmans (bd 23) högerregering och F Berg (bd 3) i K Staaffs liberala ministär. Flera reformer aktualiserades under denna tid såsom ny prästlönereglering och prästvalslag, den kommunala mellanskolan och olika regleringar rörande de enskilda läroverken.

Den arbetskrävande posten i departementet — motsvarande både statssekreterare och expeditionschef i senare tid — lämnade M i samband med att Hammarskjöld bildade sin regering i febr 1914, då M blev tf landshövding i Norrbottens län. I slutet av 1916 utnämndes M till ordinarie landshövding i Västmanlands län men tillträdde inte förrän efter nästan ett år. Han fortsatte nämligen i Norrbotten som vikarie för O v Sydow, som var civilminister även i C Swartz' ministär till sommaren 1917, då M efterträdde honom i regeringen.

Under M:s sista tid i Norrbotten utbröt oroligheter på Seskarö vilka hade sin grund i bl a den svåra livsmedelsbristen. Händelserna höll på att utmynna i öppen revolt — militär och arbetare stod emot varandra — men det är omvittnat, att M genom sitt lugna och kraftfulla uppträdande snabbt lyckades återställa ordningen; han insåg, att den bristande livsmedelstillgången var främsta orsaken till det uppkomna läget och såg till att de närmaste behoven i detta hänseende tillgodosågs.

M var civilminister — med ansvar for bl a ordningens upprätthållande — endast några månader, eftersom Swartz' ministär i okt 1917 efterträddes av Edens liberal-socialistiska regering. M följde den nya ministärbildningen nära, inte bara som medlem av den avgående regeringen utan också genom kontakten med AK:s talman J Widén som gjorde ett allvarligt försök att bilda en ministär av "samlande" typ: en sådan förespråkades på högerhåll, av den avgående regeringen och av Gustav V. M var svåger till Widén, fungerade som en av dennes rådgivare och utnyttjades också av Eden som en kanal till den tilltänkte regeringsbildaren. I realiteten kom Widén att bana väg för Edens ministär, bl a genom att söka dämpa kungens misstro mot socialdemokratiskt regeringsdeltagande.

I denna övergångsperiod mellan en äldre tids byråkratiskt präglade regeringssystem och modern parlamentarism kom M att ännu en gång bli statsråd, och det var som kommunikationsminister i L De Geers och v Sydows "fackmannaregering". M var också en av de tidigt vidtalade regeringsmedlemmar som bistod den blivande statsministern De Geer, som visade sig föga förfaren i regeringsbildandets konst; M kontaktade flera av de blivande kollegerna. Samtidigt ställde han tillsammans med ett par andra statsråd villkor i parlamentariskt klargörande syfte före inträdet i regeringen. Eftersom huvudskälet till dennas tillkomst var, att i den rådande situationen inget parti ville axla regeringsansvaret, önskade man få klarhet i de stora riksdagspartiernas inställning till en opolitisk ministär. I fortsättningen hörde M också, liksom B Ekeberg (bd 12, s 598) och H Elmquist (bd 13), till de statsråd som i olika sammanhang efterlyste ett kraftfullt uppträdande med starkare hävdande av regeringens mening gentemot riksdagen. Han var sålunda en av de pådrivande för att fa till stånd ett statsministerskifte i samband med regeringens nederlag i frågan om höjd kaffetull i febr 1921: De Geer ersattes av v Sydow.

M ville således regera och inte bara administrera. Motsättningarna inom ministären — som inte alltid behövde gälla sakfrågor — belyser 1920-talets brytningstid. Den medvetenhet om parlamentariska principer som M visade, betydde inte att han placerades till vänster på den partipolitiska skalan: tvärtom räknades han till de konservativt betonade i den ganska heterogena ministären, som fö — unikt efter tvåkammarsystemets tillkomst — inte uppvisade någon enda riksdagsledamot. Fackmannaministärens funktion blev närmast att bereda vägen för en återgång till vad som alltmer kom att betraktas som det normala, en parlamentariskt förankrad regering.

M kan betraktas som en typisk representant för de konservativa och moderatliberala kretsar inom ämbetsvärld och politik ur vilka regeringarna fram till 1920-talets början i mycket stor utsträckning rekryterades. Fackmannaregeringen — i vilken M var en av de tongivande — kan ses som en slutpunkt i en äldre tids regeringstradition.

Efter statsrådstiden återgick M till landshövdingeämbetet. Under sin långa tid i Västmanlands län blev han en mycket uppskattad och respekterad länschef. Stort intresse ägnade han bla jordbruksnäringens förkovran, ett område som upptog hans tid och krafter även på riksplanet, bla i hans egenskap av ordf i statens spannmålsnämnd under första hälften av 1930-talet, den tid då nya statliga stödåtgärder för jordbruket introducerades. Inmalningstvång av sv brödsäd infördes 1930, och nämnden hade hand om organisationen och efterlevnaden av bestämmelserna.

M har också gjort sig ett namn i den sv idrottsrörelsens historia. Han var aktiv i ett för rörelsen betydelsefullt skede genom organisatoriska och andra insatser, bl a som styrelseledamot i den av V Balck (bd 2) grundade Sveriges centralförening för idrottens främjande. Under nästan hela landshövdingetiden var han ordf i Västmanlands läns gymnastikförbund. Idrottsärendena sorterade under ecklesiastikdepartementet, och från sin centrala placering som expeditionschef där kunde M fungera som kontaktman för centralföreningen och den balckska kretsen. M spelade även en roll som adjungerad ledamot av organisationskommittén för Olympiska spelen i Sthlm 1912. Som expeditionschef medverkade han också vid tillkomsten av Sthlms stadion. Vidare handlade han i departementet det för idrottsrörelsens framtid betydelsefulla spörsmålet om generellt statsanslag till idrotten.

Författare

Sven-Ola Lindeberg

Arkivuppgifter

Brev från M i KB (bl a till H Elmquist o A Engström), RA (bl a till A Mörner) o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Till Bertil Almgren på 60-års-dagen (Hyllningsskrift till Bertil Almgren ... d 26 dec 1938, Sthlm (tr Upps) 1938, 4:o, s 1 f). - [Till jubilaren] (Vänners hyllning till J. Sigfrid Edström ... d 21 nov 1940, Sthlm (tr Upps) 1940, s 580-582).

Översatt: H Heine, Ur Visornas bok ... Översättningsförsök, Västerås 1928, 88 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: G Billing, Några glimtar från biskopsgården i Västerås (Hågk o livsintr, 25, 1945); G Gerdner, Parlamentarismens kris i Sverjge vid 1920-talets början (1954); J Hellner, Minnen o dagböcker (1960); H8D, årg 18, 1916-17, s 641 f, o årg 22, 1920-21, s 90 f o 113 f;J Lindroth, Idrottens väg till folkrörelse (1974); G Malm, W M (Dödsrunor utg av S:te Örjens gille, 24, 1958); J Widén, Dagboksanteckn:ar, 1, 1901-1913, o 2, 1914-1917 (1984). - Nekr:er över M i dagspressen.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Walter Murray, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8583, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven-Ola Lindeberg), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8583
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Walter Murray, urn:sbl:8583, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven-Ola Lindeberg), hämtad 2024-04-18.