Meriter

Miitzell, Johan Petter, fl 6 mars 1763 i Asarum, Blek, d 29 juli 1831 i Sundsvall. Föräldrar: v landssekr Petter M o Ulrica Ström. Bokhållare hos handelsmännen F Nordsten i Karlskrona o C C Fabricius i Karlshamn, anställd hos firma Steurenberg & Casanova i Genua, Italien, 86—87, hos handl N Breman i Sundsvall 88, burskap som handl där 2 jan 90, erhöll tills med bruksäg I Norberg privilegium för ett järnbruk i Norafors, Sättna, Vnl, 95, fick tills med stadskassören A Grafström privilegium för en sockerfabrik i Sundsvall 30 jan 97, erhöll privilegium för ett skeppsvarv där 22 febr 98, rådman där från 04.

G 1790 trol i Sundsvall m Brita Magdalena Björkqvist, f 23 febr 1770 trol där, d 5 sept 1833 där, dtr till titulärborgmästaren o rådmannen Olof B o Anna Öberg.

Biografi

Petter M vigde sig från början åt handelsverksamhet. Han arbetade i åtta år som handelsbokhållare i Karlshamn och Karlskrona och var en period handelsanställd i Genua. Han tycks redan då ha förvärvat kommersiella insikter. Då han trots rekommendationer från ett flertal sv riksdagsmän inte erbjöds det lediga konsulatet i Genua återvände han till Sverige och kom 1788 till Sundsvall.

Trävarurörelsen i Sundsvall var under, denna tid i snabb utveckling. Den redan under 1600-talet etablerade järnhanteringen mötte en växande konkurrens från trävaruhandel i kombination med sågverksrörelse och skeppsvarv. M torde ha tillhört de handelsmän som förstod att rätt värdera Sundsvallsområdets möjligheter. För att vinna burskap i staden tog han till en början anställning hos handlanden Nils Breman. Efter examination inför handelsmännen J Sillerström och A Lindeberg bifölls hans ansökan om burskap av handelssocieteten.

M:s affärsverksamhet utvecklades raskt och över ett vittförgrenat fält. Han var ledande inom det konsortium som bl a ägde Sillre och Berge sågar vid Indalsälven och som 1793 anlade en såg på byn Angoms skatteland i Tuna, dvs Matfors vattensåg vid Ljungan. Detta konsortium intog kring sekelskiftet en helt dominerande ställning i distriktets sågverksrörelse.

M:s intressen sträckte sig även till järnhanteringen. Tillsammans med brukspatronen Israel Norberg erhöll han privilegium på ett järnbruk i Norafors. Bruket fick 1797 tillstånd att smida 345 skeppund stångjärn årligen. S å fick han tillsammans med stadskassören Abraham Grafström privilegium för en sockerfabrik i huvudbyggnaden till det gamla kro-nobränneriet i stadens västra utkant. Sockerbruket, som fick kort varaktighet, baserade sin verksamhet på västindiskt rörsocker.

M blev även stadens störste skeppsbyggare och redare. Han fick privilegium för ett skeppsvarv på stadens gamla mark och hans fartyg, bla Nordiska Vänskapen och Försiktigheten, seglade över hela världen.

I likhet med flertalet av Sundsvalls mäktigare borgare och handelsmän hade M ett direkt intresse av att påskynda de olika företag som syftade till att öka flottbarheten i Indalsälven och Ljungan och deras tillflöden. Han förefaller således ha tillhört dem som ivrigt understödde projektet att genom att kringgå Gedungsforsen, eller Storforsen, möjliggöra flottning från den jämtländska delen av Indalsälven. Grävningsarbetet, som leddes av Magnus Huss ("Vild-Hussen", bd 19) resulterade 1796 i en katastrof på grund av Ragundasjöns ofrivilliga tömning. Den väldiga vattenvåg som fördes nedströms drog bl a med sig Berge vattensåg.

M, som tycks ha grundat sin expansion på intecknade tillgångar, tvingades göra konkurs 1805 och insattes på stadens gäldstuga. Svårigheterna hade hopat sig på kort tid. Ännu vid den svåra branden 1803, när stora delar av staden ödelades, var M framgångsrik. Han torde ha ägt stadens största privata fastighet. Denna bestod av 23 rum med särskild kontorsbyggnad och hade uppförts direkt efter branden.

M återupptog sedermera sin affärsverksamhet men återvann inte den ställning han tidigare haft. 1809 lyckades emellertid den redaresammanslutning han representerade erhålla ett kontrakt på tillverkning av sex kanonslupar och nio kokslupar för flottans räkning. Kort före sin konkurs blev M rådman i staden. Han kvarstannade i denna funktion till sin död.

Författare

Tom Sahlén

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Kommerskoll:s arkiv, Huvudarkivet B II a:53 (konceptregistr 1798) o Advokatfiskalens arkiv, Rättsprot från orterna, Sundsvalls rådsturätt 1790-1805, RA.

T Bylund, Matfors bruk 1793-1850 (SCA 50 år, ed G Utterström, 1979); Sundsvalls hist, 2-3 (1921).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Petter Mützell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8624, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Sahlén), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8624
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Petter Mützell, urn:sbl:8624, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom Sahlén), hämtad 2024-04-24.