Meriter

16 Mörner, Carl Thore, sonsons son till M 8, f 24 aug 1864 i Sånga, Sth, d 7 sept 1940 i Uppsala, Domk. Föräldrar: lantbrukaren, mag greve Carl Robert Stellan M o Sara (Sally) Lovisa Ulrika Fries. Mogenhetsex vid h a l i Uppsala 23 maj 82, inskr vid UU 15 sept 82, med-fil ex 24 maj 83, amanuens vid medicinskt-kemiska laboratoriet 16 juni (tilltr 1 sept) 86–1 sept 88, MK 23 maj 88, ML 30 maj 91, tf laborator 27 juni (tilltr 1 sept)–juli 94, disp 25 maj 92, MD 31 maj 92, doc i medicinsk kemi 14 juni 92, eo prof i medicinsk o fysiologisk kemi 10 juli 94, prof i jan 09 (k beslut 18 dec 08; ny tjänst 31 dec 24)–24 aug 29, allt vid UU, lär i bl a organisk kemi vid Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala 95–23, led av dir för Uppsala hospital o asyl 15 mars 01–31 dec 15, led av komm ang granskn av giftstadgan nov 02–febr 06, ordf i styr för Sätra brunn 10–29, förordn att förrätta apoteksinspektioner 10 o 12–35. — LVS 08, LVA 13.

G 9 maj 1893 i Kristianstad (enl vb för Domk, Gbg) m sin kusin Linnea Margareta Fries, f 29 okt 1873 i Gbg, Krist, d 10 juni 1945 i Uppsala, Domk, dtr till MD Oscar Robert F (bd 16, s 521) o Sofia Elisabeth Bergman.

Biografi

Som skolpojke i Uppsala besökte Carl M Kemikum, där A T Almén (bd 1), gift med M:s moster, var professor. M blev senare amanuens hos O Hammarsten (bd 18) och fick i uppdrag att utreda broskets kemi. Han isolerade, som den förste, chondroitinsvavelsyra och angav dess sammansättning. Som avhandlingsarbete valde han att undersöka äggviteämnena i ögats ljusbrytande medier, även det ett primärarbete. M hade en allmänt naturvetenskaplig håg och valde forskningsobjekt utanför de vanliga vägarna.

I koralldjurens skelett fann M den enda bromhaltiga aminosyran, dibromtyrosin. När han gjorde kaviar på abborrom smakade den illa och han upptäckte ett för arten speciellt globulin. Bland de stenar, som kan bildas i människokroppen, fann M dem av cystin och av choleinsyra.

M var road av allt levande men botaniken stod honom närmast och där särskilt mykologin, ett arv från morfadern E Fries (bd 16). Att plocka svamp hade blivit populärt och svamp ansågs matnyttig och näringsrik. M påvisade att svamp knappast innehåller någon näring men däremot utmärkta smakämnen. Han räknade med att det skulle gå åt 5,7 kg champinjonhattar för att täcka en dags äggvitebehov. Svamps smak, lukt och giftighet utredde han kemiskt och hans entusiasm för ämnet framgår bl a i korrespondensen med W Bülow (bd 7). På sina resor hade M ögonen öppna för traktens växter och han sökte upp lokaler för sällsynta arter. Släktens traditioner för floristik och systematik var levande. Apotekarna hade enligt 1688 års medicinalordningar ensamrätt att sälja läkemedel. Under slutet av 1800-talet uppstod emellertid en livlig kommers med föregivna, oftast bedrägliga läkemedel. De som tillverkade och sålde dessa produkter kringgick apotekens privilegier och deklarerade inte heller innehållet i preparaten. För att motarbeta detta bildade F Clason, T Thunberg och M byrån för upplysning om läkemedelsannonser. M analyserade produkterna och angav vad de var värda enligt apotekstaxan. Analyserna publicerades bla i Sv farmaceutisk tidskrift och från 1912 i Hygienisk revy, vilken de själva grundade. M avslöjade reklammedicin sakligt och utan att moralisera. Verksamheten bidrog till att en ny apoteksvarustadga tillkom 1913, som avgränsade apoteksvaror från andra produkter och krävde deklaration av innehållet i allt som såldes över apotek.

Enligt 1688 års medicinalordningar skulle apoteken årligen visiteras av tjänsteläkare, bl a för granskning av drogerna. Dessa läkare hade endast begränsade kunskaper i farmaci och 1855 hade beslutats att apoteken i detta avseende skulle inspekteras av särskilda sakkunniga. Visitation av tjänsteläkare bibehölls men gällde skick och ordning på apoteken och kontroll av läkarnas recept på giftiga ämnen. Under sin tid som apoteksinspektör förrättade M exakt 1 000 inspektioner. Han kom gärna överraskande, visste allt om apotekares ovanor, kunde vara pedantisk och krävde systematisk ordning. Han ville att apotekarna skulle ha goda kunskaper och en vetenskaplig syn på sitt yrke. För att ge goda råd och för att stödja föreståndare och laboranter i deras arbete för hög standard på apoteken publicerade han utdrag ur inspektionsberättelserna.

M tyckte om att resa. Liksom sin svärfar reste han på samtliga Sveriges järnvägar. Han for till alla Europas länder och gjorde en resa jorden runt. M var en av Sv turistföreningens stiftare, var aktiv när det gällde att sprida kunskap om fjällvärlden, besökte alla bemannade fyrplatser och besteg det högsta berget i varje län. Hans resor var noga förberedda, han förde resedagböcker och gjorde botaniska observationer. Resorna var strapatsrika; han åkte tredje klass och använde aldrig sovvagn. Fysiken var god; vid 70 års ålder besteg han Hekla på Island och Sulitelmas stortopp.

M var berömd som analytiker. Han började sin analys med att känna, lukta, smaka och tugga på de substanser han skulle undersöka. Han var också grundlig och vederhäftig och såg väsentligheter. För många apotekare blev M en god vän, särskilt om de delade hans intresse för natur och botanik.

M var en "riktig" professor, omgiven av en flora anekdoter. Kvick, rolig och sällskaplig vann han många vänner. Han undvek det offentliga livet, var fri från fåfänga och använde aldrig sin grevetitel.

Författare

Lars Öberg

Arkivuppgifter

M:s arkiv i UUB (bl a 42 resedagböcker, en stor saml fotografier o vykort, föreläsningsms, brev) o i StUB/VA (självbiogr o brev). — Brev från M i GUB, KB, KI:s bibi, LUB (åtskilliga till W Bu-low) o i UUB (åtskilliga till N Å Wingård).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Chemische Studien iiber den Tra-chealknorpel (Skandinavisches Archiv fur Physio-logie, Bd 1, Leipzig 1889, s 210-243). - 39. I. Enkel metod till undersökande af ventrikelns salt-syreafsöndrande förmåga / II. Saltsyrebestämningar å maginnehåll från friska och sjuka (Årsberättelser (n° 6 & 7) från Akademiska sjukhuset i Upsala för åren 1888 & 1889, afgifna af S. E. Henschen, Upsala 1890, [1889,] III. Från den medicinska kliniken i Upsala, s 31—42). — Undersökning af proteinämnena i ögats ljusbrytande medier. Akad afh ... Upsala 1892. 110 s. - Grundlinjer för elementär undervisning i organisk kemi. Upps 1897. 36 s. (Läroböcker i huslig ekonomi 1 [omsl].) 2. uppl 1899. 3. omarb o utvidg uppl Sthlm (tr Upps) 1904. 52 s. 4. uppl 1908. (D:o, onumr.) 5.-6. uppl 1916, 1925. 54 s. [Ej i serien.] — Subkutan cysta (atheromcysta?) med sällsynt innehåll. [Rubr.] Hernösand 1898. 6 s. (Tills med G Ekehorn; Tr som manuskr [även i Upsala läkareförenings förhandlingar, N F, bd 3, 1897-98].) - Zur Zinkfra-ge. Notiz (Archiv fur Hygiene, Bd 33, Miinchen und Leipzig 1898, s 160—163). — Några ord om margarinets betydelse som födoämne. Gbg 1899. 15 s. (Även: Medföljer Westgöta-posten som bilaga ...) — En iakttagelse angående abborrens rom (Svensk fiskeritidskrift, årg 8, 1899, Sthlm [1899-] 1900, s 82-84). - Ett och annat om fosfor, sär-skildt dess giftverkan. Nyköping 1900. 16 s. — Margarinfrågan skärskådad ur synpunkten af statens intressen. Upsala 1901. 14 s. [Annan uppl:] Gbg 1901. 15 s. — Till kännedomen om fri oxalsyras förekomst inom växtriket (VA, Ofversigt af... förhandlingar, årg 58, 1901, Sthlm 1901-02, s 661-668; tills med T Vestergren [i n:o 8, 1901]). -Fosforsesqvisulfiden och dess ställning till svenska fosforförbudet. Genmäle (TT, årg 31, 1901, Sthlm, 4:o, Allmänna afd, s 231 — 234; även sep: ... fosfor-förbundet[l], 8:o, 10 s). — Om varubegreppet "fos-forsesquisulfid". Beriktigande (ibid, Afd för Kemi och bergsvetenskap, s 142 f; även sep, 8:o, 5 s). — Ett arkeologiskt fynd af urinkonkrement (UFT, bd 4, Upps 1898-1902, s 444-446 [i h 22, 1902]). -Methode zur Quantitativen Bestimmung geringer Arsenmengen (Zeitschrift fur analytische Chemie, Jahrg 41, 1902, Wiesbaden, s 397-413). - [Föredrag] ([Omsl:] Småskrifter utg af Byrån för upplysning om läkemedelsannonser, Upsala, n:o 2. C. Th. Mörner o T Thunberg, Om åtgärder mot bedrägliga läkemedels spridning, tvänne inledningsföredrag vid Uppsala läkareförenings diskussion den 30 okt. 1903, Upps 1904, s 19-30; ur Upsala läkareförenings förh, 9, 1903—04). — Granskning af metoder för arsenikundersökningar, verkställd. Sthlm 1905. 37 s, 1 pl-bl. (Tills med K Sondén; Kungl. civildepartementet, [Meddelande,] 44.) — Redogörelse för några i vårt land utbjudna läkemedel. Lund 1906. 40 s. [Av T Thunberg, anon, enl rubr i samarb med Fr. Clason o M.] — Die Trinkquellen des Kurorts Ronneby. [Upps 1906.] 51 s, 3 kartor. ([Upsala läkareförenings förh, N F, bd 11, Suppl. Festschrift Olof Hammarsten ... den 21 sten August 1906 gewidmet,] Festschrift fur Olof Hammarsten, 11 [omsl: Festskrift tillegnad O H].) — Föredrag angående ny giftstadga, utarb ... Föredraget vid Farmacevtiska föreningens sammantr d 9 okt 1906 af apotekare Arvid Blomqvist (Farmacevtiska föreningens förhandlingar år 1905[— 1911], Sthlm, s 145-164 [= nr 11, 1906]). - Redogörelse för lagstiftningsåtgärder i utlandet (Betänkande afgifvet af kommitterade som i nåder förordnats att ... granska gällande bestämmelser ang vård o försäljn af arsenik samt andra giftiga varor, 1, Sthlm 1906, 4:o, s 107-151). - I. Ang. högsta tillåtna As-gränshalt. / II. Angående As-pröfnings-metod (ibid, 2, 1906, s 113-126). - Liquor anaes-teticus Welin ... rapport (Odontologisk tidskrift, årg 15, 1907, Gbg, s 28-34, 78). - "Nopaine". Rapport afgifven till Göteborgs tandläkare-sällskap (ibid, s 138—141; även sep, (3) s). — Några råd och upplysningar om margarin. Gbg 1908. 24 s. — Utlåtande på grund af, enl uppdr från Medicinska fakulteten i Uppsala, verkställd granskn af Betänkande, afg af den för revision af våra författningar ang rättsmed undersökningar tillsatta k. kommittén (Allmänna svenska läkartidningen, årg 5, 1908, Sthlm, nr 25, bilaga: Medicinska fakultetens yttrande öfver Betänkande afgifvet af K. kommittén för revision af de för rättsmedicinska undersökningar gällande stadganden jämte utlåtande ..., Sthlm 1908, s 8-39; tills med U Quensel o A Vestberg). — Några ord om fiskbenämningar i handeln (Svensk fiskeri-tidskrift, årg 25, 1916, Upps ..., s 84—88). — Till karaktäristiken av Burow's lösning (Farmaceutisk revy, årg 15, 1916, Sthlm, s 53—55; även sep, 3 s). — Om förefintligheten av s.k. dubbelgångare bland svamparna (Svensk farmaceutisk tidskrift, årg 22, 1918, Sthlm, s 137 f). - Om de högre svamparna, några erfarenhetsrön. Översikt. Upsala (tr Sthlm) 1919. 94 s, 5 pl. [Ur Upsala läkareförenings förh, 21, 1886, N F 8, 1903, o 24, 1918.] — Två svenska idegransjättar (Lustgården, årsskr för Föreningen för dendrologi o parkvård, årg. 1, 1920, [Malmö, tr] Landskrona, s 164 f). — Några östliga växter å svensk mark. I. Chzerophyl-lum bulbosum L. var. Prescottii (DG.) Fr. II. Pri-mula Sibirica Jacq. var. arctica Pax. (Acta florae Suecia:, bd 1*, Sthlm 1921, 4:o, s 161-184, 2 pl, 1 vikt karta). — Preparatet "Comalonga", kritiskt skärskådat. [Rubr.] Lund 1922. 12 s. [Ur Hygienisk revy 1921.] — En "suptall" i höga Norden (Lustgården, 3, 1922, Sthlm, s 184). - Uber die Magnesiumverbindung des o-Oxychinolins (Phar-mazeutische Zentralhalle fur Deutschland, Jahrg 63, 1922, Dresden und Leipzig, s 399-402). - Om Rosa acicularis Lindl., särskilt med hänsyn till förekomsten i vårt land (Acta Horti Bergiani, Tom. 7, [Sthlm, tr] Upps 1923, 4:o, s 383-402 [= n:o 4]). — Om förekomsten av choleinsyre-enteroliter hos människa; nyvunnen erfarenhet å området (Hygiea, årg 89, 1927, Sthlm, s 545-556). - Che-mische Analyse der Steine in den Fallen V und VI (Acta chirurgica Scandinavica, vol. 64, Sthlm 19[28—] 29, s 89-91; i J. Hellström, Zur Kenntnis der Choleinsäureenterolithen). — Utlåtande (Handlingar angående professuren i medicinsk och fysiologisk kemi vid Uppsala universitet. Sakkunniges utlåtande, fakultetens utlåtande, Upsala 1929, s 38—99). — Några siffror rörande medlemsnume-rären inom Uplands nation under senaste hundra åren (Ergo, årg 6, 1929, Upps, 4:o, s 84 f). — Kapplommon. Utredn i en nomenklaturfråga (Sveriges pomologiska förenings årsskrift, årg 31 [= 32], 1931, Sthlm, s 97-102). - Singuliära stänk av vitt och svart i vårliga hassellunden (Fauna och flora, årg 27, 1932, Upps ..., s 67-71). - Förefinnes Urnula Craterium (Schw.) Fr., rökpipsvam-pen, inom Skandinavien utanför Sveriges gränser? (Friesia, Nordisk mykologisk Tidsskrift, Bd 1, 1931-1936, Khvn 1932-36, s 51 0- - Om nomineringen av Browalliasläktet och dess arter, särskilt de Linneanska. En bibliogr studie (SLSA, årg 17, 1934, Upps, 4:o, s 1—26). — Orientering angående förekomsten av nålginst inom Halland (Laholms tidning, 1936, Fol, 31 mars, s 5). — Uber einen in Leichenwachs umgcwandelten Schweinekadaver aus der Nähe von Göteborg. Gbg 1939. 10 s. (Tills med C. Wiman; VVSH, F 5, Serien B. Matematiska o naturvetensk skrifter, bd 6, n:o 9.) — Biblio-teknisk granskning av ett postumt Linneanskt bokverk ex parte (SLSÅ, 22, 1939, s 116-118). -Förord till A Kockum & N A Brunius, Nyare läkemedel ..., Upps 1906, 2. omarb o tillök uppl 1910; bidrag i: Upsala läkareförenings förhandlingar, bd 21-24, 1885/86-1888/89, 27-30, 1891/92-1894/ 95, NF, bd 1-11, 1895/90-1905/06, 13-14, 1907/ 08-1908/09, 16-17, 1910/11-1911/12, 19, 1913/ 14, 24-27, 1918/19-1921/22, 31-32, 1925/26-1926/27, 34, 1928/29, 36-38, 1930/31-1932/33, Upps 1889-1933; Hoppe-Seyler's Zeitschrift fur physiologische Chemie, Bd 10, 1886, 12, 1888, 16, 1892, 18, 1894, 20, 1895, 22-24, 1896-98, 28, 1899, 37, 1902-03, 40, 1903-04, 51, 1907, 55, 1908, 58, 1908-09, 69, 1910, 78, 1912, 80, 1912, 88, 1913, 93, 1914-15, 95, 1915, 98, 1916, 101, 1917-18, 103, 1918, 107, 1919, 117, 1921, 130, 1923, 138, 1924, Strassburg; Botaniska notiser för år 1886, 1889-1890, 1907, 1914, 1920-1921, 1923, 1926, 1928, 1931-1932, 1935; STFÅ, 1897-1898, 1923, Sthlm; Farmaceutisk tidskrift, årg 38, 1897, o Svensk farmaceutisk tidskrift, årg 2—40, 1898— 1936, Sthlm (häri bla återkommande Förteckning över arkivhandlingar å apoteken o avd Från apoteksinspektionerna); Tidskrift för hemmet... utg af Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala, årg 1 — 2, 1905-1906, 8, 1912, Sthlm; Allmänna svenska läkartidningen, årg 5, 1908, 7, 1910, 11, 1914, forts: Svenska läkartidn, 27, 1930, 33, 1936, Sthlm; Svensk botanisk tidskrift, bd 3, 1909, 9, 1915, 11-12, 1917-18, 14, 1920, 16, 1922, 20, 1926, 24, 1930, 31, 1937, 33, 1939, Sthlm (tr Upps); Hygienisk revy, i sht årg 10, 1921, 21, 1932, 25, 1936, Lund, 4:o; titlar se UUM 1936, Upps 1937, s 238-241, o 1937-1950, tr 1953, s 397, SLH, 4:3, Sthlm 1933, s 499—502, samt Krok; div annan medverkan se UUM 1936, s 241, o SLH, s 501 f.

Redigerat: Festschrift Olof Hammarsten zu sei-nem funfundsechzigsten Geburtstage den 21 sten August 1906 gewidmet. Upps 1906. XXXI, 140 s, 9 pl, 15, 20, 12, 13, 20, 9, 56, 27, 24, 51 s, 3 kartor, 28, 12, 25, 58, 26, 10, 14, 28, 12, 13, 17 s. (Tills med S. Schmidt-Nielsen o F. Zachrisson; omsl: Upsala läkareförenings förhandlingar, N. F., bd 11, Suppl. Festskrift tillegnad O H.) — Förteckning över författningar m. m. [om apoteksväsendet] ... har till tryckn avlämnats d 10 juni 1935. Sthlm u å. 4:o. 6 s (på lösa bl).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 10 juli 1894, nr 2, o 31 dec 1924, nr 50, RA.

A Blanck (Sanct' Antonius), G M (Tal o kväden 1 Samf S.H.T. 1941, 1941); G Blix, C M (Upsala läkareförems förhandlar, N F, bd 46, 1940-41); M Lundqvist, C M (Sv farmaceutisk tidskr, bd 44, 1940);"Material till släkterna Mörners hist (1985); Medicinalväsendet i Sverige 1813 — 1962, ed VV Kock (1963); Läkarhistorier, saml av B Strandell (1983); N Svedelius, C M (Sv botan tidskr, bd 35, 1941); SLH 3:4 (1901), 4:3 (1933); T Thunberg, C M (Hygienisk revy 1940); UUM ht 1936 (1937), 1937-1950 (1953).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl T Mörner, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8711, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8711
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl T Mörner, urn:sbl:8711, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Öberg), hämtad 2024-04-17.