Meriter

Netzén, Klas Gösta, f 30 jan 1908 i Valbo, Gävl, d 20juni 1984 i Höges ad, Malm. Föräldrar: fabriksarbetaren Erik Petter N o Anna Matilda Olsson. Cykelreparatör 24–28, ordf i Skutskärs socialdemokratiska ungdomsklubb 27–29, i Harnäs arbetarkommun 28–30, i Tierps arbetarkommun 31–33, medarb i o lokalred för Arbetarbladet i Gävle 27–30, medarb i Enköpings nyheter 30–31, i red for Tierps nyheter 32–33, ombudsman för Upplands distr av Sv lantarbetareförb 35, sekr i förb o red för Lantarbetaren 36–44, chefred för Arbetet i Malmö 44–57, led av styr för socialdemokratiska arbetarepartiet (SAP) 48–64, av AK 49–61 (ekonomideputerad för AK 51–57, led av AK:s allm beredn: utsk 53, av allm beredn: utsk 57, v ordf i socialdemokratiska riksdagsgruppen 57), led av 1949 års jorderosionskomm maj 49–juni 57, av kvacksalveriutredn okt 50–aug 56, av vattenvårdskomm jan 53–dec 57, ordf i 1954 års zigenarutredn mars 54–nov 56, ombud i Nordiska rådet 57, ordf i komm ang ungdomsvårdsskolorna april—nov 57, statsråd o chef för jordbruksdep 1 nov 57–nov 61, landsh i Malmöhus län 24 nov 61–73, ordf i dir för Lunds lasarett 61, ordf o K M:ts ombud i Kulturhist fören för södra Sverige 61–74, led av fiskeri-styr:s vattenvårdsnämnd 62, ordf där 66–67, civilbefälhavare i södra civilområdet 62 — 73, ordf i styr för Sveriges allm hypoteksbank 62 –79, i 1960 års jordbruksutredn jan 62–maj 66, i styr för socialhögsk i Lund 63–77, i styr för Sveriges utsädesfören 63–77, i arbetsgruppen för förberedande av statens naturvårdsnämnds verksamhet maj–juni 63, i naturvårdsnämnden (från 67 statens naturvårdsverk) 63–68, ensamutredare i 1963 års klinikutredn juni 63–juni 66, ordf i Hushålln: sällskapens förb 64, ensamutredare ang Malmö stads återinträde i Malmöhus läns landsting febr 64–okt 71, ordf i flygtrafikledn: komm nov 66–febr 75, i komm för ett renare samhälle mars 67–juni 69, i organisationskomm för statens naturvårdsverk mars–nov 67, i bygglagutredn mars 68–april 74, i utredn ang radioaktivt avfall (Aka-utredn) maj 73–maj 76, i styr för statens kärnkraftsinspektion 74–80, i den rådgivande expertgruppen för översyn av byggn: lagstiftn maj 74–maj 77, i Billingenutredn juli 76–sep 77. – HedLFS 62, LHVL 65, LLA 65, agron hedersdr vid lantbrukshögsk i Uppsala 30 maj 70, med hedersdr vid LU 2 juni 71.

G 22 febr 1936 i Älvkarleby, Upps (enl vb för Skutskär, Upps) m Margit Birgitta Eliasson, f 8 okt 1910 i Skutskär, d 18 april 1966 i Malmö, S:t Petri, dtr till fabrikören Anders Peter E o Lisa Mathilda (Tilda) Ersson; trolovad 1973 m Elsa Marianne Hultkrantz, f 3 juli 1925 i Malmö, S:t Petri, dtr till JK Alfred Daniel Jonatan H o Ingeborg Birgitta Maria Elvira Schmitz samt förut gm greve Carl Erik Gustaf Piper o lantmästaren greve lan David Hamilton.

Biografi

Gösta N kan sägas ha fötts in i arbetarrörelsen. Han växte upp i ett torparhem i Valbo utanför Gävle. Fadern, som var livligt politiskt intresserad, blev senare industriarbetare i Harnäs vid Skutskär. Han var också ordförande och uppbördsman i Sveriges arbetares sjuk- och begravningskassa, och vid månadsuppbörden förvandlades familjens kök till politisk diskussionslokal. N själv mindes detta som ett av sina första möten med politiken.

Via Sveriges godtemplares ungdomsförbunds studiecirkel Hellas kom N in i den socialdemokratiska ungdomsklubben på orten och blev i slutet av 1920-talet ordförande där. Arbetslösheten bland medlemmarna var stor men den politiska aktiviteten desto större. En äldre bror startade en cykelverkstad där N fick arbete. Under tre år var han också korrespondent för Arbetarbladet i Gävle innan han blev medarbetare i Enköpings nyheter, som emellertid inte bar sig. Den fick dock en direkt avläggare i Tierps nyheter och N blev redaktör för denna socialdemokraternas minsta landsortstidning, som understöddes av de uppländska lantarbetarna. N var tidningens chefredaktör, ledarskribent, kulturredaktör, bokrecensent, springpojke, prenumerantvärvare och annonsackvisitör.

Även denna tidning gick över styr och N blev ombudsman i Upplands distrikt av Lantarbetareförbundet, och kort därpå, efter A Kämpes (bd 21) död 1936, utsågs han till redaktör för Lantarbetaren. Kämpe hade strävat efter att LO-förbundens medlemsblad inte endast skulle omfatta rena förbundsangelägenheter utan även bli "bildningshärdar i fackföreningsrörelsen". N fortsatte denna kulturvänliga linje med bättre ekonomiska och utgivningstekniska resurser (Furuland, s 341). När han började redigera Lantarbetaren blåste nya vindar för både förbundet och tidningen. Medlemmarnas antal fördubblades på några år till omkr 40000 vilket också avspeglades i upplagetillväxten (Back, s 378 f). Han lät publicera noveller av yngre författare som Jan Fridegård och Ivar Lo-Johansson. Den senares God natt, jord, som gick som följetong i tidningen, fick N mycket billigt. Ivar Lo-Johansson har själv berättat att han under 1936–37 publicerade ett antal av sina nyskrivna statarnoveller i Lantarbetaren och att han också några gånger skrev på ledarsidan. Han minns också att han aldrig censurerades men att detta kanske berodde på att han inte tog ut något honorar. Lo-Johansson följde åtskilliga gånger med ombudsman N på dennes agitationsresor i distriktet och lyssnade till hur N på godsen, eller oftast i deras närhet, uppmanade lantarbetarna att bilda en avdelning av organisationen eller ansluta sig till en existerande avdelning. Lo-Johansson fick på detta sätt underlag till flera noveller (Lo-Johansson, s 274 f, 361 ff). N har själv i engagerade ordalag skildrat hur lantarbetarrörelsen under 1930-talet fick författare som bundsförvanter i statarkårens frihetskamp och hur dessa gav den läsande allmänheten inblickar i den okända värld som fanns bakom slotten och herrgårdarna (N 1960, s 119).

Många av de noveller som togs in i Lantarbetaren illustrerades av konstnärer som Amelin, Börje och X:et. Hur viktig formen och innehållet i en tidning var för N framgår av en ledare han skrev under sitt första år som chefredaktör på Arbetet. I denna tidning berördes sällan mer specifika kulturfrågor på ledaravdelningen (Lindblom, s 204), vilket gör N:s inlägg i veckotidningsdebatten vid denna tid särskilt intressant. Ledaren, som publicerades i nov 1944, var skarpt kritisk mot den veckopress som "färgpressarna vid Sveavägen i Sthlm och i Malmö spyr ut i väldiga upplagor". N hävdar att fackförbundens veckotidningar är oförtjänt förbisedda. I stor utsträckning präglas de av såväl typografisk som innehållslig kvalitet och förutom uppgiften att meddela facklig information finns det plats för förströelseläsning och artiklar i kulturella, ekonomiska och politiska frågor, varför de i många fall är att jämställa med god veckopress.

N:s insatser som ombudsman och redaktör för Lantarbetaren väckte uppmärksamhet. Tidningen blev en av fackföreningsrörelsens bästa och mest lästa förbundsorgan.

Det var 1944 som N utsågs till chefredaktör för Arbetet efter Allan Vougt. Denne hade i sin tur efterträtt Arthur Engberg och bägge hade blivit statsråd. Flyttningen till Malmö och den inflytelserika tidningen var ett viktigt steg i N:s karriär. På ledaravdelningen drev N ihärdigt frågor i ämnen som senare skulle gå under den sammanfattande benämningen miljövård. Han redovisade en rad utländska undersökningar som visade hur människan var den enda djurart som ägnade sig åt att förstöra grunderna för sin egen existens.

Fem år senare invaldes N i riksdagen där han i sitt första anförande 4 maj 1949 hävdade att de allvarliga frågorna om vind- och vattenerosionen i Sverige bagatelliserades (AK:s prot 15:80). Hans intresse för miljöfrågor framgår klart av hans yttranden i riksdagsdebatterna. När det gällde frågan om naturskyddslag och Svenska naturskyddsföreningens roll gick N till hårt angrepp mot passiviteten i vad han uppfattade som oerhört angelägna frågor: "Inte minst här, i den lagstiftande församlingen, har hittills likgiltigheten inför det aktiva naturskyddsarbetet varit rätt komprometterande... Jag behöver bara erinra om storleken av de problem, som frågan om vattenförsörjningen och vattenföroreningarna representerar, för att man skall inse... att klockan har klämtat mycket länge för behovet av verkliga framsteg i fråga om naturskyddet" (AK:s prot 1952:27). I sitt arbete för bättre vattenvård inspirerades N i hög grad av de utredningar angående konsekvensen av utdikningar och dräneringar inom Kävlingeåns vattensystem som gjorts av Ph Wolf (sammanfattade av Wolf 1956).

N yttrade sig inte ofta i riksdagsdebatterna. När han gjorde det var hans inlägg sakliga och genomtänkta. Han skrev aldrig ensam någon motion men dem han ställde sig bakom ger en bild av vilka frågor han fann angelägna. Förutom miljöfrågorna, och där kanske främst vattenvården, intresserade han sig för jordbrukspolitiken, högre undervisning och forskning samt sociala och kulturella spörsmål (se tex motioner i AK 1949 nr 5, 1951 nr 94, 1953 nr 15, 1956 nr 7, 96, 135 o 429).

En betydelsefull motion var den (1953 nr 89) rörande översyn av principerna och formerna för den parlamentariska demokratin och den författningsmässiga ramen för det parlamentariska livet. Bakgrunden var att en rad liberala tidningar uppmuntrade av folkpartiets stora valframgång 1948 krävde övergång till enkammarriksdag med direkt parlamentarism. Den socialdemokratiska opinionen var tämligen splittrad i frågan. Ledande socialdemokrater, bl a de blivande landshövdingarna N, Rolf Edberg och Ossian Sehlstedt, begärde därför en allmän författningsrevision för att nå en tillfredsställande lösning på problemet. De ville främst undersöka förutsättningarna för en övergång till majoritetsval i enmansvalkretsar (Svensson, Erlander 1982). I riksdagsdebatten förfäktade N vältaligt en sådan utredning (AK:s prot 1953, 20:57). Resultatet blev att en parlamentarisk författningsutredning året därpå tillsattes på Tage Erlanders initiativ.

Efter folkomröstningen i tjänstepensionsfrågan önskade centerpartiet utträda ur koalitionen med socialdemokraterna, vilket ledde till regeringskris och en rent socialdemokratisk ministär i okt 1957. Som nya departementschefer inträdde Ragnar Edenman, Rune Johansson och N för respektive ecklesiastik-, inrikes- och jordbruksdepartementen. Enligt U Lindströms dagboksanteckningar var det inte helt självklart vem som skulle bli jordbruksminister, men det är värt att notera att Gunnar Sträng, som varit ordförande i Lantarbetareförbundet när N var sekreterare där, förespråkade N, som han ansåg ha alla förutsättningar att snabbt sätta sig in i jordbrukets problem. Sträng ansåg att N var ovanligt receptiv (Lindström, s 203). Det har visat sig att många av dem Erlander föreslog till statsråd hade en långvarig parlamentarisk erfarenhet bakom sig vid inträdet i regeringen. Det var t ex regel att erbjuda den som verkat som gruppledare i AK en statsrådspost om vederbörande inte erhållit någon annan hög befattning. Statsråd med sådan bakgrund var Gösta Skoglund och Ingemund Bengtsson (Ruin, s 108). N kan inte sägas direkt passa in i detta mönster. Han hade visserligen under kort tid varit v gruppledare men någon långvarig parlamentarisk erfarenhet hade han inte. Stödet från Sträng bör således ha varit betydelsefullt för hans utnämning.

Vid samtal med A Lagercrantz påminde sig Erlander att N när han blev jordbruksminister fick möjlighet att fullfölja många av sina idéer genom att initiera flera utredningar på miljövårdens område. Erlander trodde också att N till att börja med känt sig lite ensam i sin kamp för miljön men att han från slutet av 1950-talet kunde känna stöd i den allmänna opinionen, ett stöd som växte i styrka när Rachel Carsons bok Tyst vår kom ut 1963 (Erlander 1982, s 41).

Under sin statsrådstid gav N 1960 Börje Lundgren i uppdrag att utarbeta förslag till en ny naturvårdslag vari även friluftslivets intressen skulle beaktas. Resultatet blev 1964 års naturvårdslag. 1960 tillsattes också den stora parlamentariskt förankrade jordbruksutredning som fick till uppgift att komma med förslag till riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken. Till ordförande utsåg N Carl-Henrik Nordlander men när denne 1962 utnämndes till VD i Sveriges kreditbank övertog N ordförandeskapet (han hade då blivit landshövding). Utredningen lade 1966 fram ett 850-sidigt betänkande, och i riksdagen antogs ett år senare 1967 års riktlinjer för den framtida jordbrukspolitiken. I stort sett följdes regeringspropositionen. Riktlinjerna innebar en satsning på storskalighet. Genom yttre rationaliseringar skulle större och ekonomiskt bärkraftiga jordbruksenheter skapas (Österman, s 81 ff, Johansson-Thullberg, s 183 ff). Härvidlag påverkade inte miljöaspekter jordbrukspolitikens inriktning.

Liksom flera andra socialdemokratiska tidningsmän – R Casparsson, A Engberg, E Lindberg, A Vougt m fl – blev N landshövding. Länet var Malmöhus län och dit hade han inget emot att återvända. Som landshövding tog N initiativet till en naturvårdsplan för länet och han ivrade för det dansk-svenska samarbetet för att komma till rätta med vattenföroreningarna i Öresund. Han var också mån om att det skulle fattas ett beslut om bro, broar eller tunnlar över eller under sundet. Han ansåg att en förhalning av ärendet hindrade den fysiska samhällsplaneringen eftersom förbindelser av detta slag hade verkningar långt utanför regionen.

Som många andra socialdemokrater gjorde N karriär genom att förena fackligt arbete med politisk verksamhet. Som politiker var han saklig och ofta kompromissvillig. Var N övertygad om riktigheten av ett resonemang kunde han samverka med riksdagsledamöter från andra partier. Han var inte en drivande agitationspolitiker av Strängs eller Skölds typ. N ville genom diskussioner övertyga eller låta sig övertygas. Den hårda polemiken var inte hans vapen.

N gjorde kanske sina viktigaste insatser som en av ledarna inom Lantarbetareförbundet, där han spelade en viktig roll i den frigörelse som gjorde statarna till fullvärdiga medborgare, och som kraftfull opinionsbildare för en aktiv miljövård från samhällets sida.

Författare

Göran Nilzén

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Prolog vid Skutskärs S. D. U. K:s 10-årsjubileum den 15 april 1934 (Mistluren, Skutskärs S. D. U. K. 10 år ... [rubr], Tierp 1934, 4:o, s 3). — Intryck från ett norrländskt arbetarcentra (ibid, s 10 f; sign G. N-z-n.). — Där ödemark odlats i livslång gärning av fattiga torpare (Folkbladet, tidn lör Sverges arbetande folk, 1934, Sthlm, fol, nr 7, s 7). — Det förfallna arrendet (ibid, nr 29, s 8). - Jordbruket i kris. [Omsl.] Sthlm 1940. 59 s. — Statare blir lantarbetare (Första maj 1938 [omsl], Sthlm, 4:o, s 18-20). - Folkförsörj-ning och arbetsmarknad i krigstid. Studiehandled- ning, utarb. [Omsl.] Sthlm 1940. 58 s. (Tills med T Karlbom o A Lind; [utg:] ABF, LO.) - Till landsbygdens ungdom. [Sthlm 1943.] 21 s. - Jordbruket och dess arbetare (Tiden, årg 35, 1943, Sthlm, s 589-593). - Jordfolkets frihetskamp (Arbetets söner, text o bilder ur den sv arbetarrörelsens saga, d 3. Segrarnas tid, Sthlm 1946, 4:o, s 146-166; 2.-4. revid uppl 1956, 1959, 1960, s 101-121; 5., revid uppl, d 3. Uppmarschens tid, 1966, s 101-121). -Våra skämda vatten (Sveriges natur, Svenska naturskyddsföreningens tidskr, årg 44, 1953, Sthlm (tr Uddevalla), s 118 f). — De svenska lortvattnen (ibid, 45, 1954, s 179-183). - Vanhävden av jord och vatten (Tiden, 46, 1954, s 5-8). - Socialdemokratin i regering och riksdag 1944—56 (Arbetets söner, 4. Nydaningens tid, 1956, s 139-178, 3. [= 2.] uppl 1960: ... 1944-58; 5., revid uppl, d 4. Segrarnas tid, 1966, s 110—149). — Dov oro på bottnen ... några ögonblicksbilder från Gaza-om-rådet (Vi, årg 43, 1956, Sthlm, 4:o, nr 17, s 11). -Ekonomiskt vettlöst - socialt huvudlöst [om vanhävd av vattnen] (ibid, nr 21, s 8—10). — En levande naturvård (Hushållningssällskapens tidskrift, årg 26, 1959, Sthlm, 4:o, s 23 Q. - Kamrat på statarstigarna [Ivar Lo-Johansson] (Folket i bild, 1959, Sthlm, 4:o, nr 4, s 21, 45). - Pensionsstrid och budgetbråk 1956—1959 (Arbetets söner, 4, 3.[=2.] uppl 1960, s 671-696; tills med N Holmberg; ej i 5. uppl). — Lantarbetare (STFA, 1960, Sthlm, s 93—101). — Synpunkter på Nordens jordbruk (Sammandrag av anförande vid ... extra möte under Lantbruksveckan 1960 ... 15 mars) (Sveriges utsädesförenings tidskrift, årg 70, 1960, [Svalöv, tr] Malmö, s 107—109). — Landskommunernas utveckling och landskapsvården (Bygd och natur, [utg:] Samfundet för hembygdsvård, årg 42, 1961, Sthlm (tr Malmö), s 100-103). - Skogen i Skåne (Sydsvenska dagbladets årsbok, 1965. Den svenska skogen, Malmö 1965, 4:o, s 11, 13, 15, 17). — Mörkrädd av ansvarskänsla (Lantarbetaren, årg 50, 1965, Sthlm, 4:o, nr 11 (Jubileumsnr), s 8). -Människans miljö (Svenska kraftverksföreningens publikationer, Publ 524-526 = 1967:5-7 [omsl]. Årsmötet 1967, d 1-2 mm, Sthlm 1967, s 23-31 [i publ 524 = 1967:5. Årsmötet 1967, 1. B Stcrne, Dagens kraftfrågor, o G N, Människans miljö]). — Modern naturvård (Sveriges natur, 58, 1967, s 51 — 53). — Vattenvården i det nya naturvårdsverket (Hygienisk revy, årg 56, 1967, Sthlm (tr Gävle), s 197 — 199). — Människan - miljöförstöraren (ibid, s 343—345). — Skåne - ett landskap i omvandling (Ymer, årg 87, 1967. Kust och hav, Sthlm 1967, s 100—111). — Bygglagutredningen (Plan, tidskr för planering av landsbygd o tätorter, årg 23, 1969, Sthlm, s 208—210). — Planeringspolitiska principer (Kommunal tidskrift, utg av Svenska kommun-förb, årg 7, 1974, Sthlm, 4:o, s 334 f). - Hanteringen av högaktivt avfall (Era, [utg av Föreningen för elektricitetens rationella användning,] årg 47, 1974, Sthlm, 4:o, s 243 0- - Social naturvård i expansivt landskap (Skånes natur, 57, 1970, Lund (tr Malmö), s 7—12). — Synpunkter på växtförädlingen ur nationell och internationell synvinkel (Hälsningsanlörande vid ... årsmöte 1970) (Sveriges utsädesförenings tidskr, 80, 1970, s 215 f). -Den onämnda veckopressen ([Skrifter till Arbetets historia 4.] Det stod i Arbetet 1887-1972. Ett urval av A Alsterdal o O Sandell, Lund 1972, s 117-119; ur Arbetet 6/11 1944). - Hur kan [Sv akademien till skillnad från] "De nio" konsekvent gå förbi Ivar Lo-Johansson? (Lantarbetaren, 59, 1974, Sthlm, nr 11, s 14). — Hur ska det gå med Skåne? Civila aspekter på försvaret av Sydsverige (Vårt försvar, Allmänna försvarsföreningens tidskr, 1975, [Sthlm, tr] Falun, s 76—82). - Ivar Lo - den oavlönade ombudsmannen (Land, 1976, Sthlm, fol, nr 14, s 16). — Som cyklande ombudsman på uppsvenska statarstigar (Lantarbetaren, 63, 1978, nr 9, s 8 0- — Bidrag i Lantarbetaren 1936—44 (se nedan) o bla: Arbetarbladet, Gävle, 1927-30, även 6/8 1977, Enköpings nyheter 1930-31, Arbetet, Malmö, 1944-57 (se nedan), även 5, 8 o 12/7 1959, 1/7 1960, 31/3 1966, Värmlands folkblad, Karlstad, 31/1 1955, Expressen 15/7 1957, Smålands folkblad, Jönköping, 6/9 1958, Kristianstadsbladet 26/11 1966, SDS 7 o 10/10 1967, SvD 20/6 1979, Ystads allehanda 29/9 1979; se Svensk tidningsindex / Svenska tidningsartiklar, årg 1—27, 1953-70, Lund.

Redigerat: Mistluren. [Rubr.] April 1929. [Utg av Skutskärs social-demokratiska ungdomsklubb.] Gävle 1929. 4:o. 12 s. - Söderfors. [Rubr.] [Utg av Uppsala läns distrikt av N.T.O:s festkommitté.] Enköping 1931. Fol. 3 s. - Tierps nyheter. 1932-33. Tierp. Fol. [Medred från 2/12 1930.] - Den arbetslöses jul. Julen 1932. Tierp 1932. 4:o. 15 s. -Lantarbetaren. Årg 21, nr 43 - 29, nr 35, 1936-44. Sthlm. Fol & 4:o. - 25 år 1919-1944. De uppländska lantarbetarnas jubileumsskrift. [Tjugofemårs-skr utg av Upplands distr av Svenska lantarbetare-förb.] Sthlm 1944. 31 s. [I redaktionsutskottet.] -Arbetet. 1944-57. Malmö. Fol. [Chefred.] -Malmö arbetarekommun 50 år. [Omsl: Arbetets söner. Malmö ...] Malmö 1951. 102 s. (Tills med E Holmqvist, G Sjölander.)

Källor och litteratur

Källor o litt: AB:s klippsaml o Biografica, AA. Sveriges pressarkivs klippsaml, RA.

A Alsterdal, Under honom blev Arbetet lärorikt (Pressens tidn, 1984, 7-8); P-E Back, En klass i uppbrott (1961); T Erlander, 1949-1954 (1974); dens, 1960-talet, samtal med A Lagercrantz (1982); L Furuland, Statarna i litt:en (1962); N Horney, Stora män o tidningsmän (1969); C Johanson, Lantarbetarna i Uppland 1918—1930 (1970); T Johansson o P Thullberg, Samverkan gav styrkan (1979); P Lindblom, Kulturdebatt vid krigsslutet (En verklig folktidn, Arbetet 1887— 1962..., ed A Alsterdal o O Sandell, 1962); U Lindström, I regeringen... 1954-1959 (1969); I Lo-Johansson, Tröskeln, memoarer från 30-talet (1982); S Österman, Satt o osatt. Fyra decennier i o runt Jordbrukarnas föreningsblad (1973); O Ruin, I välfärdsstatens tjänst: Tage Erlander 1946—1969 (1986); S Svensson, Enkammarriksdag (1970); K E VVattum, H M:t Konungens jordgubbe (Perspektiv, tidskr för kulturdebatt, 1958, 2); Ph Wolf, Utdikad civilisation (Skr utg av Sv lax- o laxöringsfö-ren, 7, 1956). - Nekner över N i DN 22 o 26, i SvD 22 o 29 juni 1984.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Gösta Netzén, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/8860, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:8860
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Gösta Netzén, urn:sbl:8860, Svenskt biografiskt lexikon (art av Göran Nilzén), hämtad 2024-04-26.