Meriter

1 Mardefelt (Marderfelt), Conrad (före adl Massberg), d 21 maj 1688 (A Lewenhaupts excerpt i Biograficasaml, RHA, hänvisande till RR), på Wanselow, Pommern (Elg). Föräldrar: pumpmakaren Johan (v) Massback o Catharina Gese. Volontär vid sv armén i Preussen 28, ingenjör vid sv huvudarmén 34, kapten vid Blå reg o generalkvartermästarlöjtn 38, generalkvartermästare 42, överste för ett tyskt reg 42, adl 20 jan 46, generalinsp över alla fästn:ar i Pommern, Mecklenburg o Westfalen 10 febr 46, kommendant i Demmin 10 febr 46 (konfirm:fullm 23 dec 54), generalingenjör över de sv fästmarna söder om Östersjön okt 48, generalkvartermästare i fält 21 april 55, generalmajor av infanteriet 18 okt 55, överkommendant i Thorn 26 nov 55, kommendant i Elbing 30 okt 56, guvernör i Wismar 6 febr 57, v guvernör i Bremen 2 april 64, åter guvernör i Wismar o generallöjtn 17 sept 64, v guvernör i Pommern 17 febr 68–14 sept 72, kallas general 73, fältmarskalklöjtn 13 mars 75, fältmarskalk 18 maj 75, frih 9 juni 77.

G 1) 24 nov 1640 m Lucia Catharina Theophili, f 11 jan 1624 i Bückeburg, Schauenburg, d 2 mars 1658 i Demmin, dtr till landsgerichtssekr på Rügen Gerhard T o Ilsabe v Ilten; 2) m Augusta Eleonora v der Lancken, levde 1691 (Statskontorets skriv:er till K M:t, 4 febr 1691, RA).

Biografi

M var son till en tysk borgare, som inflyttat till Sthlm, och kom i unga år som volontär till den sv armén i Tyskland. Han tog tjänst vid fortifikationen och blev 1634 ingenjör vid huvudarmén. Över slaget vid Wittstock 1636 ritade han en plan (nu i KrA). Han tog del i L Torstensons tåg till Schlesien 1642, rekognoscerade vägar och anlade befästa läger, och blev s å generalkvartermästare och överste för ett värvat tyskt regemente. Också över slaget vid Jankow 1645 ritade han en plan, som sedan stacks i koppar.

Efter freden 1648 stannade M kvar i Pommern som generalingenjör med överinseende över alla sv fästningar söder om Östersjön. Varje år företog han långa inspektionsfärder och arbetade på att förstärka fästningarna. Sedan 1646 var han även kommendant i Demmin, och under fem års tid var han här Erik Dahlberghs högt uppskattade lärare i fortifikation.

Efter det polska krigets utbrott 1655 satte M upp ett eget infanteriregemente genom värvning i Pommern och följde sedan huvudarmén som generalkvartermästare i fält. Sedan Thorn fallit i nov, blev han kommendant i denna stad, men då den var svårt hemsökt av pesten, flyttade han 1656 till Elbing. Följande år utnämndes han till guvernör i Wismar, där han förblev efter krigets slut.

M avgick i aug 1673 till Berlin för att söka åstadkomma ett närmande mellan Sverige och Brandenburg. I dec kunde han underteckna en defensivallians mellan de båda länderna.

När kriget med Brandenburg bröt ut 1675, utnämndes M till fältmarskalk och blev Wrangels närmaste man. Han deltog i sommarfälttåget och förde befälet över armén under Wrangels sjukdom, men ledningen förrycktes genom de order och kontraorder denne sände ut från sjukbädden. M insjuknade själv i Neu Ruppin men återtog befälet en tid efter nederlaget vid Fehrbellin. Han besatte Gützkow, men när fienden ryckte fram, uppgav han sin väl befästa ställning och återtågade till Stralsund. Enligt vad generalen Ascheberg uppger i sin dagbok, uppfattade man detta som "cujonnerie" i högkvarteret i Skåne.

I nov fick M Karl XI :s order att återta Wolgast. Sedan han belägrat staden utan framgång, företog han en stormning i jan 1676 men slogs tillbaka med stora förluster. Bland de stupade var en av M:s söner.

M fick nu order av kungen att nedlägga sitt befäl och komma hem för att avlägga räkenskap. I juni ankom han till Ystad. Sedan en kommission av riksråd och generaler i febr 1677 befriat honom från allt ansvar, togs han till nåder av kungen. Han upphöjdes till friherre och användes under kriget för befästningsarbeten i Sthlm och Östergötland. Efter krigets slut sändes han med Claes Rålamb för att undersöka tillståndet i de tyska provinserna. Sedan denna kommission var färdig 1683, drog han sig tillbaka till Pommern, där han förvärvat flera egendomar.

M var en skicklig och erfaren fortifikationsofficer och visade också stor administrativ begåvning. Han utförde ett stort antal befästningar i Tyskland (ritningar i Kr A).

Författare

Alf Åberg

Arkivuppgifter

Brev från M till bl a Adolf Johan (17 st), Karl (X) Gustav (14 st), M G De la Gardie (70 st), E Dahlbergh (31 st) o K G Wrangel (70 st) i RA.

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Rullor, fullmaktsböcker, KrA; Palmskiöldska saml, vol 225, UUB (ang M:s l:a hustru).

R v Ascheberg, Dagbok, ed G Carlquist (KFÅ 1918); H Bohrn, Sverige, Danmark o Frankrike (1933); JL Carlbom, Karl X Gustav. Från Weichseln till Bält 1657 (1910); J Cavallie, De höga officerarna (1981); E Dahlbergh, Dagbok 1625–1699, ed H Lundström (1912); Fortifik 2, 3 o 6 (1906-16); NP Jensen, Den skaanske Krig 1675–79 (1900); SKL; N Wimarson, Sveriges krig i Tyskland 1675–79, 1–2 (1897–1903).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Conrad Mardefelt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9091, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9091
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Conrad Mardefelt, urn:sbl:9091, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Åberg), hämtad 2024-04-18.