Meriter

Mattson, Hans, f 23 dec 1832 i Önnestad, Krist, d 5 mars 1893 i Minneapolis, Minn, USA. Föräldrar: lantbrukaren Matts Hansson (senare Mattson) o Elna Larsdtr. Elev vid latinskolan i Kristianstad 47–49, kadett vid Vendes arf.reg 49–51, emigrerade till USA maj 51, dräng o skogsarbetare i Boston, New York, New Hampshire o Moline, 111, 51–52, grundade sv koloni i Vasa, Goodhue County, Minn, aug 53, köpman i Red Wing, Goodhue County, 56, studier i juridik där o praktik på advokatkontor 57–58, advokat, justice of peace, city clerk o county auditor där 58–61, kapten i ett skandinaviskt kompani under inbördeskriget 61, major 62, överste för Third Minnesota Volunteer Infantry Regiment april 63, drev advokatkontor i Red Wing 65–66, staten Minnesotas emigrantagent i Chicago juli–aug 66, red för Svenska Amerikanaren, Chicago, aug 66–febr 67, sekr i Minnesota State Board of Immigration mars–dec 67, 70 o våren 71, landagent för St Paul & Pacificjärnvägen mars 68–jan 71, dess ombud i Sverige dec 68–maj 69, statssekri Minnesota jan 70–maj 71 o jan 87–jan 91, vistades i Sverige juni 71–jan 76, emigrantagent för Lake Superior & Mississippijärnvägen maj 71–aug 73, kanadensiska statens emigrantagent sept 73–sept 75, huvudagent för Minnesota landbolag 76–84, red för o ägare av Minnesota stats tidn, Minneapolis, jan 77–maj 81, ekonomichef o deläg i Sv Tribunen, Chicago, 77–79, farmare i Kittson county, Minn, från 78, amerikansk generalkonsul i Calcutta, Indien, juli 81–juli 83, dir för Maxwell Land Grant Company i New Mexico juli 83–juli 85, president för North Western Farm Agency, Minn, 85–86, dir för Security, Savings & Loan Association o Swedish–American Bank, Minneapolis, 87–91, ägare av o red för tidn North från 89.

G 23 nov 1855 i Vasa sv luth förs, Goodhue County, m Cherstin Persdtr, f 5 april 1837 i Stoby, Krist, d 19 nov 1911 i Minneapolis, dtr till åbon Peter Nilsson o Pernilla Hansdtr.

Biografi

Samtiden och eftervärlden har uppmärksammat M som den sv bondpojken som avancerade till överste under amerikanska inbördeskriget, gjorde politisk karriär i USA och genom sitt arbete för sv invandring till Minnesota i hög grad bidrog till att staten blev svenskarnas stat framför andra.

Som bondpojke ansåg sig M ha små utsikter till avancemang i den sv armén. I sina Minnen framhöll han att han önskade söka sin lycka i USA, där han menade att börden inte hade samma betydelse för framgång som i Sverige.

Redan som ung ledare av nybygget Vasa i Minnesota kom M, bl a i brev till tidningen Hemlandet i Chicago, att aktivt verka för ökad sv invandring dit. Efter inbördeskrigets slut kunde han driva sitt emigrationsfrämjande arbete på delstatsnivå. Han fick nämligen anställning som Minnesotas agent i Chicago sensommaren 1866 med uppgift att i denna invandrarknutpunkt värva invandrare till staten. Den rapport med vilken M slutade sin anställning ledde sedan till att Minnesota Board of Immigration bildades med M som sekreterare och drivande kraft. Byråns arbete omfattade främst frågan om skydd för emigranterna på deras väg västerut jämte Minnesota-propaganda i USA och i emigranternas hemländer.

Denna statliga aktivitet kom dock snart att överträffas av det arbete privata immigrationsintressenter bedrev för att dra folk till Minnesota. Ledande bland dessa var ägarna av de sk landgrantjärnvägarna som av de federala myndigheterna tilldelats jord utmed de planerade linjerna. Jordförsäljningen skulle ge dem kapital till järnvägsbyggandet som ofta ägde rum i de ännu ej bebodda områdena väster om Mississippi. För dessa järnvägar blev tidigt de fattiga, arbetsvilliga och jordhungriga skandinaverna attraktiva som järnvägsarbetare och jordköpare. För att nå dem kom organisationen bakom de tre landgran tjärnvägar som fanns i Minnesota att använda sig av den genom sin militära karriär kände och aktade överste M. Vid sidan av sitt arbete för Board of Immigration och senare som statssekreterare i Minnesota kom M därför 1867–1873 att ägna större delen av sin tid åt utbyggnaden av Minnesota-järnvägarnas jordförsäljning och immigrationsverksamhet.

För en av dessa järnvägar, St Paul & Pacificjärnvägen med stora jordområden i mellersta Minnesota, företog M en uppmärksammad värvningsresa till sin gamla skånska hembygd våren 1869. Även om framgången inte var så stor som M låter påskina i sina minnen – det sällskap med vilket han lämnade Sverige i maj 1869 uppgick sålunda till 400 och inte 800, och endast en fjärdedel av dessa hade Minnesota som mål – var dock uppmärksamheten kring hans sällskap tillräcklig för att lägga grunden till hans politiska karriär i Minnesota. Republikanska partiets förhoppningar att genom den uppmärksammade M fånga upp skandinaviska väljare bidrog till att han valdes till statssekreterare i Minnesota i nov 1869.

Efter att redan i maj 1871 ha tagit avsked från statssekreterarposten begav sig M som agent för den av Philadelphiabankiren Jay Cooke kontrollerade Lake Superior & Mississippijärnvägen på nytt till Sverige. Målet var att befolka järnvägens jord mellan St Paul och Duluth med skandinaver, främst svenskar. Centralt i M:s arbete var den ständiga kontakten med de svenskar som redan fanns på plats i det aktuella kolonisationsområdet. Han fick dem att i brev sända hem positiva rapporter om området, och bland dem rekryterade han även medhjälpare som reste till Sverige och propagerade i sina gamla hembygder. Från sitt kontor i Kristianstad drev M själv propaganda i broschyrer, ett fatal annonser och framför allt genom ett intensivt brevskrivande och personliga besök hos presumptiva emigranter. Hans i jämförelse med andra emigrantagenter mindre braskande sätt att arbeta i kombination med hans personliga pondus, där överstetiteln spelade en viktig roll, ledde till att han inte i samma utsträckning som sina kolleger drabbades av det borgerliga, emigrationsfientliga Sveriges vrede. Någon stor framgång hade dock inte M i Sverige, som efter de svåra nödåren mot slutet av 1860-talet nu hade bättre konjunkturer, vilket ledde till minskad emigrationsbenägenhet.

I samband med den ekonomiska krisen i USA som bl a drev Jay Cookes järnvägsimperium – omfattande bl a Northern Pacific-järnvägen med ett landgrant på 47,4 milj acres varav 3,2 milj i Minnesota – i konkurs, tog M anställning som Dominion of Canada's skandinaviske generalagent. Under de följande två åren lanserade han denna nykomling på emigrationsmarknaden från ett huvudkontor i Gbg. Företaget visade sig dock vara mycket svårt och den ringa framgången ledde till att agenturen drogs in hösten 1875, vilket också innebar slutet på M:s bana som heltidsanställd emigrationsfrämjare i statlig och privat regi.

Under de tio åren närmast efter inbördeskriget hade den skandinaviska, främst svenska, invandringen till Minnesota vuxit starkt, men det är ytterst osäkert om detta kan tillskrivas M:s ansträngningar att locka över landsmän dit. Viktigare än M:s propaganda var säkerligen den dragningskraft som utgick från de svenskar som slagit sig ned i staten under 1850- och 1860-talen, då odlingsfronten med gratis jord och välbetalda jordbruksarbeten börjat beröra Minnesota. Denna kraft, manifesterad främst i amerikabreven existerade oberoende av M och hans medhjälpare. Möjligen lyckades M temporärt och lokalt med att höja emigrationsbenägenheten.

Bland Minnesota-svenskarna kom M från 1860-talet och framåt att inta en ledande plats, inte minst genom sitt engagemang i tidningsvärlden. Omvittnad är sålunda den viktiga roll den av M ledda Minnesota Stats Tidning spelade, då det gällde att genom goda råd och information presentera det nya landet för nyanlända svenskar. Rollen som uppfostrare av svenskamerikanerna som M tidigt och medvetet gjorde till sin, ledde även till att han mot slutet av sin bana startade den tvåspråkiga tidningen North i Minneapolis.

För M:s politiska karriär kom hans tidiga avhopp från statssekreterarposten 1871 att ligga honom i fatet, eftersom det av många ansågs som ett svek mot de skandinaviska väljarna. Hans förhoppning att efter återkomsten till Minnesota 1876 starta en ny politisk karriär med målet att bli USA:s förste svenskfödde guvernör, kom därför inte att infrias. Hans återkomst till statssekreterarposten mot slutet av 1880-talet skedde inte heller utan reservationer från landsmäns sida. M:s inte minst i det samtida Sverige uppmärksammade generalkonsulpost i Calcutta var främst en belöning för troget valarbete för det republikanska partiet.

M hade en klart spekulativ ekonomisk läggning som i mycket kom att styra hans liv och ge det en rastlös prägel. När han t ex i förtid slutade sin tjänst som generalkonsul i Calcutta var skälet att han hoppades att tillsammans med ett holländskt konsortium göra framgångsrika landaffärer i New Mexico. Dessa förhoppningar kom inte att infrias. Förväntningar på de jordvärdestegringar som skulle uppstå allteftersom jorden togs mer i anspråk styrde också hans jordaffärer i Minnesota snarare än en önskan att bedriva ett framgångsrikt jordbruk. Hans jordinnehav kom därför från 1850-talet och framåt att vandra västerut i takt med odlingsgränsens förskjutning. Med detta som exempel och genom medveten propaganda lockade han landsmän i Minnesota att följa efter. Den sista svenskbygd som på detta sätt uppstod genom M:s initiativ var i Kittson county vid Red Riverdalen i nordvästra Minnesota där hans jordinnehav till slut koncentrerades.

Trots att M för sv förhållanden omfattade relativt radikala politiska åsikter — M medverkade t ex vid det nyliberala partiets valmöten under sitt sverigebesök 1869 – vinnlade han sig vid offentliga framträdanden i USA om en sv nationalromantisk framtoning. Mot slutet av sin bana drev han dock ofta tesen att svenskamerikanerna inte fick isolera sig utan borde på amerikanska villkor träda ut i det amerikanska samhället.

M:s död uppmärksammades både i Amerika och Sverige. Ett vanligt omdöme var att M varit den mest kände svensken i USA efter John Ericsson. Han var språkrör och kontaktman för svenskamerikanerna särskilt i mellanvästern.

Författare

Lars Ljungmark

Arkivuppgifter

M:s arkiv (brev, dagböcker o tidmklipp) , o hans brevväxl med C C Andrew i dennes papers i Minnesota Historical Society's arkiv, St Paul. Brevväxl mellan M o Department of Agriculture från M:s tid som agent för Kanada 1873–75 i departementets papers, Canadian State Archives, Ottawa. – Brev från M (till L W Hcnschen o K G Lennander) i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Minnesota och dess fordelar för invandraren, innehållande en beskrifning öfver statens historia, dess geografiska läge, regering, städer, floder, sjöar, klimat, jordmån, mineraler, jernbanor, handel, fabrikater m. m. af intresse och vigt för den som söker sitt hem i Western. Chicago 1867. 29 s. [Omsl.] [Nya uppl:] ... mineralier ... Carlstad 1867. 30 s. [Undert.] ... för den arbetande invandraren. [Rubr; omsl: Några råd och anvisningar för emigranter till Amerika samt beskrifning öfver Minnesota ...] Jönköping 1868. 32 s. [Anon.] Norsk övers: Minnesota og dets Fordele ...La Crosse, Minn., 1867. [Ny utg:] Minnesota. Beskrifning öfver staten, dess hjelpkällor och utveckling, naturskönhet, sunda klimat, fruktbarhet och öfriga fördelar såsom ett hem för invandraren, jemte en god karta öfver staten, utg med auktoritet af statens regering. St. Paul, Minnesota, 1871 [omsl]. 58 s, 1 karta. [Ny uppl] Red Wing, Minn., 1872. Övers: Minnesota. En Beskrivelse ... Minneapolis 1870. – Land för emigranter utåt Lake Superior & Mississippi jernvägen mellan St. Paul och Duluth i staten Minnesota, Nordamerika, Kristianstad 1871. 38 s, 1 karta. [1. uppl] St. Paul, Minn., 1871. Overs: Land for Emigranter ... Minneapolis 1871. [Ny utg:] Den nya svenska kolonien i Minnesota–Nord-Amerika. Goda land för emigranter, på de billigaste villkor vid Lake Superior jernbanan. Kristianstad 1872. 41 s, 1 karta. [Faksi-milutg] Sthlm 1970. 41 s. – 250th anniversary of the first Swedish settlement in America. September 14th, 1888. Compiled and published by authority of the Committee. Minneapolis, Minn. [1888]. 70 s, 1 pl. [Ny uppl 1889.] – Early days of reconstruc-tion and north-eastern Arkansas. Address deli-vered ... before the Loyal Legion ... St. Paul 1889. – Minnen. Lund 1890. VIII, 369 s, 1 portr. 2. [titel]uppl 1891. D:o. Overs: Reminiscences. The story of an emigrant. Saint Paul 1892. 314 s, 1 portr. [Faksimiluppl] New York 1979. 314 s. – Förord i Skördemannens djurläkare, öfvers o kompletterad af E Reinius, 2. ed Minneapolis, Minn., 1890. – Arb utan sidantal ej återfunna.

Utgivit: The legislative manual of the state of Minnesota. Compiled and published under direction of... St Paul, Minn., 1889. 650 s. [Red av C H Stockenström.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Governor's papers (brev med an-knytn till M:s pol bana o hans arbete inom Minnesota Board of Immigration) o Records of Northern Pacific Railroad Co i Minnesota Historical Socie-ty's arkiv; Jay Cooke's Papers (brev med anknytn till M:s engagemang i Northern Pacific-järnvägen) i Historical Society of Pennsylvania's arkiv, Phila-delphia.

S Carlsson, Skandinaviska politiker i Minnesota 1882-1900 (1970); L Jaeger, H M (A History of the Swedish Americans of Minnesota, ed A E Strand, Chicago 1910); L Ljungmark, General C C Andrews, High-Placed Immigration Agent in Sweden (The Swedish Pioneer Historical Quarterly 1960, s 84–104); dens, Notes from a Travel Diary (ibid, s 108–115); dens, For Sale – Minnesota. Organized Promotion of Scandinavian Immigration 1866-1873 (Sthlm o Chicago 1971); dens, H M's "Minnen". A Swedish-American Monument (The Swedish Pioneer Historical Quarterly 1978, s 57–68); dens, Canada's Campaign for Scandinavian Immigration 1873–1876 (The Swedish-American Historical Quarterly 1982, s 21–42); dens, Canada: An Alternative for Swedish Emigration to the New World, 1873-1875 (ibid 1984, s 253–266); G M Stephensson, H M (Dictionary of American Biography, vol 12, London o New York 1933); A A Stamberg, Pioneers of the Northwest (Swedes in America, ed A Benson o N Hedin, 1938); A Söderström, Minneapolis-minnen. Kulturhist axplockning från kvarnstaden vid Mississippi (1899).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Hans Mattson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9188, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Ljungmark), hämtad 2024-11-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9188
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Hans Mattson, urn:sbl:9188, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Ljungmark), hämtad 2024-11-10.