Biografi

Meck, släkt, härstammande från Jakob M (d 1575, ej 1574), vilken i en handling från 1599 (Lange 1913, s 195) uppges ha varit schlesier. De tidigast 1690 (Lange 1913, s 293) belagda uppgifterna om hans förfäder i Schlesien har dock ej kunnat verifieras i samtida handlingar (Geheimes Archiv preussischer Kulturbesitz). Han nämnes som förrådsmästare (Kellner) vid domkapitlet i Riga från 1552, som domherre där från 1556 och som kanik och kansler vid domkyrkan i Riga 1559 samt befordrades så till domdekan. Efter sekulariseringen av ärkestiftet Riga adlades M 1567 av konung Sigismund August av Polen, och från 1568 namnes han som polsk kastellan i kretsen Riga. Han fick då av konungen slottet Sunzel i Livland med underlydande.

Hans son Engelbrecht M (1570–1635 enl Stiernman o Äkerstein) till Sunzel gick 1601 i sv tjänst och tjänstgjorde under åtta år som ryttmästare. 1608 fick han som förläning av Karl IX räntan av två fjärdingar i Kalvola socken i Tavastland. 1621 var M en av de sex livländska adelsmän som jämte den sv guvernören i Riga Jesper Matsson Krus (bd 21) blev medlemmar av den av Gustav II Adolf tillsatta revisionskommissionen för adelns gods i Livland, och 1630 blev han en av lanträttsdomarna (Landrichter) i Riga län. Hans son lanträttsassessorn i Kokenhusens län Wilhelm M (d 1634) var far till Engelbrecht Wilhelm M (begr 1668), som 1650 gifte sig med en dotter till sedermera presidenten Hinrich Crohnenstern (Cronstierna) men från 1651 vistades ensam i Italien under flera år och senare kom i långvarig tvist med svärfadern. Han blev 1654 överstelöjtnant och var 1657 överste för Ösels fotknektar. Hans farbror Engelbrecht M (1619–65) till Sunzel gifte sig 1641 med vice amiralen Nils Gyllenstiernas (bd 17, s 593) dotter Catharina (d 1683), som på sin ålderdom publicerade andakts- och bönböcker. Han blev 1646 (ej 1656) kommendant i Pernau men avgick mellan 1650 (RR) och 1654 (RR; Lange 1913, s 263). M fick 1649 och 1650 av kronan gods i Småland. Han var även lanträttsdomare i wendiska kretsen (Lange 1913, s 279). 1656 flydde han med sin familj undan ryssarna till Sverige, varifrån de först 1662 återvände till Livland. Hans son Erik Johan M (1644–1702) följde Claes Tott på hans ambassad till Frankrike 1661, var hovjunkare hos Karl XI 1663–67, deltog i försvaret av Karlsburg i Bremen-Verden 1675–76 och i försvaret av Malmö 1677 samt befordrades 1697 till överste för artilleriet, vilket han anförde under Karl XII:s baltiska fälttåg. 1670 gifte han sig med en dotter till landshövdingen Magnus Dureel (bd 11) samtidigt som hans morbror riksrådet och hovrättspresidenten Johan Gyllenstierna (bd 17, s 593) gifte om sig med hennes yngre syster. Efter sin mors död 1686 ärvde M:s hustru säteriet Vallen i Våxtorp, Hall, och senare köpte M av ett par av hennes medarvingar hälften av svärmoderns änkesäte Dömestorp i Hasslöv, Hall. Han efterlämnade ett stort bibliotek, av vilket LUB köpte 922 böcker och som gåva fick 25 handskrifter, bl a 7 från medeltiden. Andra delar av detta bibliotek finns på Skokloster. M:s dagbok 1644–99 publicerades 1948 av F Arfwidsson i SVSL efter handskrift på Ekegården i Våxtorp, Hall, där även 1500-talshandlingar rörande hans förfäders processer om Sunzel finns.

Hans son Jacob Johan M (1685–1757) råkade i dansk fångenskap men kom hem 1713, blev ryttmästare följande år och deltog i norska fälttåget 1718. Han introducerades 1723 på riddarhuset tillsammans med sin äldre bror Magnus Fredrik M (1680–1727). Denne hade deltagit i slagen vid Narva 1700, Düna 1701, Kliszów 1702 och Holowczyn 1708, tagit avsked 1716 och fått överstes titel 1722. Naturalisationsbrevet av år 1723, som endast föreligger i oundertecknat skick i stadfästelse av år 1778, nämner emellertid endast den förstnämnde. Deras äldste bror var (Rgk 1922; Karlson) Engelbrecht M (f 1673, ej 1670; d 1723, ej 1743), som tillfångatogs vid Stralsunds kapitulation 1715, hemkom 1718 och fick överstes karaktär 1720. En annan äldre bror var Carl Gustaf M (1678–1742), som deltog i belägringen av Thorn 1703 och slagen vid Holowczyn 1708 och Poltava 1709. Han tillfångatogs vid kapitulationen i Perevolotjna sistnämnda år, hemkom 1722 och blev major 1723. Deras yngste bror, regements-kvartermästaren Otto Wilhelm M (1690–1710), blev dödligt sårad i slaget vid Helsingborg. Släktens sv gren utdog på manssidan 1895 med Jacob Johan M:s till USA emigrerade sonsonson och på kvinnosidan 1909 med en kusin till denne, som var änka efter botanikprofessorn Jacob Georg Agardh (bd 1). Arkivalier efter hennes far, assessorn i hovrätten för Skåne och Blekinge Arwid Fredric M (1798–1842), finns i LUB.

Sunzel ärvdes av Erik Johan M.s yngre bror ryttmästare Gustav M (1649–89) och gick ur släkten först 1763. Från Gustav och andra bröder härstammade livländska släktgrenar, och en från brodern överstelöjtnant Wilhelm M (d 1704) härstammande rysk släktgren fortlevde ännu i början av 1900-talet.

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Brevsvar 5 nov 1984 från Geheimes Staatsarchiv preussischer Kulturbesitz i Berlin, SBL; J O Åkersteins generalogier, H Lange, Die Familie von M in Livland, 2 (2 ex maskinskrift, dat Riga 1931 resp Stettin/Filder 1956), RHA; X 18 (A A v Stiernman, Svecia illustris), UUB; Deutschbalitisches biographisches Lexikon 1710–1960 (1970); M Gritzner, Der Adel der Russischen Ostseeprovinzen, 2 (J Siebmacher's grosses und allgemeines Wappenbuch, 3:11, 1898); H Lange, Die Familie von M in Livland, 1 (1913). – Engelbrecht M (d 1635): Skr till konungen : Karl IX:s tid : Bertil Andersson mfl 9 mars 1601, Livonica 11:239, Livl donationskontorets arkiv F II b 4): 8: 15, E 658, RA; H v Hagemeister, Materialien zu einer Geschichte der Landgiiter Livlands, 1–2 (1836-37); R Liljedahl, Sv förvaltn i Livland 1617–34 (1933); Lokalf; E Seraphim, Livländische Geschichte von der "Aufsegelung" des Ländes bis zur Einverleibung in das russische Reich, 2 (2. uppl, 1904); L v Stryk, Beiträge zur Geschichte der Ritterguter Livlands, 2 (1885); W Tawaststjerna, Kaarle IX:n ja Sigismundin taistelu Viron ja Lii-vinmaan omistamisesta (1935). – Wilhelm M (d 1634): Liljedahl, a a. - Engelbrecht Wilhelm M: RR 1654 okt–dec, f 2075, Biographica, Svea hovrätts arkiv E VI a 2 aa: 218: 17 o 24, RA; J L Carlbom, Karl X Gustav (1910), s 301; Erik Johan M:s dagbok 1644–99 (SVSL 32, 1948); A Munthe, Hinrich Crohnenstern (Cronstierna) (SBL 9, 1931), s 332. – Engelbrecht M (d 1665): RR 1646juli–aug, f 1396, 1650 aug–sept,f 500,o 1654 jan–april,f 259, Biographica, Likv, Livonica II: 139, 148 (1642), 393 (29 sept 1663) o 403 (23 o 24 maj 1653), Red:koll:s arkiv F 1:87, Sv donationskontorets arkiv F IV: 123, – Livl donationskontorets arkiv F II b 4): 8:15, E 2826 o 8158, RA; Rullor 1647: 13, KrA; Frälseg 3:1–2, 4:2–3 (1946–76); Hagemeister, aa; D Lindquist, Studier i den sv andaktslitteraturen under stormaktstidevarvet (1939); Erik Johan M, a a; Stryk, a a. – Erik Johan M: Biographica, M 928, Köpegodskontorets arkiv F VI: 385, C F Palmstiernas PM rörande Vallens arkiv, RA; B Asker, Officerarna o det sv samhället 1650–1700 (1983); Carlander; J Cavallie, Från fred till krig (1975); dens, De höga officerarna (1981); Frälseg, 1: 1-2, 3: 1-2, 4: 1-3 (1936-76); K Gierow, Krigare o bibliofil (SDS 27 aug 1945); [S] G[raue]rs, rec av Erik Johan M, aa (HT 1948); Karl XII på slagfältet, 2, 4 (1918-19); Lewenhaupt; Erik Johan M, aa; P v Möller, Halländska herregårdar (1871), s 28 ff, 100; E Wrangel, Sveriges litterära förbindelser med Holland särdeles under 1600-talet (1897); A Åberg, Ödegårdarna i Skåne o deras upptagande efter kriget 1675-79 (KFÅ 1946), s 53. – Jacob Johan M: Naturalisationsbrevsstadfästelse, RHA; Biographica, Krigskolhs krigsmans-huskontors arkiv E VI: 1747, KrA; Lewenhaupt; A W Lundberg, Ur Göteryds kyrkoböcker (PHT 1909); Erik Johan M, aa; C G Plåten, Kongl skånska dragonreg:s hist (1901–47); P G Vejde, Kronobergs läns herrgårdar (1929); F Wernstedt, Om främmande adels naturalisation o introduktion på sv riddarhuset under storhetstiden (PHT 1937). – Magnus Fredrik M: Biographica, M 1114, Ericsbergsarkivets autografsaml, RA; Frälseg, 4: 3 (1976); Lewenhaupt; Erik Johan M, aa; A Pihlström, K dalreg:s hist, 3 (1906), s 98, 132, 165; Wernstedt, a a. – Engelbrecht M (d 1723): Biographica, Rgk 1922, nr 1120, Ericsbergsarkivets autografsaml, Stavsundsarkivet: RJ v Fersens saml, vol 19, RA; W Karlson, Ett bidr till högreståndsbe-gravningens kulturhist (Rig 1940), s 93 f; Lewenhaupt; Erik Johan M, a a; v Möller, aa, s 100; G Tessin, Die deutschen Regimenter der Krone Schweden, 2 (1967). – Carl Gustaf M: M 1114, RA; Frälseg, 2:1-2 (1934-35); Lewenhaupt; W Ridderstad, "Gula gardet" 1526-1903 (1903); F C v Weihes dagbok (HH 19: 1, 1902); F Wernstedt, 1660-1718 (K Svea livgardes hist, 4, 1954). – Otto Wilhelm M: Lewenhaupt; Erik Johan M, aa. – Arwid Fredric M: A Borgström, Kongl hofrätten öfver Skåne o Blekinge 1821-1900 (1901). – Gustav M: Reduktions- o räfstmyndigheternas skr till K M:t, vol 14: 3 maj o 11 nov 1689 samt vol 17: 18 sept 1694; Livl donationskontorets arkiv F II b 4): 8: 15, RA; Erik Johan M, aa; Stryk, aa. - Wilhelm M (d 1704): Under Gustav M anf källor o litt samt A Isberg, Karl XI o den livl adeln 1684-95 (1953).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Meck, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9220, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2025-07-31.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9220
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Meck, släkt, urn:sbl:9220, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2025-07-31.