Meriter

Melin, Karl Alfred f 11 mars 1849 i Utö, Sth, d 5 juli 1919 i Torö, Sth (enl db för Lidingö). Föräldrar: folkskolläraren Carl Eric M o Catharina Berglund. Elev vid Maria skola 59, vid Sthlms gymn 64, mogenhetsex där 19 maj 68, inskr vid UU 16 sept 68, FK 7 april 75, disp 14 maj 75, FD 31 maj 75, e lärare och vik kollega vid Ladugårdslands allm lärov 75–80, vik adjunkt o vik lektor vid Sthlms norra latinlärov 80–88, vik lektor i kristendom o svenska samt bibliotekarie o sekr där ht 82-ht 83, ord adjunkt vid Nya elementarskolan 18 sept 83, vik lektor i svenska där 95–98, ord lektor i svenska o tyska där 14 dec 03 (tilltr maj 04)-1 juli 14. – LSA 98.

G 18 okt 1879 i Sthlm, Ad Fredr, m Serla Maria Ossbahr, f 13 juni 1849 där, Maria, d 21 juli 1929 där, Engelbr, dtr till bankosekreteraren Carl Henrik Oskar O o Mathilda Josephina Korsgren.

Biografi

Alfred M växte upp i klockargården i Österhaninge. Hans läsbegåvning gjorde sig tidigt märkbar och han fick möjlighet att påbörja studier i Uppsala.

M tycks ha funnit sig väl till rätta i Uppsala. Vid sidan av sina studier blev han medlem i Allmänna sången och i OD. I estetik samt litteratur- och konsthistoria hade han som lärare C R Nyblom, vilken senare skulle bli kollega med honom i SA.

Lärargärningen kom framöver inte att ge M mycken tid för diktning. Att skriva poesi fick bli "en mellanstundernas sysselsättning" (Bäckgren). Som lärare var M traditionell men uppskattad av eleverna. Han hade inte förståelse för den nya av naturalismen påverkade litteraturen. Han tog således avstånd från Strindbergs författarskap och förde i sin undervisning istället fram traditionellt uppburna, nationella författare, som biskop Tomas, Stiernhielm, Wallin och Runeberg. En värdefull insats gjorde han genom att tillsammans med C H Hernlund utge Sv läsebok för allmänna läroverkens mellanklasser.

Som skald tillhörde M närmast de sena efterromantikernas krets. Mycket av hans lyriska diktning följer den romantiska idealismens linje från Atterbom fram till Rydberg och Wirsén, men han har också i sina båda band Dikter (1888, 1904) gett uttryck åt en viss realistisk strävan som för tanken till Snoilsky. Man finner också att han har anknytning till "Det unga Sverige" som umgicks i A C Lefflers litterära salong. Under sin livstid kallades M ofta "Humleplockningens och Skärgårdsbildernas skald", och det var genom sin diktsamling Humleplockningen (1882) som han slog igenom. Olika motiv flätas ihop i diktsamlingen. Under ett lantligt, sömngivande arbete med humlerevor får unga och gamla i tur och ordning berätta någon saga från forntiden. En nyvinning skedde i hans diktsamling Skärgårdsbilder (1891), som betydde en poetisk upptäckt av sörmländsk skärgårdsnatur och dess människor, skildrade på knittelvers. M framträdde också som författare av ungdomsböcker med spännande berättelser som De svarte vikingarnas saga (1910), Tjuvbandet i Dägerö skärgård (1911) och Tord Ulfsson Våghals och hans giljarefärd (postumt 1920). Han redigerade dessutom ett trettiotal volymer i W Billes ungdomsbibliotek. Hans avsikt var "att motverka Nick Carter-litteraturen" (K Melin).

1898 invaldes M i SA, enligt uppgift av Wirsén på dennes inrådan (brev från Wirsén till M 30 juli 1904). Vid denna tidpunkt fanns – förutom M vars litterära bagage inte var "tyngande" (Michanek) – endast Wirsén själv som representant för skönlitterära författare. Under de första åren på 1900-talet tillkom två vittra ledamöter, nämligen Gellerstedt och Nyblom. När det första Nobelpriset utdelades (1901), verkade M som direktör för året. Som bekant valdes Sully Prudhomme av en utåt sett enhällig akademi, men i privata brev framgår att M hellre – liksom en majoritet av sv kulturpersonligheter – sett Tolstoj som pristagare. Strindberg höll två år senare en skarp vidräkning med akademin och frånkände dess medlemmar all kompetens: "Aderton illiterata rådmän, och icke en kompetent domare! Det är icke domstol! Det är ingenting!" (SvD 18 sept 1903.)

M förhöll sig under de första åren tämligen lojal mot Wirsén, men allteftersom tiden gick, hävdade han alltmera bestämt sin egen uppfattning och ådrog sig därigenom vid ett flertal tillfällen Wirséns ohöljda missnöje. När denne år efter år lyckades förhindra inval av Schück, tog till slut M initiativet – vilket vittnade om ett inte obetydligt civilkurage – till en skrivelse till förmån för Schück, och denna undertecknades av M, Karlfeldt och Nyblom med bifall av Gellerstedt och Retzius (1906). Denna protestskrivelse innebar "en palatsrevolution" och medförde att Wirséns bana som envåldshärskare stäcktes (Michanek).

Författare

Maj Sylvan

Arkivuppgifter

Brev till M i KB o SA. – Brev från M i KB (till bl a E W Dahlgren o K Warburg), LUB (till E Tegnér dy), RA (till S Hedin), UUB (till bl a C Annerstedt o H Hjärne) o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Lyrik. [Förtit: Dikter.] Upsala 1872. 67 s. [Anon; tills med F Fehr o I Fehr.] – Om den tragiska skulden. Akad afh. Upsala 1875. 42 s. – Vid Knut Boijes graf. Upsala 1875. 4:o. (4) s. [Anon vers.] – Vid Oskar Torsells graf den 2 september 1880. Sthlm 1880. (3) s. -. Vid Stockholms Norra latinläroverks invigningsfest den 3 september 1880. Sthlm 1880. 4:o. (4) s. . –Svensk läsebok för allmänna läroverkens mellanklasser. Sthlm 1880. 330 s. (Tills med H. Hem-lund.) 2. omarb uppl 1903. IV, 406 s. 3. uppl 1907. V, 407 s. – Humleplockningen. Dikt. Sthlm 1882. 88 s. Godtköpsuppl: 1894. 51 s. 1903. 48 s. – Vid Carl Schütz' graf. Den 31 januari 1883 (från Qvartetten). Sthlm uå. (3) s. [Vers undert K. A. M.] – Om Ibsens individualism med särskild hänsyn till "Brand"o (Nya elementarskolan i Stockholm, [omsl: Arsredogörelse ... läsåret 1883–1884,] Sthlm 1884, 4:o, s 1–22; även sep). – Prinsessan och svennen. Sagodikt. Sthlm 1885. 4:o. 55 s. – Om sonettdiktningen under det s. k. Stjernhjelmska tidehvarfvet. Bidrag till den svenska versifikationens historia (Nya elementarskolan ... [1886-1887], Sthlm 1887, 4:o, s 1-28; även sep). – Dikter. Sthlm 1888. 151 s. Ny uppl: Saml 1. 1909. 288 s. - Skärgårdsbilder. Sthlm 1891. 4:o. 85 s. [Ny uppl:] Skärgårdsbilder. Dikter. 1910. 120 s. – Vid Breitenfeld. Dramatisk episod (OoB, årg 2, 1893, Sthlm, s 1–14). Sep uppl: Sthlm 1900. 46 s. – Till Gustaf Adolfs minne [vers] (Arsredogörelse för Nya elementarskolan i Stockholm ... läsåret 1894–1895, [2.] Från Nya elementarskolans minneshögtid öfver Gustaf II Adolf lördagen den 8 december 1894, Sthlm 1895, 4:o, s 9 Q. - Snöhvit. Sagospel. Sthlm 1897. 119 s. - Modersmålet. Öf-ningsstycken sammanställda. Sthlm 1899. 69 s. (Handböcker vid undervisningen i Nya elementarskolans praktiska afslutningsklass 2.) – Inträdes-tal i Svenska akademien den 20 december 1898 (SAH ifrån år 1886, d 13, 1898, Sthlm 1899, s 11–45; även sep, 35 s: Minne af Carl Anders Kullberg. Inträdestal ...). – Tåget öfver Bält [vers] (Allmänna försvarsföreningens årsskrift 1900, Sthlm, h 1, s 68). - Tal (SAH ..., 16, 1901, tr 1902, s 3–9). – Svar på herr Gellerstedts inträdestal [vers] (ibid, s 76–78). – Dikter. Saml 2. Sthlm 1904. 217 s. — De svarte vikingarnas saga. Sthlm 1910. 231 s. (Wilhelm Billes ungdomsbibliotek, N S, 2.) [Annan uppl:] 1910. 4:o. 46 s. ([Omsl:] Roliga böcker, n:o 10.) – Tjuvbandet i Dägerö skärgård. Berättelse. Sthlm 1911. 256 s. (Ibid, 3.) -Götiska förbundet 1811–1911. Föredrag vid fosterländsk fest. [Sthlm 1912.] 4:o. 8 s. (Arsredogörelse för Statens profskola, Nya elementarskolan i Stockholm ... läsåret 1911–1912, Sthlm 1912, Bilagor ... 1.) – Om anordningen af de svenska hemskrifningarna i ring II–IV under läsåret 1911–1912. [Sthlm 1912.] 4:o. 5 s. (Ibid, [bilaga:] Meddelanden från Statens profskola, 37.) – Om anordningarna ... läsåret 1912-1913. [Sthlm 1913.] 4:o. 5 s. (Ibid ... läsåret 1912-1913, tr 1913, [bilaga:] Meddelanden ..., 45.) – Hemskrivningarna i modersmålet i ring II–IV läsåret 1913-1914. Sthlm 1914. 4:o. 6 s. (Ibid ... läsåret 1913–1914, [bilaga:] Meddelanden ..., 48.) - Tal (SAH ..., 26, 1914, tr 1915, s 3–8). – Svar på fröken Lagerlöfs inträdestal (ibid, s 41–48). – Patria. Dramatiska dialoger. Sthlm 1915. 66 s. – [Yttrande] (Svenska akademien i psalmboksfrågan, med särskilda yttranden av V v Heidenstam, P Hallström, S Lagerlöf. .., Sthlm 1915, s 65 f). – Tord Ulfsson Våghals och hans giljarfård. En sägen från den gamla riks-gränsen. Sthlm 1920. 188 s. – Bidrag i NDA före 1883.

Utgivit: Auswahl aus der neueren deutschen Litteratur mit Anmerkungen. 1–6. Sthlm 1890–1904. (Tills med E. G. Calwagen.) 1. W Jensen, Aus Lübecks alten Tagen. 1890. 81 s. 2.-4. Aufl 1892, 1899, 1907. 2. W. H Riehl, Burg Neideck, [&] T Storm, Im Saal. 1890. 67 s. 2.-4. Aufl 1895, 1903, 1907. 3. G Freytag, Die Journalisten. Lustspiel in vier Akten. 1891. 118 s. 2.-5. Aufl 1895, 1904, 1907, 1915. Stereot uppl 1922. 4. H. Hoffmann, Das Antikenkabinett. 1892. 47 s. 5. H. Seidel, Leberecht Huhnchen. 1892. 79 s. 2.-5. Aufl 1895, 1903, 1907, 1913. 6. P Heyse, Roland's Schildknap-pen oder Die Komödie vom Gluck. Volksmärchen ... 1897. 134 s. – Wilhelm Billes ungdomsbibliotek. 1–31. Sthlm 1890-1905. [1–3, 1890–92: anon medred.] 1: 2. tillök uppl [omsl] 1899. [Ej anon.] 2: 2. uppl 1903. 4: 2. uppl 1905. 3, 6: 2. uppl 1911. [Anon.]

Översatt: Thomas Moore, Några dikter, Sthlm 1885, 84 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: R Arvidsson, Planer mot SA sommaren 1903 (Sv litt: tidskr 1974); K O Bonnier, Oppositionen mot SA (Vintergatan 1939); K Bäckgren, Dr K A M (Strängnäs stifts litterära häfder 1934); Helge Gullberg, SA i Gustaf af Geijerstams o Per Hallströms brevväxl (Gbgsstudier i litt:hist tillägn Sverker Ek, 1954); Idun 1900, s 739; A Kjellén, Bakom den officiella fasaden (1979); C G Laurin, Minnen 1908–1918 (1932); C Lundin, Nya Sthlm (1890), s 466; K Melin, Manni berättar om K A M:s skolhus o lärarehem, ed G Wirdestam, 1935); G Michanek, Skaldernas konung. Oscar II, litt:en o litteratörerna (1979); G Retzius, Biogr anteckn:ar o minnen, 2 (1948), s 224–230; K Tarschys, "Sv språket o litt.en" (1955), s 275, 336; Årsredog för Nya elementarskolan i Sthlm läsåren 1883–84, 1903-04 o 1914-15; A Österling, Inträdestal i SA (SAH ifrån år 1886, 31, 1920).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Alfred Melin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9264, Svenskt biografiskt lexikon (art av Maj Sylvan), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9264
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Alfred Melin, urn:sbl:9264, Svenskt biografiskt lexikon (art av Maj Sylvan), hämtad 2024-04-18.