Meriter

4 Momma, Peter, sonsons son till M 1, f 21 april 1711 (Marks v Würtemberg), sannolikt i Myra, Helgona, Söd (Wollin, Industrierna s 112), d 17 mars 1772 i Sthlm, Klara. Föräldrar: notarien Rotof M o Elsa Dorothea Kraak. I tjänst hos stadssekr K Enroth, Nyköping, utförde undersökn:ar rör holländska flottan o studerade boktryckeri o stilgjutn i Haag 33, tjänstg vid sv beskickningen där, anförtroddes tryckningen av riksbankens transportsedlar 37, k boktryckare i Sthlm 7 mars 38, grundade Sv stilgjuteriet 38, drev pappersbruk i Harg, Helgona, från dec 44 (privilegium 11 juni 45), drev stilgjuteri i Sthlm 50–55, boktryckeri i Harg från 55, boktryckerisocietetens sekr 56, bankokommissarie o organisatör av riksbankens tryckeri i Tumba, Botkyrka, Sth, 59.

G omkr 1735 m Anna Margareta v Bragner, d 23 nov 1772 i Sthlm, Ridd, enl db 70 år.

Biografi

M:s håg för boktryckeri och grafiska frågor väcktes under de studier som han vid 1730-talets mitt bedrev hos A de Groot i Amsterdam. 1737 anförtroddes M tryckningen av riksbankens sedlar (Wollin 1943), och året därpå inköpte han k boktryckeriet av faktorn och k boktryckaren J H Werners änka. Werner hade drivit tryckeriet alltsedan han 1705 övertagit det av företrädaren N Wankifs änka.

Av M:s föregångare var de flesta bristfälligt utbildade hantverkare, och därför kan det sägas att med M inleddes en ny era i den sv typtillverkningens och förlagsbokhandelns hävder. Han inledde tämligen omgående en relativt omfattande bytesbokhandel, varvid franska böcker växlades mot svenska. Företaget visade sig snart vara olönsamt, då den sv litteraturen tryckts på huvudsakligen från Frankrike och Holland importerat papper. M, som var uppslagsrik och optimistisk och oftast hade flera järn i elden, beslöt därför att i Harg anlägga ett pappersbruk för tillverkning av bl a tryckpapper.

Privilegium på Hargs pappersbruk utfärdades av kommerskollegium för M, hans halvbror F Lenngren och v notarien E Sjöberg. Produktionen nådde snart en ansenlig nivå. Från 1750-talets början sysselsatte bruket en pappersmästare, mellan två och fem gesäller och som regel två lärlingar. Härtill kom klutrenserskor samt klut- och lumphackare. En stor svårighet låg i att få fram tillräckligt med lump av acceptabel kvalitet. M organiserade en systematisk insamling i trakterna kring Harg och hade anställda lumpinsamlare. I Sthlm bedrevs denna verksamhet i större skala och ett magasin inköptes. I allt väsentligt var detta avsett för riksbankens pappersbruk vid Tumba, över vilket M hade inseende, men åtskilligt torde dock även ha skeppats till Harg på M:s fartyg Eva Christina, vilket som returfrakt forslade nytillverkat papper till Sthlm.

Redan 1737 hade M fått privilegium på en historisk almanacka på egen bekostnad. Den förelåg färdigtryckt följande år med titeln Historisk- och Handels-almanach. En fortsättning utgavs sedan år från år och kom att bli ett incitament till den senare statskalendern. Lejonparten av de trycksaker som lämnade M:s officin utgjordes helt naturligt av det alltmer utökade officiella trycket, förordningar, plakat, kungörelser och formulär för regeringens och förvaltningens behov liksom riksdagars beslut.

Den religiösa litteraturen och skönlitteraturen var relativt stora artiklar hos M. Han tryckte och utgav på sitt förlag arbeten av bl a U Hiärne, H Spegel, O I Kolmodin och S E Brenner jämte psalmböcker. Under ett senare skede tillkom verk av H C Nordenflycht och O v Dalin, A A v Stiernmans Alla riksdagars och mötens beslut och Samling utaf kongl bref, stadgar och förordningar samt J Nordbergs stockholmshistoriskt intressanta S:tae Clarae minne.

Även som tidningsutgivare gjorde M sig bekant. 1738–39 utgav han ett avtryck av den i Holland utkommande Mercure historique et politique, och 1741 erhöll han tillstånd att publicera en tidning på franska, Stockholm Gazette. Tillståndet var desto mer anmärkningsvärt, som postverket i praktiken innehade monopol på nyhetsförmedlingen och efter vanligheten avstyrkte allt som betraktades som intrång på detta område. Stockholm Gazette utgavs med två nummer i veckan och redigerades inledningsvis av M och hans hustru.

En förklaring till M:s starka ställning kan sökas i det faktum att han fungerade som leverantör av allt tryck från hovet. Vid ett tillfälle anklagades M av censor för att småtryck därifrån trycktes utan att passera censuren. M försvarade sig då med att sedvanan under alla år han varit k boktryckare varit den att allt som kom från kungen och hovet närstående personer fått tryckas utan censur. Detta var naturligtvis inte censors syn på saken, och M fick under rättegången modifiera sina uttalanden (Burius).

M:s verkligt betydelsefulla insats på tidningsutgivningens område var emellertid det från febr 1745 utkommande Sthlms Weckoblad, som utgavs varje lördag och innehöll allmänna notiser om handel och politik, meteorologiska iakttagelser, personnotiser och annonser. Särskild uppmärksamhet ägnades åt medicin, naturvetenskap och lanthushållning. Från 1767 medföljde som bilaga Allehanda, efter en kort tid namnändrad till Dagligt Allehanda. Denna publikation, som ansågs stå mössorna nära (Jägerskiöld), blev självständig 1769 i och med att M:s son Wilhelm M (f 1740) övertagit boktryckeriet och förlagsverksamheten.

Under riksdagen 1755–56 utgav M på U Scheffers tillskyndan Riksdags-tidningar, redigerad av SU:s sekreterare I Torpadius. Tidningen blev inkomstbringande inte minst genom sina nyheter om hovpartiets misslyckade statskupp i juni 1756, då enligt konkurrenten C C Gjörwell en kaotisk uppståndelse rått vid M:s försäljningsställe. Även på Hargs bruk drev M från 1755 ett mindre tryckeri. Den enda verkligt remarkabla tryckeriprodukten härifrån är prosten J Serenius' 1757 utgivna An English and Swedish Dictionary.

M:s största insats inom det grafiska området faller inom stilgjutningen. Tillsammans med M Holmerus inrättade M en verkstad, Sv stilgjuteriet, möjligen den första i sitt slag i landet, sedan han 1738 fått privilegium på "stilsnideri". Ensamrätt på tolv år för stilgjutning i Sverige utfärdades 12 aug 1741 för Holmerus, på vilkens begäran även importförbud for tryckstilar infördes 1743. 1750 övertog M Holmerus' privilegium på arrende, sedan den senare börjat arbeta med stilgjuteri för riksbanken.

I samband med att M på Harg inrättade ett boktryckeri, anlades här även ett stilgjuteri, för vilket halvbrodern, J Lenngren blev föreståndare. En kort tid drevs stilgjuterierna i Sthlm och Harg parallellt. M fick dock allt större problem att finna avsättning för sina produkter. I ett sista försök att hålla verksamheten i gång centraliserade M från 1757 all stilgjutning till Harg. Han meddelade dock i aug 1763 riksbanken att han ämnade upphöra med sitt stilgjuteri.

Författare

Lars Wikström

Arkivuppgifter

Enstaka brev från M i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Program för papperstillverkningens upphjälpande (Föreningen för svensk kulturhistoria, Böcker, n:o 1. Dokument rörande de äldre pappersbruken i Sverige, utg av S Ambrosiani, Sthlm 19[19-]23, s 53-55).

Utgivit: Historisk- och handels-almanach, för åhr 1738, Sthlm 1738, (44) s, 1 tab (anon); Mercure historique et politique, 1738–39 (anon); Historisk almanach, 1739–1771, tr [1738–70] (anon, 1740–1759 "hos ... P M"); Stockholm, Gazette, 1742–52, 4:o (red tills med A M Momma, f von Bragner); Stockholms ve(c)koblad, 1745–68, 4:o (även red, troligen biträdd av J Röding), med annonsbilagan Allehanda 1767 o Dagligt allehanda 1767-68, 4:o; Riksdags-tidningar, 1755–56, 4:o (anon, red avj I Torpadius); alla Sthlm.

Översatt: Kort beskrifning och omdöme öfver al-männa sakernas tilstånd i Europa uti och intill slutet af år 1738 utdragen utur Mercure historique & politique och öfvers utifrån fransöskan, Sthlm 1739, 4:o, 20 s (anon, enl Benzelstjerna, nedan a a; av Bygden tillskr J Röding); [J Dryander,] Konung Carl den XII:tes historia i kort begrep, ifrån Hans Maj:ts födelse til dess död ... af riddaren R***, nu på sv öfvers, med anmärkn, Sthlm 1741, V, 450 s, 6 pl (anon, d:o).

Källor och litteratur

Källor o litt: Klara kyrkoarkiv F I a: 3, Riddarhol-mens kyrkoarkiv F: 1; Magistraten o rådhusrätten: uppbudsprot 1740–70, Hall- o manufakturrättens prot AI: 1–11, 1759–70. Fabriksberättelser B 111:3–13, 1742–1758; Justitiekoll: bouppt 1772: II: 2; 939, allt i SSA. N W Marks von Wiir-tembergs genealogier: Reenstierna, RHA. Kort berättelse om holländska sjöstaten (1737), ms i OS bibi, Karlskrona.

J Appelquist, Lumpsamlande o lumpsamlare under frihetstiden (Släkthist forum 1985, nr 2); G Benzelstjerna, Censorsjournal, ed L Bygden o E Lewenhaupt (1885); I A Bonnier, Anteckmar om sy bokhandlare intill år 1935, 2 (1935); A Burius, Ömhet om friheten (1984); Carlander; G Clemens-son, Statistiska uppg:er om sv pappershandel o papperstillverkn (En bok om papper tillägn Carl Joh Malmros, 1944), s 410; Dokument rör de äldre pappersbruken i Sverige (1923), s 53 ff 162, 165 fT, 169, 173, 175; C C Gjörwell, En sthlmskrönika, ed O Sylwan (1920); B Hildebrand, VA. Förhist, grundläggn o första organisation (1939); O Jägerskiöld, 1721–92 (Den sv utrikespolitikens hist, 2: 2, 1957); G E Klemming oj G Nordin, Sv boktryckeri-hist (1883); H Lagerström, Några av Sveriges första stilgjutare (Nord boktryckarekonst, 12, 1911, s 15–19); dens, P M (1912); S Lindroth, VA:s hist 1739–1818, 1–2 (1967); dens, Sv lärdomshist, Frihetstiden (1978); Lundstedt; S Schröderstierna, Berättelser över de finare järn-, stål- o metallfabrikerna i Sverige åren 1754–1759( 1925); H Schiick, Den sv forlagsbokhandelns hist (1923); O Sylwan, Sv pressens hist till statshvälfn 1772 (1896); A Wi- berg, Den sv musikhandelns hist (1955), s 61, 80, 91; N G Wollin, Industrierna vid Hargs ström under fyra sekler (1943); dens, Det första sv stilgjuteriet (1943); dens, Sv Stilgjuteriet, P M:s skapelse (1947); Omberg 10 (1894).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peter Momma, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9442, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Wikström), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9442
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peter Momma, urn:sbl:9442, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Wikström), hämtad 2024-04-25.