Meriter

Ljunggren, Gustaf Karl, f 9 jan 1889 i Uddevalla, d 4 dec 1950 i Skara. Föräldrar: kontraktsprosten Carl Theodor L och Hedvig Louise Gabriella v Krusenstierna. Mogenhetsex vid Gbgs h latinläroverk 7 juni 07, inskr vid UU 16 sept 07, teol fil ex 15 sept 08, TK 13 sept 12, prakt teol prov 11 dec 13, TL 26 maj 17, allt vid UU, prästex inför Uppsala domkapitel 15 dec 17, prästv för ärkestiftet i Gbg 8 jan 18, tf komminister o v pastor i Danmark, Upps, maj 18–april 22, tf kontraktsprost i Vaksala kontrakt maj 20 –april 22, disp vid UU 4 dec 20, doc i dogmatik 21 dec 20, TD 31 maj 21, tf kh i Björklinge, Upps, okt 23–jan 24, lär i symbolik vid UU 24–28 och 29–30, pastorsadjunkt i Domkyrkoförs i Uppsala jan 24–dec 25, förest för Fjellstedtska skolan där 1 sept 29–30 aug 30, domprost o kh i Domkyrkoförs i Gbg 25 april (tilltr 1 sept) 30-35, biskop i Skara från 8 febr (tilltr 1 maj) 35, led av Sv kyrkans diakonistyr från 37, ordf i Sv diakonsällsk från 38, i Allm sv prästfören 39–47.

G 27 april 1918 i Sthlm, Maria, m folkskollär Annie Augusta Maria Ekströmer, f 7 juni 1888 i Visby, d 29 aug 1973 i Sthlm, Farsta, dtr till sjökaptenen Carl August E och Johanna Kristina Wilhelmina Bergquist.

Biografi

Gustaf L växte upp i ett harmoniskt västkusthem, där inte minst modern utövade ett stort inflytande på sonen, som genom henne fick en praktiskt sund syn på tingen och lärde sig hjälpsamhet och ständig omsorg gentemot andra människor. Både som gymnasist och student var han solid men inte uppseendeväckande i något avseende. Hans studietid i Uppsala inföll då N Söderblom och E Billing var de stora namnen i den teologiska fakulteten. Det var också under de år den kyrkliga väckelsen, den s k ungkyrkorörelsen, satte sin prägel på livet inom Kristliga studentförbundet, som då var den största föreningen inom Uppsala studentkår. L tog djupa intryck av i synnerhet Billing, vilket verkade särskilt befruktande på hans senare lutherstudier. "Korsfararrörelsen" gav ny frimodighet åt och nya impulser till det kyrkliga ungdomsarbetet, impulser som L under sin biskopstid förde vidare.

L var en fullödig forskare, djupborrande och samvetsgrann. I sin doktorsavhandling (Zur Geschichte der christlichen Heilsgewissheit von Augustin bis zur Hochscholastik) om den medeltida frälsningsläran anknyter L i själva verket till frågeställningar som aktualiserats genom vad man kallat "sekelskiftets teologi". Här visar han, att han är beredd att gå nya vägar, samtidigt som han aldrig släpper de stora linjerna och helhetssynen ur sikte. Detta framgår också av hans andra stora arbete, Det kristna syndmedvetandet intill Luther, varigenom L ingår i den långa raden av sv lutherforskare som Söderblom, Billing, Göransson, Eklund, Aulén, Runestam, Nygren och Bohlin. I detta arbete tecknas kristendomens inre historia från dess rötter i GT genom NT, kyrkofäderna och den medeltida teologin ända fram till reformationen.

Det stora genombrottet kom med L:s tredje huvudarbete, Synd och skuld i Luthers teologi, i vilket den sv lutherforskningen nått ett av sina mest genomarbetade resultat (A Nygren i Biskop G L in memoriam, 1951). L framstod härigenom som en av vårt lands främsta teologer och som en föregångsman både i Norden, Tyskland och Amerika, detta trots att någon översättning av avhandlingen till något av de stora kulturspråken inte kom till stånd. L undersökte Luthers uppfattning av synden såsom arvsynd och fann, att det hos honom inte är fråga om synd i moralistisk mening utan om arvsynd och om syndens makt, som kommer inifrån och är ett med människans förvända vilja. Arvsyndens väsen sammanfattas i begreppet otro, som är högmod och falsk förtröstan på sig själv. I följd av denna klargörande definition behandlas skillnaden mellan medeltidens och Luthers människouppfattning och fastslås, att för denne ingår i tron paradoxen att å ena sidan räkna med Guds absoluta suveränitet, å andra sidan hävda människans ansvar och förpliktelse inför Gud. Denna dualistiska syn möter i hela den följande undersökningen. L:s intresse för Luther bottnade djupast i den övertygelsen, att denne mer än någon annan kunde skapa en stark förståelse av evangeliet om Kristus. I överensstämmelse härmed utgör det centrala kapitlet i L:s Herdabrev till Skara stift en utredning om Luther och vår tid.

Vid sidan av sina systematiskt-teologiska forskningar kom L i kontakt med praktiska kyrkliga frågor redan under sin tid i Uppsala. När han efter en hård och jämn kamp med Torsten Bohlin om professuren i dogmatik ansåg sig ha förlorat möjligheterna att fortsätta i Uppsala, öppnade utnämningen till domprost i Gbg andra vägar. Det visade sig, att hans praktiska handlag skulle komma att bli hela sv kyrkan till stort gagn.

Som predikant försmådde L billig aktualitet. Han fängslade genom att predika rent och klart. Hans fäste i västsvenskt fromhetsliv var omisskännligt, ehuru han i rätt stor utsträckning frigjorde sig från beroendet av den form, vari den västsvenska predikan traditionsenligt ansågs och anses böra framföras. L:s ingående kännedom om och djupa förankring i evangelisk-luthersk fromhet satte sin prägel på hans predikan. Därtill kom ett otvetydigt drag av personlig innerlighet, som gav den en egen ton.

Under sina år som biskop i Skara kom L att visa sin kunnighet och duglighet i många praktiska frågor. Under 30-talet vigde han ett stort antal nya präster för Skara stift och löste uppgiften med intresse och god personkännedom. Det ända sedan 1400-talet som biskopssäte använda Brunsbo utanför Skara flyttades 1937 på inrådan av dåvarande ecklesiastikministern A Engberg under L:s ledning till Skara stad. Hans namn kommer dock framför allt att vara knutet till domkyrkans restaurering. Redan året efter sin biskopsvigning började L förberedelsearbetet för den stora förnyelsen av interiören. Han tog kontakt med arkitekten Ivar Tengbom och konstnären Bo Beskow. Offerviljan och arbetsglädjen kring den L:ska domkyrkorestaureringen var stor. Inte minst på det ekonomiska området utförde L ett gigantiskt arbete, som resulterade i att kostnaderna delvis täcktes genom frivilliga gåvor från praktiskt taget hela stiftet.

För stiftets ungdom, som låg L varmt om hjärtat, skapades en viktig samlingspunkt i Flämslätts ungdomsgård ett par mil från Skara. Tack vare L:s insatser lades en ekonomisk grund som möjliggjorde en senare komplett uppbyggnad.

På det rikskyrkliga planet ägnade L sig vid sidan av sitt ordförandeskap i Allmänna sv prästföreningen framför allt åt diakonin. Som ordf i Sv diakonsällskapet blev han även i detta sammanhang den store byggherren, på vars initiativ bl a ett nytt elevhem tillkom och förutsättningarna gavs för ett gästhem och ett epileptikerhem. Inte utan anledning kallades han för Diakonins biskop. I samband med jubileumshögtidligheterna i Delaware 1938 genomreste L svenskbygderna och besökte ett flertal universitet i USA. Efter kriget utvecklades och fördjupades dessa kontakter.

Författare

Bengt Hellekant

Arkivuppgifter

Brev till L i UUB. – Strödda brev från L bl a i KB, RA o UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ord och sakrament. Tillika en anmälan [av E Rodhe, Ord och sakrament] (Bibelforskaren, årg 35, 1918, Upps ..., s 46-53). – Zur Geschichte der christlichen Heilsgevvisshcit von Augustin bis zur Hochscholastik. [Akad avh, Upps.] Upps (tr Göttingen) 1920; även Göttingen 1921. 8, 328 s. – Den "aktiva" och den "kontemplativa" livsformen. Några idéhistoriska konturer (Teologiska studier tillägnade Erik Stave ..., Upps 1922, s 203–219). – Katolicismen i våra läroböcker (Svensk tidskrift, årg 12, 1922, Sthlm, s 44-54). – Avlatsväsen inom nutida romersk katolicism (1 andliga tidsfrågor. Urval ur Sv Dagbladets serie ..., Sthlm (tr Upps) 1923, s 263-278). – Det kristna syndmedvetandet intill Luther. En dogmhistorisk studie. Upps & Leipzig 1924. 352 s. ([Omsl:] Arbeten utg med understöd av Vilhelm Ekmans universitetsfond ...31.) – Inför Schartau-jubileet. Några reflexioner ... (Svensk kyrkotidning, årg 21, 1925, Upps, 4:o, s 38–40). – Tro, mystik och rationalism. Reflexioner med anl av R Ottos "Das Hcilige" (Svensk teologisk kvartal-skrift, årg 1, 1925, Lund, 4:o, s 336–354). – Rationellt och irrationellt i religionen (ibid, 2, 1926, s 46–68). – Mot centrum. Föredr vid Uppsala kristliga studentförbunds recentiorsafton ... o Stockholms kristl studentförb ... 1925 (Vår lösen, årg 17, 1926, Upps, 4:o, s 69–74). – Till belysning av den katolska rättfärdiggörelseläran (Till ärkebiskop Söderbloms sextioårsdag ..., Sthlm (tr Upps) 1926, s 381-409). – Synd och skuld i Luthers teologi. Sthlm (tr Upps) 1928. VII, 493 s. – Paradoxen som teologiskt uttrycksmedel (Svensk teol kvartalskr, 4, 1928, s 333-354). – Besvär över Större akademiska konsistoriets förslag till den efter professor N. J. Göransson lediga professuren i dogmatik och moralteologi vid Uppsala universitet. Upps 1929. 24 s. – Slutpåminnelser angående Större akad konsistoriets i Upps förslag till återbesättande af den efter prof. N. ... Upps 1929. 34 s. – Luthers lilla katekes (En julbok till församlingarna i Göteborgs stift, årg 3, 1929, Axelfors (tr Gbg), s 29–39). – Frågan om synd och skuld [föredr vid 15. allm kyrkl mötet] (Församlingsbladet Evangeliskt veckoblad, årg 26 (68), 1929, Sthlm, 4:o, s 452 f, 466 f). – Det sedliga och det naturliga. Några idéhistoriska konturer (Svensk teol kvartalskr, 6, 1930, s 115-130). – Predikan trettondedagen 1931 i Göteborgs domkyrka. Gbg 1931. 12 s. – Luthers nattvardslära (Ordet och tron. Till Einar Billing . .., Sthlm (tr Upps) 1931, 4:o, s 193-216). – Inledning (M Luther, En årgång predikningar, urval o övers av V Andrén, Lund 1932, s V-XVI). – Tal vid prosten Perslows begravning ... (Till kontraktsprosten Per Åke Perslows minne Mjöbäck 9 febr. 1932 [omsl], Gbg 1932, s 3-9). - Bön och bönhörelse (Tidsskrift for teologi og kirke, årg 3, 1932, Oslo, s 1-17). – Auktoritet och frihet. Föredrag hållet vid Allm. svenska prästföreningens möte i Stockholm ... 1932 (Ny kyrklig tidskrift, årg 1, 1932, Upps, s 55–65, även sep, 11 s; även tr i Föredrag vid Allm sv prästföreningens årsmöte i Stockholm den 13 o 14 sept 1932 i samband med protestantiska världsförbundets sammanträde, Sthlm (tr Upps) 1933, s 21–31). Övers: Autorität und Freiheit. [Rubr.] Sthlm 1932. 4:o. (3) s. (Pro-testantischer Weltverband. Allgemeiner schwe-discher Pfarrerverein.) – Moderskallet. Predikan i Göteborgs domkyrka på Marie bebådelsedag 1933. Axelfors (tr Gbg) 1933. 13 s. – Tal vid Göteborgs bibelsällskaps årshögtid i domkyrkan ... (Göteborgs bibelsällskaps hundradenittonde årsberättelse jämte Tal ... vid allm sammankomsten den 10 nov 1932, Gbg 1933, s 37-53). – Den ensamme. Predikan över tredje akten i Kristi lidandes historia (Gåva och krav. Skrifter tillägnade Manfred Björkquist Sthlm (tr Upps) 1934, 4:o, s 218–226). - Vårt lutherska arv. Föredr vid kyrkl mötet i Växjö den 12 sept 1933. Särtryck ur mötets förhandlingar. Växjö 1934. 24 s. [Kyrkliga förbundet för evangelisk-luthersk tro, 7. mötet; förhandlingarna ej påträffade i tr.] Sammandrag i Julhälsningar till församlingarna i Skara stift 1958. – Herdabrev till Skara stift. Sthlm (tr Gbg) 1935. 95 s. – Vad vi ha att lära i örtagården hos den kämpande mästaren (Vår herres Jesu Kristi lidande. Passionspredikningar utg av Ä Malmberg, Sthlm (tr Upps) 1935, s 61–69, 2. uppl s å; även sep, Upps 1935, 13 s). – Tradition och gärningar. Skara 1937. 10 s. [Ur Julhälsningar till församlingarna från präster i Skara stift s å.] — Minnen och intryck från min Amerika-resa 1938. Skara 1938. 17 s. — Luther och barndopet (Till Gustav Aulén ..., Sthlm (tr Lund) 1939, s 219-234). - Lutherdomens förblivande värde. Föredrag vid nord prästmötet i Roskilde den 31 aug 1939 (Ny kyrkl tidskr, 8, 1939, s 107–119). - Nr 11 (Motioner vid Allmänna kyrkomötet 1941, Sthlm 1941, Nr 11[- 13, sidrubr], s 1-5; tills med Y Brilioth). – [Avslutningsanförande vid Skara skolas 300-årsjubi-leum 30 maj 1941] (Redogörelse för Skara h a läroverk under läsåret 1941-1942, Skara 1942, s 17–19). – Kyrka och borgerlig begravning (Vår kyrka, Församlingsbladet Evangeliskt veckoblad, årg 81, 1942, Sthlm, 4:o, nr 14, s 1, 20). - Ämbetsberät-telse (Prästmötet i Skara 1941, protokoll och handlingar, Skara 1943, s 61–137, även sep, 94 s; även mindre bidrag där). – Diakonin (Vår kyrka ... 85, 1946, nr 21, s 1 f). – Kyrkan och religionsfrihetskravet (Svensk tidskr, 34, 1947, s 477-484). – Inför det nya halvseklet (Diakonanstalternas skriftserie, N:o 2. Manlig diakoni i Sveriges kyrka. Minnesskrift 1898–1948, [red av T Levenstam,] Sthlm 1948, s 7–15). – Ämbetsberättelse (Prästmötet ... 1947, Skara 1949, s 40-158; även mindre bidr där). – Kyrkan och bygden (Skara stift i ord och bild, [d 1,] Sthlm 1949, 4:o, s 11-22). – Till de kyrkliga syföreningarna inom Skara stift. [Rubr.] Skara 1950. (3) s. [Undert.] - Från predikstol och altare. Efterlämnade predikningar och tal. Sthlm 1951. 218 s, 1 portr. - Bidrag i Julhälsningar till församlingarna (från präster) i Skara stift, 1935–45, 1947–51, 1958, Skara, förord i Västgötaungdomens julbok, 1935–50, Vänersborg, Skara; recensioner bl a i Bibelforskaren, Svensk teologisk kvartalskrift o Vår lösen, betraktelser i Svensk kyrkotidning, Vår lösen, Församlingsbladet Evangeliskt veckoblad o Vår kyrka samt Kyrkvägen, tidn för Skara stift ..., 1942 ff.

Översatt: M Luther, Den stora katekesen, övers jämte inl, Sthlm (tr Upps) 1931, 210 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 25 april 1930, nr 68, o 8 febr 1935, nr 1, RA.

Biskop Gh in memoriam (Skara stifts julhälsn:ar 1951); A Dahlberg o B Edvardsson, Västgötapräster, Minnesteckn:ar vid prästmöte i Skara år 1953 (1953); H Lindroth, Lutherrenässansen i nyare sv teologi (1941); K Norborg, Gbgs stift 1885-1949 (1949); UUM ht 1926 (1927); Väd 1949.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf K Ljunggren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9588, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hellekant), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9588
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf K Ljunggren, urn:sbl:9588, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hellekant), hämtad 2024-04-23.