Biografi

Lode, tysk-baltisk släkt, enligt uppgift i ett brev 1528 (Est- und Livländische Brieflade) härstammande från en riddare Odwardus von L, som 1196 skall ha fått en mängd gods i Estland av den danske konungen Knut Valdemarsson. Han återfinns emellertid först i urkunder från 1238–70. Åtskilliga personer med namnet L förekommer från 1200-talets förra hälft i norra Tyskland och i Estland. Släkten blev redan under medeltiden rikt förgrenad i Estland (Johansen).

Enstaka medlemmar av släkten uppträder i början av 1600-talet i Sverige och Finland. Hovjunkaren hos drottning Kristina d ä Hans L (d 1631) fick 1617 av henne bl a tre kronohemman i Edeby i Hölö, Söd, som han senast 1625 gjorde till sin sätesgård. Han deltog i Gustav II Adolfs friarfärd till Tyskland 1620 och var efter Kristinas död hoyjunkare hos denne (Red:koll:s arkiv F 1:139, f 114v). L naturaliserades som sv adelsman och introducerades 1630 på riddarhuset. Om hans ursprung är intet säkert känt, men han torde vara identisk med den Hans L som 1613 och 1615 (RR) nämnes som bror till en avliden Jürgen L. I Elgenstiernas ättartavlor har hovjunkaren Hans L förväxlats med stallmästaren hos pfalzgreven Johan Kasimir Johan (Hans) L (d 1643) till Errides i Jewe, Estland. Bevisligen (Red:komm:s i Livland arkiv; AdRP; Frälseg 2:2) var den introducerade Hans L far till bl a överste Gustaf L (1622–81). Han kan därför ej, såsom bl a ättartavlorna uppger, vara identisk med den Hans L som var halvbror till mannrichtern i Wierland Gerhard L (1606–59) till Kuckers i Jewe. Den sistnämnde uppger nämligen, att hans halvbror Hans dött"ohne erben" i Finland (Paucker), där den introducerade Hans L ej kunnat beläggas. I Finland namnes redan 1619 (RR) änkan efter en Hans L. Troligen är denne identisk med den Johan L (d tidigast 1614) som gifte sig med änkan efter den 1605 stupade Mårten Klasson (Hästesko; bd 19, s 653).

Gerhard L var född i Finland (Paucker, s 125 o 190), där hans far Fromhold L (d mellan 1616 o 1629) haft förläningar (Lokalf). Uppgifterna (först hos Stiernman), att Gerhard L skulle ha varit drottning Kristinas kammarherre och stallmästare, och att han liksom Hans L till Edeby skulle ha blivit naturaliserad och introducerad på riddarhuset, har ej kunnat verifieras. Söner till Gerhard L var överstelöjtnanten Jürgen Johan von L (1647–76), som stupade i slaget vid Lund, major Gerhard von L (d 1711) som var vice president i hovrätten i Dorpat 1675–84 (hans andra hustru var syster till Arvid Bernhard Horn, bd 19) och Ernst von L (1637–1700) som 1691 blev överste och kommendant på Kalmar slott. Deras äldste bror, Gustaf von L (1633–1705), blev 1657 ryttmästare och senare mannrichter, men ättartavleuppgiften, att han skulle ha varit överste, beror på förväxling med Hans L:s förutnämnde son med samma förnamn. 1688 befullmäktigades han att deltaga i reduktionsdeputationens granskning av den estländska reduktionskommissionens arbete. Där sökte L i vidlyftiga memorial klarlägga den harrisk-wieriska rättens uppkomst och innebörd. Han hävdade, att den baltiska adeln innehade sina gods endast som förläningar, alltså ej med verklig äganderätt. Därigenom kom han att hävda envåldskonungens anspråk gentemot sina landsmän, som beskyllde honom för att genom tjänstvillighet söka rädda sina egna gods. Särskilt kom L i konflikt med den med reduktionsdeputationen adjungerade f d ledamoten av den estländska reduktionskommissionen landshövdingen i Viborg Hans Henrik v Tiesenhausen, som han beskyllde för att ha varit alltför lyhörd för godsägarnas synpunkter, och efter Karl XI:s död måste han försvara sina idéer mot kritik av Sven Leijonmarck (bd 22). L:s av ovannämnda memorial framgående lärdom tyder på att det kan vara med orätt man bestritt (se Winkelmann) hans författarskap till ett i Sthlm 1690 daterat, till sedermera Karl XII dedicerat och i flera handskrifter (se Winkelmann samt Nordinska saml, vol 714, UUB, o Ängsö arkiv) föreliggande manuskript, Kurtzer Auszug ... derer Geschichte die sich in Ehst-, Liew-, Lett-, Churland und Semgallen ... bis 1677 zugetragen. Ett par år före sin död kom L genom sitt andra äktenskap – med en dotter till överste Erik Leyonhuffuedh (bd 22, s 469) – i besittning av säteriet Vasa i Skepptuna, Sth, i vars sockenkyrka de båda makarnas gravsten är bevarad. Bland hans söner kan nämnas överstelöjtnanten Gerhard Ernst L (1658–1700), som stupade i slaget vid Narva, och generaladjutanten Otto Johan von L (f 1662; d tidigast 1709), som blev tillfångatagen i slaget vid Lesna 1708.

Elgenstiernas ättartavlor uppger efter de på 1760-talet till riddarhuset ingivna sk originalgenealogierna, att Gustaf von L också var far till karolinen Jürgen Johan L (1661–1728) och därmed stamfar för den i Sverige och Finland fortlevande släktgrenen. I Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften har emellertid påpekats, att en av Gustaf von L;s söner efterlämnat anteckningar om sina syskon (Ny Kgl Saml 2054 in 4:o, Det kongelige Bibliotek, Khvn), bland vilka Jürgen Johan L ej nämnes liksom ej heller hans bröder (Riksens ständers kontors arkiv) överstelöjtnanterna Otto Eberhard (Evert) L (d 1736, 69 år och 10 månader gammal) och Georg Gustaf L (f 1666 eller 1669; d tidigast 1722). Jürgen Johan L uppges 1700 i en kyrkobok (Paucker, s 109) vara arvherre till Pachel i Haggers, som på 1680-talet tillhört (Livl donationskontorets arkiv) en löjtnant Reinhold L, enligt Genealogisches Hand-buch sedermera kapten och brorson till den förutnämnde Johan (Hans) L till Errides. Reinhold L uppges där ha levt 1623–99. Jürgen Johan L blev 1700 överste för Tavastehus, Viborgs och Savolaks tremänningsinfanteriregemente, deltog i slaget vid och försvaret av Narva och var efter dess stormning i rysk fångenskap 1704–21. Vid hemkomsten blev han generalmajor och kommendant i Helsingfors och senare i Fredrikshamn. Han var farfar till justitiekanslern Jöran (Georg) Wilhelm L (se nedan). Dennes äldre bror Johan Herman L (1739–1817) försvarade som fänrik under Pommerska kriget 1760 jämte löjtnant J F von Vegesack och endast åttio man under ett helt dygn redutten vid Ziethen mot en hel preussisk armé, vilket gav den sv överbefälhavaren tid att sammandraga huvudstyrkan av sina trupper. Ett av honom författat memorial, riktat mot ständernas stora deputations betänkande av den 15 aug 1765 om "våra goda lagars elaka verkställighet", framlades i aug 1766 på riddarhuset. Herman L:s inlaga avsåg de militära befordringsgrunderna, och han vände sig där bl a mot inskränkningar i kungens utnämningsrätt. Befordrad till löjtnant 1770 var han vid statsvälvningen 1772 en av J M Sprengtportens medhjälpare i Finland och utnämndes en månad senare till kapten, 1777 till sekundmajor och 1783 till lagman i Åbo och Björneborgs lagsaga samt var 1793–1810 landshövding i Kymmenegårds län. Hans son Otto Herman L (1771–1852) fick överstelöjtnants avsked ur sv tjänst 1810 och var vice landshövding i Abo och Björneborgs län 1811–13 och direktör i Finlands banks växel-, depositions- och lånekontor 1816–27. Han efterlämnade inga manliga ättlingar, och i Sverige utdog släkten 1884 med en brorson till Herman och Jöran Wilhelm L.

Herman och Jöran Wilhelm L:s farbror Reinhold Johan L (1716–93), som under J M Sprengtportens förut nämnda statsvälvnings-förberedelser i Finland 1772 höll sig passiv, blev överstelöjtnant 1774 och var i äktenskap med en syster till presidenten Axel Gabriel Leyonhuvud (bd 22) far till Johan Wilhelm L (1753-1840). Denne dömdes 1790 till arkebusering för sin delaktighet i Anjalaförbundet men benådades och befordrades 1796 till major. Hans bror Carl Leonhard L (1752–1816) blev kapten vid Savolaks infanteriregemente 1783, deltog i kriget i Finland 1790 och befordrades till major s å och överstelöjtnant 1796. Under kriget 1808 utmärkte han sig i striderna vid Revolaks, Lappo och Alavo, där han sårades så svårt att han ej mer kunde delta i kriget. Han blev s å överste i armén och fick avsked 1810. L har blivit känd genom J L Runebergs i Fänrik Ståls sägner ingående dikter "Gamle Lode" och "Fältmarskalken". L:s brevväxling med sin hustru 1808–09 finns i RA. Hans släktgren fortlever i Finland. Några medlemmar av denna har flyttat till Sverige och 1971 återvunnit representationsrätt på sv riddarhuset.

Svåridentifierad är den Reinhold L som uppges (orig:genealogierna) ha varit far till livdrabanten Herman L (1661–1709), överstarna Johan Wilhelm L (1673–1754) och Reinhold L (1679–1732) samt majoren Gerhard Gustaf L (f 1681; d mellan 1728 och 1746). Att de båda överstarna var bröder är säkert (Riksens ständers kontors arkiv, vol 2032) liksom att Herman var bror till dem (Likv). Reinhold L representerade släkten på riksdagarna 1719 och 1727, sedan den varit orepresenterad efter översten Gustaf L:s död 1681, och på riksdagen 1742–43 representerades den av en av Jurgen Johan L:s söner.

Författare

HG-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: H v Bruiningk o N Busch. Livländische Güterurkunden. 1-2 (1908-23); F G Bungc, R v Toll o E Pabst, Est- und Livländische Brieflade, 1-2 (1856-61): Carpelan, 2 (1958): FBH; Genealogisches Handbuch der baltischen Ritterschaften. Estland, 1 (1931-35); d:o. Oesel (1935-37); H Gillingstam, Probleme in der Genealogie der Familie L (Ostdeutsche Familienkunde 1981); H v Hagemeister, Materialien zu einer Geschichtc der Landguter Livlands. 1–2 (1836-37); A VV Hupel, Nordische Miscellaneen. 15-17 (1788), s 116-22, 18-19 (1789), s 187, 20-21 (1790), s 63 f; P Johansen, Die Estlandsliste des Liber census Daniae (1933), särsk s 813 f o 877 f: Kansallinen elämäkerrasto, 3 (1930); E H Kneschke, Neues allgemeines deutsches Adels-Lexicon, 5 (1864); Liv-, Esth- und Curländisches Urkundenbuch, 1:1-12, 2:1-3 (1853-1914); C J Paucker, Ehstlands Landgüter und deren Besitzer zur Zeit der Schweden-Herrschaft. 1 (1847). 2 (1849). s 20f: dens, Die Herren von Lode und deren Güter in Ehstland, Livland und aufder Insel Oesel (1852); Ramsav; Schlegel o Klingspor. Hans L (d 1631): RR 1613 juli-dec, p 831, 1615 juli — dec, 1819, Kristina dä:s livgeding: Räkenskaper över hovförtäringen. Löningsreg mm 1615 — 25: 1624-25 o 1622-25, Rcd:koll:s arkiv F 1:139, E 37, RA; AdRP 1 (2. uppl, 1904), s 136, 138; AOSB 1:3 (1900); Frälseg, 2-3 (1934-47): J Hands dagbok under k Gustaf II Adolfs resa till Tyskland 1620 (HH 8:3, 1879), s 8, 10, 12, 29, 31: Lokalf; F Wernstedt, Om främmande adels naturalisation o introduktion på sv riddarhuset under storhetstiden (PHT 1937). Jurgen L: RR 1611 jan-april, f 59v, 1613 maj-juni, p 709-10 o 750, juli-dec, p 831. 1615 juli-dec, f 819. RA. Johan (Hans) L (d 1643): Biographica, E 37 o 79: Aktenskapscontracter, RA: Genealog Handbuch ... Estland, 1, s 690; Paucker. a a 1852^ s 82 o 91. Gustaf L: Biographica, M 1106. Likv; Reduktionskommissionens i Livland arkiv F 1:10:576, RA; AdRP 5 (1873), s 4, 50; Frälseg, 1-2 (1931—35); Hagemeister, aa; Paucker, aa 1852, s 92. Hans (Johan) L (d senast 1619): RR 1612 suppl, f 775, 1614jan-maj, p 618. 1619 juli-dec, f 298v, RA; Paucker, a a 1852, s 125; Ramsay, s 74, 198. Gerhard L: Biographica, Livonica II:686:Kuckers, RA; Genealog Handbuch ... Estland, 1, s 694; Hagemeister, a a; Paucker, a a 1852; A A v Stiern-man, M öfwer Swea rikes ridderskap o adel, 1 (1754), s 289; Wernstedt, aa; E Winkelmann. Bib-liotheca Livoniae historica (1878). Fromhold L: Bungc, Toll o Pabst, a a, 2; Genealog Handbuch ... Estland, 1, s 692 o 694; Lokalf; Ramsay. Jurgen Johan v L: Biographica, RA; Frälseg, 1, 3 (1931–47); N P Jensen, Den skaanske Krig 1675—79 (1900); M Olsson, Riddarholmskyrkan (Sveriges kyrkor. Sthlm, 2, 1937); L Tingsten, Slaget vid Lund (KFÅ 1926), s 15, 25 f. Gerhard v L: Biographica, Likv, RA; Wcstinska saml, vol 725j, UUB; W v Hueck, Die Herkunft der ritterschaftlichen Geschlechter in Wicrland zu schvvedischer Zeit (1973), s 71, 108; Karl XI:s bref till Nils Bielke (HH 18:2, 1900); A Chr Meurling, Sv domstolsförvaltning i Livland 1634-1700 (1967). Ernst r /..Biographica, Likv, RA; F Badircndtz, Ant:ar om Kalmar domkyrka (Medd.n från Kalm:s fornminnesförening, 8, 1914), s 123; Frälseg, 2–3 (1934–47); Hagemeister, aa; G Håkansson, Kalmar o kalmarbor under 1600-talet (1944). Gustaf v L: Biographica, M 1106, Livonica 11:686: Koik o Kuckers, Likv, RA; Wcstinska saml, vol 725j o 726, UUB; Eesti biograafiline leksikon (1926—29) o där a a; Frälseg, 1 (1931); Hagemeister, a a; A Isberg, Karl XI o den livländska adeln 1684-95 (1953); dens, Baltiska privilcgiefrågor 1697—1700 (Svio-Estonica, 15, 1960), s 103 fT, 111 fT; R Josephson o I Wilcke-Lindqvist, Seminghundra härad (Sveriges kyrkor. Uppland, 4, 1920); A Loit, Kampen om feodalräntan. Reduktionen o domänpolitiken i Estland 1655-1710 (1975), s 177-81, 204ff; A-B Lövgren, Handläggning o inflytande. Beredning, föredragning o kontrasigncring under Karl XI:s envälde (1980); Meurling, aa; Winkelmann, aa. Gerhard Ernst L: Biographica, RA; Karl XII på slagfäl- tet, 2, 4 (1918-19); Lewenhaupt. Otto Johan v L: M 1106, RA; Karl XII på slagfältet, 2, 4 (1918-19); KKD 1, 3 (1901-07); Lewenhaupt; Löjtnanten Fr ChrvWeihes dagbok 1708-12 (HH 19:1, 1902), s 10, 28. Jürgen Johan L: Biographica, M 1106, Riksens ständers kontors arkiv, vol 1898, nr 294, 1899, nr 333, 1948, nr 89, 1964, nr 852, o 1997, nr 3712, RA; Orig:gencalogierna, RHA; G Adlerfelt, Karl XII:s krigsföretag 1700-06 (1919); H Almquist, Ryska fångar i Sverige o sv:a i Ryssland, 1 (KFÅ 1942), s 160, 162, 2 (KFÅ 1943), s 27; Genealog Handbuch ... Estland, 1, s 695; S Grauers, Ätten Wachtmeister genom seklerna, 1 (1941); L Kaggs dagbok 1698-1722 (HH 24, 1912); KKD 12 (1918); Lewenhaupt; J Nordberg, Konung Carl den XILtes hist, 1-2 (1740); S Nordenstreng, Fredrikshamns stads hist, 1, 3 (1908-11); dens o A Halila, Haminan historia, 1 (1974); CO Nordensvan, Sv armén 1700-09 (KFÅ 1916), s 160, 175; dens, Sv arméns regementen 1700—18 (KFÅ 1920), s 90; Paucker, a a 1852; C Pipers o C G Rehnschiölds koncept ... 1709-15 (HH 21:2, 1911); C v Rosen, Bidrag till kännedom om de händelser som närmast föregingo sv stormaktsväldets fall, 2 (1936): 2, s 25, 62, 113, 1 18, 167, 185, 190. Otto Eberhard L: Riksens ständers kontors arkiv, vol 1898, nr 294, 1899, nr 333, 1900, nr 395, 1948, nr 89, o 1992, nr 3204, RA; KKD 1 (1901), s 213; Kagg, a a; Lewenhaupt; T Schreber von Schreeb, Carl XII:s drabantkår (1942). Georg Gustaf L: Riksens ständers kontors arkiv, vol 1937, nr 1276, o 1997, nr 3712, RA; Orig:genealogierna, RHA (för alternativt födelseår); N Herlitz, Sv papper på villospår (KFÅ 1914), s 129; Kagg, aa; Karl XII på slagfältet, 3-4 (1919); Lewenhaupt; Nordberg, a a; Weihe, a a, s 40 f. Reinhold L (d 1699): Red kommissionens i Estland arkiv F 1:4, f 947v, Livl donationskontorets arkiv F I b 1): 1:9, RA; [H v Baensch,] Geschichte der Familic von Wrangel, 2 (1887), s 543, 700; Genealog Handbuch ... Estland, 1, s 564, 690; Paucker, a a 1847, s 7, o 1852, s 96 o 108. Johan Herman L: Biographica, M 1106, RA; AdRP från o med år 1719, 26 (1960); A Grape, Ihreska handskriftssamhen i UUB, 1-2 (1949); E Hornborg, När riket sprängdes. Fälttågen i Finland o Västerbotten 1808-09 (1955); O Jägerskiöld, Hovet o författningsfrågan 1760—66 (1943); B Lesch, Jan Anders Jägcrhorn (SSLF 288, 1941), s 472; Malmström; H Schiick, Ur J M Sprcngtpor-tens papper (1904); [G M Sprengtporten,] En finsk officerares bref till sin vän i Sthlm skrefhc efter reg:ts förändringen d 19 augusti (HArk 17, 1901), s 246, 251; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 2:1 (1895), s 96, 3:1 (1902), s 61; T Säve, Sveriges deltagande i sjuåriga kriget åren 1757–62 (1915); B Wedberg, Konungens högsta domstol 1789— 1809 (1922), s 16, 370. Reinhold Johan L: G Rein, Kustaa IILn ajan muistoja (Genos 1935), s 88 f, 91; Schiick, a a; G Suolahti, Sprengtportcns statskupp o andra essayer (1919), s 75 f. Johan Wilhelm L (d 1840): Biographica, M 1106, RA; E L Birck, Frcdrikshovsprotokollen som hist källa (FHT 1939), s 94, 101 f; J R Danielson Kalmari, Finland under gustavianska tiden (1925 — 26), 1, s 316, 2, s 62, 68, 189; C Chr Ekman, Dagbok förd under kriget i Finland 1788-90 (SSLF 44, 1900); Lesch, a a, s 51. Carl Leonkard L: Biographica, M 1106, RA; Meritförteckmar, vol 69, KrA; G AminofT, Relation om fd Sawolaksbrigadens ... deltagande i 1808 & 9 årens fälttåg ... (1839), s 18, 28, 53 ff o V; J G Collin, Lefhadsteckmar öfver de utmärktare personerna under kriget emot Ryssland åren 1808 o 1809, 2 (1862); H D[alström], Carl Leonhard L (FBH, 2, 1903); T Hartman, Carl Leonhard L (Fänrik Ståls män, 1901); E Hornborg, När riket sprängdes. Fälttågen i Finland o Västerbotten 1808-09 (1955); E W Jfuvelius], Kaarle Leonard L (Kansallinen elämäkerrasto, 3, 1930); I O J Ranckcn, Fänrik Ståls hjeltar o skådeplatsen för deras bragder (Johan Ludvig Runeberg o Fänrik Ståls sägner, 1, 1864); G v Schantz, Historia öfver kriget emellan Sverige o Ryssland åren 1788, 1789 o 1790, 2 (1818), s 43; SMoK; Sveriges krig åren 1808 o 1809, 2:1 (1895), s 204, 214f, 2:2 (1895), bil 21, 29 o 76, 3:1 (1902), s 289, 293, bil, s 64, 93, 120, 5:1 (1910), s 153, 5:2 (1910), s 266; E S Tigerstedt, Biogr ant:ar om Savolax brigadens män 1808–09 (1908); K Wirilander, Officerare o underofficerare vid Finlands armé 1718-1810 (1953). Herman L: Riksens ständers kontors arkiv, vol 1933, nr 840, Likv, RA; Lewenhaupt; Schreber von Schrecb, a a. Johan Wilhelm L (d 1754): Biographica, M 1106, Riksens ständers kontors arkiv, vol 1908, nr 1245, o 2032, nr 57, RA; FBH; Kansallinen elämäkerrasto, 3 (1930); Lewenhaupt; Schreber von Schreeb, a a; O Wasastjerna, Attar-taflor öfver den på Finlands riddarhus introducerade adeln, 2 (1880), s 38 f. Reinhold L (d 1732): M 1106, Riksens ständers kontors arkiv, vol 1900, nr 444, o 2032, nr 57, Likv, RA; AdRP från o med år 1719, 1 (1875), s 110, 5 (1879), s 734; Lewenhaupt; Nordensvan, a a 1920, s 85; C G Plåten, Kongl skånska dragonregementets hist (1901); Schreber v Schreeb, a a. Gerhard Gustaf L: Riksens ständers kontors arkiv, vol 1910, nr 1489, 1956, nr 489, o 1995, nr 3539, RA; Lewenhaupt.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lode, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9636, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9636
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lode, släkt, urn:sbl:9636, Svenskt biografiskt lexikon (art av HG-m), hämtad 2024-04-24.