Meriter

Lund, Sigurd Harald, f 16 jan 1823 i Khvn, Hof- o Slotskirken, d 21 juli 1906 i Sthlm, Hovf. Föräldrar: skådespelaren Christian L o Cathrine Christine Heckel. Elev vid Det kongelige Teater i Khvn 32, sekunddansör 28 jan 46, premiärdansör 26 mars 49, förste solodansör 15 jan 53, allt i Khvn, balettmästare vid K teatern i Sthlm 1 nov 56–1 juli 62 o 90–94, danslär vid elevskolan där 1 nov 56–1 juli 64, drev privat dansinst i Sthlm, lär i plastik vid MA:s teaterskola 85–88, i scenisk framställn vid MA 93–99, i dans o plastik vid operaskolan där 99–05. – Litt et art 91.

G 1) 22 aug 1852 i Gentofte, Danmark, m Hansine Leonhardine Hansen, f 15 okt 1832 i Khvn, Trinitatis, d 16 dec 1857 i Sthlm, Hovf, dtr till specerihandl Caspar Herman H o Sara Johanne Lange; 2) 6 dec 1862 i Sthlm, Jak o Joh, m dansösen Hilda Maria Lind, f 21 dec 1840 där, Klara, d 7 okt 1911 i Flen, dtr till snickarmästaren Anders Gustaf L o Sofia Carolina Rising.

Biografi

Sigurd L:s far var skådespelare vid Det kgl Teater i Khvn. Vid nio års ålder blev L elev vid baletten på samma teater. Bland hans lärare var August Bournonville (bd 5), och hans karriär fortgick länge under dennes överinseende. I kamratkretsen fanns några av den danska nationalscenens främsta framställare av Bournonvilles balettverk. L:s konstnärliga verkningsmedel som dansör var dock begränsade. En dansk karakteristik talar härvid ett tydligt språk: han hade en liten och spinkig men god figur. Hans dans var lätt och elastisk. Bäst till sin rätt kom han i karaktärsbetonade partier. Vad som saknades i hans dans var värme och uttryck (Overskou).

På Bournonvilles rekommendation blev L 1856 Anders Selinders efterträdare som balettmästare i Sthlm, en post som han behöll till 1862. Under denna tid var även Bournonville verksam i Sthlm i flera perioder, och L medverkade mot slutet av 50-talet i dennes uppsättningar av sina baletter Festen i Albano, Conservatoriet, Brudfärden i Hardanger och La Ventana. Kermessen i Brügge, också den en Bournonvillebalett, sattes upp av L vid samma tid. Han kreerade 1862 rollen som James i Bournonvilles Sylfiden. Ensemblen blev dessutom förtrogen med ett koreografiskt betydelsefullt pas de cinq ur Abdallah, ytterligare ett verk av Bournonville. L blev av viss betydelse som introduktör av Bournonvilles baletter men upprätthöll inte länge traditionerna från dennes verksamhet som iscensättare.

L var en god pedagog och övade inflytande över dansarnas tekniska kvaliteter såväl under sin första tid som balettchef – då han samtidigt var premiärdansör – som under en andra period långt senare, när han för länge sedan upphört med egna framträdanden. Han hade emellertid svårt att göra balettens konstnärliga anspråk gällande inom teatern. Till hans arbete som balettchef hörde att utforma dansinslag i operaföreställningar eller separata divertissementer. Motiviskt synes de ha anslutit sig till Bournonvilles skapelser med inslag av svärmisk romantik. Senare delen av 1800-talet blev en nedgångstid för baletten över hela det icke-ryska Europa, och K teatern i Sthlm utgjorde inget undantag. När Coppélia, ett av epokens få betydande verk med urpremiär i Paris 1870, omsider nådde Sthlm 1896, hade L slutligt dragit sig tillbaka. Undine, balett i en akt av L från 1890 till musik av Richard Henneberg (bd 18), stod dock på operans spelplan ännu omkring 40 år senare.

Under tiden mellan sina båda engagemang vid K teatern var L ingalunda passiv. En följd av år drev han ett privat dansinstitut i Sthlm. Långt fram i tiden var han danslärare för sångeleverna vid MA. Personligen var L kultiverad och även litterärt verksam. På svenska föreligger två diktsamlingar.

L:s andra hustru, Hilda Lund, var utbildad vid K teaterns balett och fast anställd som dansös från 1859. Mellan 1866 och 1888 var hon premiärdansös vid teatern, där hon gjorde goda konstnärliga insatser i en begränsad repertoar. I likhet med maken blev hon sedermera danspedagog. Hon stannade inom teatern som lärare vid elevskolan.

Författare

Åke Lilliestam

Arkivuppgifter

Brev från L i Det kgl Bibi (24 st till Aug Bournonville) i Khvn o i KB (till J Svanberg).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Drömbilder. Allegorisk dikt i tre afdelningar. Sthlm 1881. 110 s. – Scheikens saga. Dikt. Sthlm 1883. 35 s.

Källor och litteratur

Källor o litt: L Josephson, Ideal o verklighet, 8 (ms), KB. Engagements-kontrakt i K teaterns arkiv o Drottningholms teatermus, Sthlm.

A Bournonville, Mit Theaterliv, 3: 3 (1878); F A Dahlgren, Anteckmar om Sthlms theatrar (1866); DBL; B Häger, Operabaletten under 1800-talet (Operan 200 år, 1973); S Kragh-Jacobsen, Bournonville o Sverige (ibid); T Overskou, Den danske Skueplads, 5 (1864); K Rootzén, Den sv baletten (1945); S L, en afgående balettmästare (Hvad nytt från Sthlm? 1894, nr 18); SMoK; S Torsslow, Bournonvillestudier (Skrifter utg av Fören Drottningholmsteaterns vänner, 2. Teaterhist studier, 1940).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Sigurd H Lund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9741, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Lilliestam), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9741
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Sigurd H Lund, urn:sbl:9741, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Lilliestam), hämtad 2024-04-25.