Meriter

2 af Lundblad, Johan Fredrik (före adl Lundblad), son till L 1, f 7 (ej 8) april 1791 i Lund, d 5 april 1854 i Strasbourg. Inskr vid LU 23 jan 02, fil kand 24 april 11, jur ex 15 juni 11, mag 21 juni 11, eo kanslist i kanslistyrelsens exp 4 okt 11, kopist där 29 okt 13, kanslist 22 nov 14, protonotarie 21 maj 16–11 mars 23, sv postkommissarie i Stralsund 25 juli 18–30 nov 33, sv o norsk konsul där 14 okt 18 (1827 flyttades postkontoret och konsulatet till Greifswald), 1:e exp:sekr:s n h o v 11 jan 20, adlad enl 37 § RF 28 dec 21, sv o norsk generalkonsul i fd sv Pommern o Mecklenburg-Schwerin 7 (ej 1) febr 23–30 nov 33, legationsråds titel 29 juni 32 (ej 30). – LKrVA 27.

G 28 nov 1819 i Stralsund, St Nikolai, m Caroline Philippine Susanne (db) v Normann, f 18 april 1801 (vb) på "Nidhof' (db; sannolikt avses faderns sätesgård Nisdorf i Gross-Mohrdorf nära Stralsund), d 25 mars 1857 i Stralsund, St Heilgeist, dtr till ryttmästaren Ernst Ludwig v N o Sophie v Gadow.

Biografi

Uppvuxen i ett professorshem publicerade Fredrik L redan vid sexton års ålder en 200-sidig översättning av en handbok i rysk historia. L blev snart känd för sin oerhörda arbetsförmåga (E Tegnér, Saml dikter, 2, s 222). Under de närmast följande åren utgav han en rad skrifter. L:s biografi över den aktuelle österrikiske härföraren ärkehertig Carl Ludvig och hans Historia om kriget emellan Österrike och Frankrike år 1809 blev emellertid föremål för en nedgörande recension i J C Askelöfs tidskrift Polyfem, och hans översättning av ett prosaarbete av Adam Oehlenschläger kritiserades i en recension i Tidning i blandade ämnen av signaturen "X Y", som påstods vara ingen mindre än Erik Gustaf Geijer (Bref ..., s 381); den ännu blott 20-årige L svarade i Nya posten 2 dec 1811.

L:s magisteravhandling 1811 under faderns presidium behandlade etruskerkonungen Porsenas uppgivande av Rom och var dedicerad till L:s blivande chef Lars v Engeström (bd 13) med verser, som uppges (Kahl) ha författats av Esaias Tegnér. Denne skall också ha skrivit en vers som motto till ett av L författat arbete om Sveriges diplomatiska förhållanden till Ryssland från Karl XII:s död till 1809, "vilket dock politiska omständigheter hindrade honom att utgiva" (Kahl), och som ej torde vara bevarat. 1815 och 1 april 1817–31 mars 1818 var L tjänstledig från kanslistyrelsen for resor till Tyskland, Frankrike och England. Vid hans avresa till Paris förstnämnda år skrev Tegnér improviserade verser. Tegnérs bevarade brev till L vittnar om att han under sin kanslitjänstgöring bevakade dennes intressen i Sthlm och meddelade honom nyheter därifrån.

Under L:s tid som postkommissarie och konsul i Stralsund och Greifswald tillkom hans första större historiska arbete, Svensk plutark, som innehåller biografier över flera av den sv stormaktstidens främsta män. Då Tegnér 1824 förordade honom till hans fars pris i SA, betygsattes detta verks första band och manuskriptet till hans senare publicerade arbete om Karl X Gustavs historia med orden "ingen utmärkt historisk konst men mycken flit och studier och i synnerhet en lättläst och flytande diction". L:s biografi över Johan Banér i Sv plutark anses ej erbjuda något nytt utöver sammanställningen av litteraturuppgifter (SBL 2, s 688).

L:s äldre kollega i kanslistyrelsen förste expeditionssekreteraren Gustaf Adolf Malm har efterlämnat intressanta anteckningar om honom (Ericsbergsarkivets autografsaml). Där uppges, att hans tid upptogs förnämligast vid spelbordet, med nöjen och handelsaffärer, och att han på spel förtjänte så mycket att han icke allenast själv kunde leva på stor fot utan ock hjälpa en bror. Att L 1830 blev riddare av Nordstjärneorden anses vara en belöning för att han hjälpt utrikesstatsministern Gustaf af Wetterstedt med försäljning i Tyskland av tillverkningar från dennes bruk Finspång. L skall ha underhandlat med överpostdirektören W Carpelan om att få köpa överpostdirektörsämbetet för 30 000 rdr bko, men Karl XIV Johan, "som omöjligen kunde tåla hans hala och rödhåriga gemena fysionomi", kunde ej förmå sig att "så högt uppsätta" L. Kungen ville ej ens dubba honom till riddare utan lät sända honom Nordstjärneorden i brev. L var (enl Malm) "sina kunskaper oaktat, en oduglig ämbetsman, ty om han än kunde tänka, så gav han sig aldrig ro därtill".

Att Malm ej var välvilligt inställd till L är uppenbart, men uppgifterna tyder också på att L var en person, som det pratades om, och att han inte uteslutande var den flitige författaren. H Wachtmeister betecknade hans adlande som en skandal. I varje fall utgör Malms uppgifter ett alternativ till L:s brorsdotterdotter Cecilia Bååth-Holmbergs (bd 19) genom sin utförlighet suggestiva panegyrik (jfr Andreen, s 361), som kommit att genljuda i uppslagsverkens artiklar om L, och de ger en sannolikare bakgrund till L:s sorti ur ämbetsmannakarriären. Hösten 1833 rymde L nämligen från sin tjänstgöringsort Greifswald, varvid kassabrist konstaterades i den honom anförtrodda postmedelsuppbörden och i de medel han mottagit av postverket som entreprenör för sjöpostfarten mellan Greifswald och Ystad. Generalen Jacob De la Gardie (bd 10) skrev 29 nov till sin bror landshövding Axel De la Gardie, att L "speculerat på fonderne uti Paris och Hamburg". Både Malm och Cecilia Bååth-Holmberg uppger, att det var spekulationer i spanska statspapper som ruinerat honom. Hans egendom i Sverige belades med kvarstad. Om detta underrättade postverket kuratorerna i L:s konkurs, som anhängiggjorts hos magistraten i Greifswald. Han instämdes 1835 av kammarrätten att stå till svars men infann sig ej. L dömdes därför 1836 ovärdig att i rikets tjänst vidare nyttjas, och om han anträffades, skulle han straffas med fängelse och arbete å kronans fästning i elva år. L överklagade, men HD fann 1839 ingen anledning att ändra kammarrättens utslag.

Enligt Malm skall L först ha rymt till Paris och där ha dömts till galärerna för växelförfalskning. Sedermera vistades han någon tid i Khvn, "där han förde ett uselt liv", och därifrån tog han sig inkognito över till Skåne. Vintern 1834–35 vistades L i hemlighet hos sin bror ryttmästare Knut L i Helsingborg, där han skrev första delen av Carl XII:s historia. Den trycktes 1835 i Kristianstad med brodern Knut angiven som utgivare. Verkets andra del publicerades 1839, också i Knuts namn. Arbetet präglas av stark sympati för Karl XIV-gestalten och "en icke föraktlig skildringskonst". L:s verk har troligen haft inflytande på den fortsatta litteraturen, särskilt som det är "ett mycket aktningsvärt arbete som vederhäftigt och omdömesgillt sammanfattar det – låt vara begränsade – material som vid denna tid var tillgängligt i tryck" (Hildebrand).

12 dec 1837 skrev den sv envoyén i Khvn Elias Lagerheim (bd 22) till den sv envoyén i Paris Gustaf Löwenhielm, att L av en dansk litteratör setts i Paris och "skall visa särdeles bitterhet emot Sverige och i synnerhet emot vår konung". I Paris hade L blivit knuten till redaktionen för en av F P G Guizot bekostad tidskrift, där han skrivit åtskilliga artiklar om Sverige, bl a "med mycken bitterhet" mot den nyligen avlidne af Wetterstedt. Han uppgavs också vara medarbetare i en annan tidskrift, där han skall ha deponerat en broschyr med "horreurer" mot Karl XIV Johan, vars utgivning redaktionen förmått honom inställa mot att han fatt extra understöd. 29 jan 1838 sände Lagerheim till Sthlm artiklar ur Kjøbenhavnsposten 25–26 jan med rubriken Scener af den svenske Revolution i Aaret 1809, översatta efter en artikel av L i paristidskriften Revue du dix-neuviéme siécle 24 dec 1837. I den senare artikeln bebådades utgivning av ett större arbete av honom om händelserna i Sverige 1809–32, vilket samtidigt skulle komma ut i London, Paris och Tyskland. I brev till Löwenhielm 1 febr skrev Lagerheim, att dessa artiklar var "lindriga och täml inoffensiva", men att han erfarit, att "fortsättningen skall innehålla många bittra utfall emot K. Carl XIII och många insidieusa insinuationer emot C. XIV". Han översände med detta brev avskrift av en artikel av L i Journal general de France 28 sept 1836, som dock var mycket oskyldig.

Genom Karl XIV Johans agent i Paris Joseph Izarn synes L snart ha engagerats för dennes propaganda (Andgren). Därom vittnar hans 1840 i Paris utkomna franska översättning av P A Wallmarks översikt av de förnämsta åtgärderna inom förvaltningens alla grenar under konungens regering och hans under pseudonymen Fr Schmidt utgivna bok om Sverige under Karl XIV Johan. Den publicerades på tyska i Heidelberg 1842 och på franska i Paris 1843 och utgör ett sammandrag av Sveriges historia från 1810 till 1840, följt av en systematisk översikt av de viktigaste grenarna av landets förvaltning samt dess närings- och kulturliv. I Paris publicerade L bl a också en fransk översättning av E G Geijers Sv folkets historia.

Söner till L var preussiska regeringsrådet Carl Johann Philip Ernst Albert v L (1821–1908) och preussiske generallöjtnanten Carl Wilhelm Otto v L (1834–1905). Både Albert och Otto L var bosatta i Kassel.

Författare

Hans Gillingstam

Arkivuppgifter

L:s ms Anteckningar rörande Sveriges historia efter 1809, som torde vara identiskt med det arbete han 1837 planerat publicera i London, Paris o Tyskland, i KB (sign D 1083; utdr publ av Ahnfelt, s 522–49). I LUB avskr av hans biografi över sin far (jfr Bååth-Holmberg, 1, s 42). I Brinkmanska arkivet på Trolle-Ljungby L:s avskr av 25 dikter av Tegnér (Tegnér, Saml dikter, 2, s 190). 45 brev till L från Tegnér, varav 43 från 1815-23, i LUB (jfr Bååth-Holmberg, 2, s 259–62; utg i Tegnér, Brev, 1-2 o 6-7, 1953-60). Brev från L i RA (bla en bunt i Kab:s för utrikes brevväxlingen arkiv E II h: 136, 28 st till G F af Wirsén o strödda i Överpostdirektörens arkiv), KB (bla 61 st till Lars v Engeström), BFA (9 brev i Karl XIV Johans arkiv, vol 158 o 161), ATA o LUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Register öfver fält-marskalken, grefve Aschebergs lefverne. [Rubr.] [Lund 1805.] (16) s. (S Lagerbring, Kongl. rådets, general guvernörens och fältmarskalkens, gref Rutger von Aschebergs lefverne ..., 2. uppl Lund 1805 [bihang]). — Historia om kriget emellan Österrike och Frankrike, år 1809. Lund 1809. 119 s. [Anon; enl Bååth-Holmberg, a a.] — Arke-hertig Carl Ludvics lefverne. Sthlm 1809. 32 s. — Anteckningar till prinsens af Ponte-Corvo, Sveriges utkorade kronprins, Johan Baptist Julii, lefverne. Örebro 1810. 38 s, 3 portr. [Anon; enl L Bygden.] - Historia om Gustaf, konung Erik den fjortondes son. Utg afj. Anderson. Jönköping 1810. VII, 39 s. [Föret; övers av akad avh Lund 1799, av J Lundblad, o 1808, av L under N H Sjöborg.] 2. uppl: Historia om svenska kronprinsen Gustaf ... olycklige son. 1832. 30 s. - Svensk plutark. D 1-3. Sthlm 1823-31. 1. Gustaf Horn / Johan Baner / Lennart Torstenson. 1823. (8), 263 s, 6 pl. 2. Axel Oxenstjerna / Jakob Pontusson De la Gardie / Carl Gustaf Wrangel. 1826. 367 s, 3 portr, 1 vikt pl. 3. Adam Ludvig Lewenhaupt. 1831. 104 s, 1 portr. [Översedd o förbättr av B M Bolmeer.] Delvis övers: Schwedischer Plutarch. T 1-2. Stralsund 1826-32. X, 286, 264 s. - Konung Carl X Gustafs historia. D 1-2. Sthlm 1825-29. VII, 138 s, 1 portr, 120 s, 1 portr. Övers: Geschichte des Königs Carl X. Gustaf. H 1—2. Berlin, Posen und Bromberg 1826-29. VI, 150 s, 1 portr, 123 s, 1 portr. - Carl XII* historia, utg af K Lundblad [o B M Bolmeer], D 1-2. Christianstad 1835-39. [Anon; delvis av medutg.] 1. XV, V, 469 s, 1 portr. [Red av Bolmeer.] 2.. VIII, 552 s, 1 faks, 2 kartor. [Utarb av Bolmeer.] Övers: Geschichte Karl des Zwölften, Königs von Schweden. Hrsg von ... [Förtit: J. Lundblads und Bolmeers Geschichte ...] T 1–2. Hamburg 1835-40. XIV, 444 s, 1 portr, XXXV, 681 s, 1 faks, 1 karta. Bearb övers: Carl den Tolvte, uforfaerdet og tapper Konge og Kriger. En folkelig Livsskildring bearb efter Lundblad ... Khvn 1864. 263 s. – Histoire de Suéde ... Par Erik Gustave Geyer [undert recension] (Revue francaise et étrangére, 1837, Paris ..., s 269-303). – Scenes de la revolution de Suéde (Revue du dix-neuvieme siécle, N S, T 4, 1837, Paris, s 797-803). – Le roi Charles-Jean de Suéde. Souvenir historique (ibid, T 8, 1837, s 221-232; anon, tillskr). - Schweden unter Karl XIV. Johann, von Fr. Schmidt. Heidel- berg 1842. XII, 444 s. [Pseud.] Övers: La Suède sous Charles XIV Jean, par Frédéric Schmidt. Paris 1843. VIII, 392 s. -Ur ... memoarer och Otto Mörners anteckningar [om riksdagen 1810] (A W N Ahnfelt, Från Europas hof, dess furstehus och aristokrati. Skildringar ..., bd 1, Sthlm (tr Norrköping) 1883, s 336-370). - Strödda bidrag till Karl Johans historia (Ur ... memoarer) (ibid, s 522– 549). – Bidrag i bla Minerva, en historisk skrift, 1811, Örebro.

Utgivit: Lectiones Latinae, delectandis excolen-disque puerorum ingeniis accomodatae. Collegit adjectisque notis philologicis edidit C G Broederus. AccuranteJ F L. Lundae 1808. 110 s. – [S Loen-bom mfl,] Minnestafla öfver Sveriges konungar, omarb o utg. [Rubr.] Lund 1809. Pat:fol. 1 bl. [Härtill:] Frågor hörande till minnestaflan öfver Sveriges konungar, alt ifrån Gylfe til närvarande tid. [Rubr.] Lund 1809. (8) s. [Anon.] - J Lundblad, Poemata et orationes. T 1*. Poemata. Ham-burgi 1821. XVI, 248 s. [Föret.]

Översatt: [F I Iankovitj de Mirievo,] Handbok uti ryska historien ..., öfvers från det ryska språket till det tyska af... A. L. Schlözer; o nu på sv med anm o tillägg utg, Lund 1807, (16), 238 s; C G Bröder, Praktisk grammatik lör latinska språket, Lund 1808, 604 s; A [G] Oe[h]lenschläger, Aly och Gul-hyndy, d 1-2, Sthlm 1811, (8), 56, 48 s (föret undert L_d); E G Geijer, Histoire de Suéde ... par Erik-Gustave Geyer, Paris 1839, 4:o, 538 s, 1 karta (Collection d'histoires complétes de tous les états européens), [även:] Histoire compléte de Suéde ..., 1840 (ibid, 13), [senare uppl] 1844, 538 s, Bruxelles 1845, 248, 247 s, [förk uppl:] Abrégé de 1'histoire de Suéde, d'aprés la grande histoire de Geyer, Paris 1838, 329 s, [titeluppl utan Geijers namn:] L'his-toire de Suéde, racontée å la jeunesse chrétienne, Paris, Limoges 1851, 329 s, 1 pl (Bibliothéque reli-gieuse, morale, littéraire, pour 1'enfance et la jeunesse ...); [P A Wallmark,] Recueil des exposés de 1'administration du Royaume de Suéde présentés aux états généraux, depuis 1809 jusqu'å 1840, Paris 1840, XXIII, 566 s; Histoire de Danemarck et de Norvége, d'aprés les historiens les plus estimés, et continuée jusqu'å nos jours, Paris (tr Nancy) 1840, 248 s, [nya uppl] Tours 1853, 1856, 1858, 1860, 1863 [bibliogr uppg]; Abrégé de 1'histoire d'Au-triche, de Bohéme et de Hongrie ..., 1—2, Paris 1840-41 .

Källor och litteratur

Källor o litt: Kammarexpis statsrådsprot 13 dec 1814, nr 5, o 4 mars 1817, nr 12, samt registratur 1814juni-dec, p 645 f, 1816 jan-juni, p 629, 1820 jan-juni, p 20, 1821 juli-dec, f 632v ff, 1823 janjuni, f 253; Handels- o finansexp:s registratur 1818 juli-dec, p 1421 f, 2027-2030, 1823 jan-juni, p 75 ff, 1833 juni-dec, p 1662 ff, 1671 f; HD:s konc, vol 711: 2 aug 1839; Justitierev:s utslagshandl i besvärs- o ansökmmål 2 aug 1839, nr 2; Kanslistyns arkiv, vol 3, p 1069, vol 30: 29 okt 1813 o vol 94; Kabinettets för utrikes brevväxken konc 1832, vol 4: konsuler: 29 juni, depescher från beskickn:en i Khvn, vol 29: 29 jan, Wetterstedtska depositionen, vol 19: Tres humble Memoire; Biographica; Kammarrättens huvudarkiv B Illa: 154, f 506—511; Överpostdirektörens konc 1833: III: 29 nov, E 4695 (G Löwenhielms saml): J Izarns brev 14 febr 1838, 19 aug o 12 okt 1839, E Lagerheims brev 12 dec 1837, 28 jan o 1 febr 1838 o L:s brev 7 sept 1839; Ericsbergsarkivets autografsaml, vol 134; allt i RA. Konungens enskilda byrås arkiv, vol 171: Izarns kopiebok 1838: 21 febr o 1839: 26 okt, BFA. TU 7:70 o 85:24, KB. Ihreska saml, vol 288 e, f 130, UUB. De la Gardieska samken: Släktarkiven: De la Gardie, vol 338:2, Peter L:s ms Lunda-släk-ten L o Johan Fredrik af L o hans ättkar – den tyska släkten von L, LUB.

A Ahnfelt, Från Europas hof, dess furstehus o aristokrati, 1 (1883); G Andersson, Brevväxl 1832-63, 2 (1940); S Andgren, Karl XIV Johans litterära propagandacentral i Frankrike (Karl Jo-hansförb:s handl:ar 1935–37, 1938), s 103 f, 115; P G Andreen, Politik o finans väsen från 1815 års riksdag till 1830 års realisationsbeslut, 2:2 (1961); Biogr lex öfver namnkunnige sv:e män, 8 (ny uppl, 1876); Bref rör nya skolans hist 1810-11 (1891); Broomé; E Bruno, En nyfunnen version av Tegnérs Nyåret 1816 (Saml 1928); L Bygden, Sv anonym- o pseudonymlexikon (1974); C Bååth-Holmberg, Morfars bok (1910), 1, s 18 fT, 22, 42, 93 ff, 2, s 41, 99 fT, 118 f, 131, 153, 155-72, 175 f, 178-274; dens, Professorskan Laura Bolmeer, Fredrik af L o Esaias Tegnér. Ett beriktigande (Idun 1910, s 189); dens, Ännu en gång Tegnér o Bolmeer (ibid, s 302); F Böök, Esaias Tegnér, 1 (1917), s 149 f, 156 f; dens, D:o, 1 (1946), s 154 f; St Cfarlsson], Johan Fredrik af L (Sv uppslagsbok, 2 uppl, 18, 1951); [A] C[ronhol]m, rec av L:s Carl XII:s hist (Studier, kritiker o notiser 1841, s 33-37, 42-47, 53 ff, 132-135, 141-144, 148-151, 157 ff); B Edlund, Ofrälse studenter i Lund utanför nationsindelningen 1710-1814 (1981); E G Geijer, Saml skrifter, 12 (1923); K Gutzkow, rec av L:s Sv plutark, 2 (Literatur-Blatt zum Morgenblatt fur gebildete Stände 1832, s 90 f); E Gulzow, Gottlieb Mohnike (Pommersche Jahrbiicher', 28, 1934), s 157; O Haintz, Karl XII von Schweden im Urteil der Geschichte (1936), s 28 f; L Hammarsköld, Sv vitterheten (2 uppl, 1833); A v Helvig, Bref till Atterbom (1915); B Henningsson, Geijer som historiker (1961); K-G Hildebrand, Till Karl XI I-uppfattningens hist (HT 1954), s 378 fT; O Holmberg, Kärlek, ensamhet o dödens trädgård (1972); T Höjer, 1810-44 (Den sv utrikespolitikens hist, 3:2, 1954); G Jansson, Tegnér o politiken 1815-40 (1948); A Kahl, Tegnér o hans samtida i Lund (1851), s 94 f; Kommerskoll; LUM 1732-1830 (1979); Lundstedt; E v Normann, Geschichte  der Gesammt-Familie v Normann (1894), s 142; rec av L:s skrifter Ärkehertig Carl Ludvics lefwerne o Hist om kriget emellan Österrike o Frankrike år 1809 (Polyfem, nr 3, 1810); rec av L:s Sv plutark, 1-2 (Journalen 1825, nr 26, o 1826, nr 295-296); d:o, 1 (Göttingische gelehrte Anzeigen 1826, nr 13); d:o, 1 (Literatur-Blatt zum Morgenblatt fur gebildete Stände 1827, nr 86); d:o, 1 (Blätter fur literarische Unterhaltung 1828, nr 5); d:o, 1 (Leipziger Literatur-Zeitung 1828, nr 16); d:o, 1 — 3 (Magazin fur die Literatur des Auslandes 1832, nr 73—76); rec av L:s Konung Carl X Gustafs hist (Allgemeine Literatur-Zeitung 1827, nr 115); d:o (Blätter fur literarische Unter- haltung 1828, nr 28); J Rudbeck, Sv postverkets fartyg o sjöpostförbindelser under tre hundra år (1933); H Schiick, SA:s hist, 4, 6 (1937-38); H Schönbeck, Personal- o kulturbilder, 1 (1878), s 40 f; I S[e]th, Johan Fredrik af L (SMoK); ST 10 (1896), s 325 f; W Swalin, Bidrag till K M:ts kanslis personalhist efter 1809 (1892); SBL, N F, 6 (1865–68); K Stjernkrantz, Tegnér o Laura Bol-méer. En replik (Idun 1910, s 265 f); H G Söder-baum, Jac Berzelius, 2-3 (1929-31); V Stöder-ber] g, Johan Fredrik af L (NF, ny uppl, 16, 1912); E Tegnér, Brev, 1-7, 9, 11 (1953-76); dens, Saml dikter, 2 (1968), s 39, 151, 190 f, 193, 195, 221 ff, 334 f, 360, 3 (1975), s 203, 209, 219, 260, 273, 290 f, 393, 429, 460, 538 ff o särsk 585 (T; W Tham, Axel Oxenstierna. Hans ungdom o verksamhet intill år 1612 (1935), s XXXIII; C-G Thomasson, "Kungamakaren" Mörner o Pierre Lapie (PHT 1937); Ur Esaias Tegnérs papper (1882); H Wachtmeister, Ant:ar o bref från Carl Johanstiden (1915); A Werin, Esaias Tegnér. Från Det eviga till Mjältsjukan (1934), s 340, 656; dens, Tegnér 1782-1825, 1–2 (1974–76); A Wiberg, Den sv musikhandelns hist (1955), s 244; J Wibling, Opinioner o stämningar i Sverige 1809—10 (1954); E Wrangel, Brinkman o Tegnér (1906); dens, Tegnér i Lund, 1–2 (1932). – Uppgifter av FL Åke K G Lundquist, Lund, i brev till SBL 22 sept 1982.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Fredrik Lundblad, af, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9776, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9776
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Fredrik Lundblad, af, urn:sbl:9776, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-25.