Meriter

Lundborg, Herman Bernhard, f 7 april 1868 i Väse, Värml, d 9 maj 1943 i Östhammar. Föräldrar: majoren Herman Emanuel L och Maria Wilhelmina Löhman. Mogenhetsex vid Sthlms södra latinlärov 17 maj 87, inskr vid UU 14 sept 87, med fil ex där 14 dec 88, bedrev morfologiska studier vid StH läsåret 92–93, MK vid Kl 16 febr 95, inskr vid LU 95, amanuens vid med kliniken i Lund 1 sept 99–31 aug 00, tf amanuens vid Lunds hospital 15 okt 00–10 maj 01, ML vid LU 30 mars 01, disp vid Kl 22 maj 01, underläk vid Uppsala asyl 11 aug 01–10 juni 02, MD vid LU 31 maj 02, tf bitr läk vid Uppsala hospital 10 juni 02–31 dec 04, doc i psykiatri o neurologi vid UU 28 febr 03–15, tf asylläk i Uppsala 1 jan 05–1 mars 06, bitr läk vid Uppsala hospitals kvinnoavd 31 mars 05–1 april 08, doc i rasbiologi o medicinsk ärftlighetsforskn vid UU 28 okt 15–31 dec 21, prof o chef för statens inst för rasbiologi 22 juni 21 (tilltr jan 22)–5 april 35, led av International federation of eugenics 23, v president där 33.

G 1) 26 juni 1900 i Lidköping m sjuksköterskan Thyra Peterson, f 4 dec 1868 där, d 18 sept 1931 i Knivsta, Sth (enl db för Domk, Uppsala, o Björklinge, Upps), dtr till handl Svante P o Laura Catharina Theophila Seinknecht; 2) 27 sept 1936 i Husby-Långhundra, Sth, m Maria (Maja) Kristina Holste, f 12 febr 1893 i Jukkasjärvi, Nb, d 10 sept 1968 i Uppsala, Domk, dtr till skolläraren Isak Isaksson o Greta Johanna Eriksdtr.

Biografi

Varför Herman L valde att studera medicin är okänt; någon läkare tycks inte ha funnits i släkten. Av brev från 1890-talet framgår, att L fjärmat sig från den traditionella religionen och får räknas till gruppen naturvetenskapliga fritänkare. L:s studiegång sinkades genom ekonomiska problem, som kompenserades genom konditionerande. En studieresa 1895 gick till Berlin, och 1897 studerade L marinbiologi och embryologi i Bergen. Emigrationsfebern grep också unga sv vetenskapsidkare, och 1898 sonderade L möjligheterna att skapa sig en framtid som läkare på Nya Zeeland. I forskningsärenden – i kombination med bröllopsresa – besökte L Finland och Estland (Runö) år 1900. Han hade då påbörjat sitt avhandlingsarbete om en ärftlig sjukdom på Listerlandet i Blekinge, vilken också fanns belagd i Estland och där särskilts av den tyske läkaren H Unverricht. Dessa studier skulle hålla L sysselsatt halvtannat decennium, även om gradualavhandlingen i ämnet kom redan 1901, följd 1903 av en monografi över sjukdomen.

Efter studierna i Lund – och disputationen i Sthlm – tjänstgjorde L i olika befattningar vid Uppsala asyl, bl a tillsammans med Frödings läkare Frey Svenson. Till samma generation hörde också Olof Kinberg (bd 21), med vilken han inte tycks ha kommit väl överens. L studerade psykiatri i Holland 1904 och kriminalpsykologi i München året därpå. Hans skrifter i dessa ämnen under perioden har en mer tillfällig karaktär.

Listerundersökningen återupptogs, och 1913 kom den överväldigande slutrapporten under titeln Medizinisch-biologische Familienforschungen innerhalb eines 2232köpfigen Bauerngeschlechtes in Schweden (Provinz Blekinge). Sannolikt är det den till omfånget största sv medicinska avhandlingen någonsin, omfattande över 700 sidor i folio plus planschband med en vikt av 6,5 kilo. Den väckte också stor uppmärksamhet såväl i Sverige som i utlandet, erhöll Sv läkaresällskapets pris och erkändes allmänt som en framflyttning av den moderna medicinens gränser. L hade förenat patologiska fallstudier med den mendelska genetiken, återupptäckt år 1900 och av L uppmärksammad någon gång efter 1904. Härigenom hade han lyckats klargöra sjukdomsbilden och nedärvningen för en synnerligen ovanlig och till slut dödlig form av epilepsi och skapat ett mönster för hur liknande sjukdomsundersökningar kunde bedrivas. Genom stora släkttavlor kunde han visa hur sjukdomen beskriver en "progressiv" degeneration, d v s omvandlas genom olika släktled fram till slutstadiet, och hur den utvecklas enligt Mendels lagar for recessivt nedärvande.

L syftade inte bara till inomvetenskapliga resultat. Med sin Listerundersökning ville han också ge argument för rashygieniska strävanden. Den undersökta släkten uppvisade en skrämmande mängd kriminellt belastade, alkoholister och prostituerade. Undersökningen bevisade inavelns faror. Enligt L var det en svår villfarelse att tro, att människan kan fly de biologiska lagar hon lyder under. I stället för krass och nedbrytande materialism ville L plädera för en förnuftig befolkningspolitik baserad på osjälviska nationella ideal. I dessa vetenskapens senaste landvinningar fann han stöd för en i grunden konservativ samhällsyn med det gamla bonde-Sverige som förebild. Gång på gång återkom Lister-undersökningen i den propaganda L engagerade sig i för att främja rashygienens sak – och som från 1910 genom Svenska sällskapet för rashygien hade sin egen organisation. En sådan forskning, menade L, visade om något rasbiologins samhälleliga nytta och denna vetenskaps frälsande uppgift i en tid av accelererad dekadens.

L, som 1915 bytte ut sin docentur i psykiatri mot en i rasbiologi och medicinsk ärftlighetslära, ägnade sig under 1910-talet åt att skapa fast mark under fötterna för dessa discipliner. 1916 anslog riksdagen 24000 kr för att L under en fyraårsperiod skulle få tillfälle att slutföra de studier i samernas antropologi som han påbörjat 1913. Målet var att kartlägga ett folk antropometriskt med hjälp av moderna mätmetoder och kamera, så småningom också blodgruppsbestämningar. Härtill kom den genealogiska aspekten, noggranna genomgångar av kyrkoboksmaterialet för att spåra sjukdomars nedärvande och – särskilt – rasblandningens effekter, om vilka L hade en klart negativ uppfattning, dels vad gällde individens motståndskraft mot t ex tuberkulos, dels vad gällde allmän "moralisk halt". I viss utsträckning genomförda blev även likartade undersökningar i Värmlands finnbygder.

L hade redan 1904 i föredraget Släktforskning och ärftlighetshygien efterlyst en organiserande instans för forskning i socialmedicinska frågor (Upsala läkarefören:s förhandl:ar, NF, 10:4). Ambitionen att kartlägga inte bara naturresurser utan också befolkningsmaterial låg i tiden. 1900 hade Gustaf Retzius' och Carl M Fürsts Anthropologica Suecica kommit ut, en första stor undersökning baserad på mätningar av värnpliktiga. I olika yttranden från 1912 och framåt återkom L till betydelsen av ett särskilt forskningsinstitut med rådgivande uppgift. I och med krigsslutet 1918 och behovet av en allmän social upprustning fick L:s tankegångar ny aktualitet. 1919 genomfördes en uppmärksammad svensk folktypsutställning, som vandrade runt till flera städer och skapade goodwill för saken. Tanken på ett nobelinstitut föll, men 1921 röstades ett förslag igenom i riksdagen – med stöd från alla partier – om ett statens institut för rasbiologi. Detta, som började sin verksamhet nyåret 1922 med L som självklar chef och med säte i Uppsala, var det första statsunderstödda institutet av sitt slag i världen; universitetstjänster med inriktning på rasbiologi fanns emellertid redan då på många håll. Det sv institutet bestod förutom av sin chef (med professors namn) också av en statistiker, en genealog, en antropolog och några biträden. Utrymme för tidigare planerade tjänster i kriminologi och experimentell genetik gavs emellertid inte.

Då rasbiologiska institutet inrättades, ansåg L detta bara vara en blygsam början. Fortsättningen bjöd emellertid på kontinuerliga besvikelser. Riksdagens beredvillighet att anslå medel minskade, till en del beroende på försämrade ekonomiska konjunkturer i allmänhet, till en del säkert på uppenbara problem inom institutet och i någon mån också på insikten om den kritik som rasbiologin utsattes för internationellt. Tvärt emot senare gängse uppfattning inföll rasbiologins glansdagar före 1920 – Tyskland är naturligtvis det stora undantaget. L fick allt större anledning att se mörkt på sitt livsverks framtid. Ofta tvingades han att tigga hos privata finansiärer, till bekymmer för institutets styrelse. Inom den betvivlade ingen L:s idealitet, men han var svår för alla att samarbeta med, mån om sin auktoritet och svag för en typ av slagord som inte kan sägas höra vetenskapligt arbete till.

Det inre arbetet vid institutet hämmades av att L under långa perioder befann sig i Lappland, varifrån man måste invänta besked i viktigare ärenden. Det första resultatet av hans undersökningar i norr, utgivet tillsammans med institutets statistiker Sten Wahlund, The race biology of the Swedish Lapps (1932), hade varit tidsödande i produktionen, medan den tidigare utgivna The racial characters of the Swedish nation (1926) vittnar om de första årens effektivitet och entusiasm. Att det måste ske någon form av nyorganisation efter L:s avgång var uppenbart. L engagerade sig intensivt i frågan om sin efterträdares kvalifikationer och pläderade för en mycket bred kompetens lik hans egen och med kraftig betoning på psykiatri. Gunnar Dahlbergs utnämning betydde en ny inriktning för institutet och ett hårt slag för L. Efter pensioneringen 1935 bröt L kontakten med sitt gamla institut. Dahlberg gav ut andra delen av L:s lapplandsundersökningar först efter stora omarbetningar och utan att nämna L:s namn på titelsidan.

Socialdemokraten Dahlberg hörde till dem som tidigt hade tagit avstånd från utvecklingen i Tyskland. L:s uppfattning var en annan. Övertygelsen att rasen var allt tillät inga kompromisser. Hans sista mer omfångsrika arbete, Die Rassenmischung beim Menschen (1931), är till största delen en litteraturgenomgång men mynnar ut i manande varningsord mot rasmässigt lättsinne. Klar ståndpunkt för den nya regimen i Tyskland och dess rasistiska jordbrukslagar tog L i agitationsskriften Västerlandet i fara, utgiven 1934, alltså medan han fortfarande tjänstgjorde som chef för sitt statliga institut. Utan att helt förskriva sig åt antisemitismen markerade L inte heller något avståndstagande.

Som pensionär levde L tillbakadraget i Östhammar, obenägen att delta i den sv kulturdebatten, i tigande opposition till det sv funkissamhälle han tyckte så illa om.

Författare

Gunnar Broberg

Arkivuppgifter

L:s arkiv kommer att deponeras i UUB, där en saml fotografier, sjukjournaler, stamtavlor m m utgörande matcrialsaml o komplement till L:s Medizinisch-biologische Familienforschungen ... in Schweden förvaras. Arkivalier rör L:s verksamhet vid statens inst för rasbiologi i Inst för medicinsk genetik, UU. - Brev från L i KB (bl a till Ida Bäckmann), LUB, RA (till S Hedin), UUB o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Die Entwicklung der Hypophysis und des Saccus vasculosus bei Knochenfischen und Amphibien (Zoologische Jahrbucher, Abtheilung fur Anatomie ..., Bd 7, Jena 1894, s 667-687, 2 pl). — Om Paramyoclonus multiplex och s. k. fami-liär myokloni. Iakttagelser o studier. Förelöpande medd. [Rubr.] Sthlm 1899. 64 s, 4 pl. [Ur Hygiea så.] — Studien uber die Betheiligung des Ekto-derms an der Bildung des Mesenchyms bei den niederen Vertebraten (Morphologisches Jahrbuch, Bd 27, Leipzig 1899, s 242-262, 2 pl). - Strödda intryck från en resa genom gamla svenska länder. Resebref ... 1—5 / Samfundsförhållanden på Runö. Af Ignotus (Illustrerad svensk tidskrift, utg afR Lundborg, årg 1, 1900, Sthlm, s 26-32, 104-109, 155-160, 287-293, 321-326, o 2, 1901, s 7-13; pseud; delvis sep: Runöbilder upptecknade sommaren 1900, Sthlm 1900, 27 s). - Klinische Studien und Erfahrungen hinsichtlich der fami-liären Myoklonie und damit verwandter Krankhei-ten. Akad Abh. Sthlm 1901. 130 s, 3 pl, 1 släkttavla, 3 tab. (Ueber Degeneration und degenerierte Geschlechter in Schweden, 1; även: Svenska läkaresällskapets nya handlingar, ser 3, d 3.) — Demen-tia paralytica hos ett gift par ... [Rubr.] Sthlm 1902. 10 s. [Ur Hygiea så.] — Om sinnessjuka lärarinnor jämte en kort öfverblick öfver småskolelärarinnornas ställning i Sverige. En socialmed studie. [Rubr.] Sthlm 1902. 10 s. - Genmäle till dr Frey Svenson ... om katatoni. [Rubr.] Sthlm 1902. 4 s. — Beitrag zur klinischen Analyse des Negativismus bei Geisteskranken (Centralblatt fur Nervenheilkunde und Psychiatrie, Jahrg 25, 1902, Berlin (tr Dessau), s 553-560). - Zur Ca-suistik der Zwangsvorstellungen (Jahrbucher fur Psychiatrie und Neurologie, Bd 21, Leipzig & Wien 1902, s 294-312). - Die progressive Myo-klonus-Epilepsie (Unverrichfs Myoklonie). Hrsg mit Unterstiitzung ... Uppsala 1903. IV, 207 s, 4 tab. [Arbeten utg med understöd av Wilhelm Ek- mans universitetsfond, 3.] — Alkohol och sinnessjukdomar. Föredr hållet å Upps arbetareinst. Sthlm 1903. 16 s. (Skrifter utg af Svenska sällskapet (ör nykterhet och folkuppfostran ..., 1903, n:r 3.) — Alkohol och degeneration (Mimer, sv tidskr lör studium af alkoholfrågan o nykterhetssträfvandet, årg 1, 1903, Sthlm, s 17-24). - Ist Unverricht's sogen. Familiäre Myoklonie eine klinische Entität, welche in der Nosologie berechtigt ist? Vortrag ... 1903 (Neurologisches Centralblatt, Jahrg 23, 1904, Leipzig, s 162—167; övers ur Upsala läkareför-enings förhandlingar, N F, bd 8, 1902-03). - Om alkoholens inflytande på afkomman. Föredr hållet i Upps inför en saml präster, lärare o seminarieelever. Sthlm 1905. 15 s. (Skrifter utg af Sv sällsk för nykterhet ..., 1905:2.) — Eine Hypothese betref-fend die Natur des katatonischen Symptomenkom-plexes (Centralblatt fur Nervenheilkunde ..., 28, 1905, s 289-298). - Epilepsistudier. 1-2. [Rubr.] Upps 1908. [Omsl; ur Upsala läkareförenings för-handl, 11, 1905-06, o 13, 1907-08.] 1. Om den s. k. metatrofiska behandlingsmetoden enligt Tou-louse-Richet. 69 s, 1 tab. Overs i Archiv fur Psy-chiatrie und Nervenkrankheiten, Bd 44, Berlin 1908, s 452-492, 1107-43. 2. Om epilepsi och sinnessjukdom hos syskon. 23 s. — Essai d'explica-tion de la nature intime de la dégénérescence (L'encéphale, journal de neurologie et de psychia-trie, année 3, 1908, Paris, 4:o, 1, s 109-116). -Uber die Erblichkeitsverhältnisse der konstitutionellen (hereditären) Taubstummheit und einige Worte iiber die Bedeutung der Erblichkeitsfor-schung fur die Krankheitslehre (Archiv fur Rassen-und Gesellschaftsbiologie, Jahrg 9, 1912, Leipzig & Berlin, s 133—149; övers ur Upsala läkareförenings förhandl, 17, 1911-12). - Epilepsie als Be-freiungsgrund bei der ersten Musterung der Wehrpflichtigen in Skandinavien, Finnland und in der Schweiz (Epilepsia, revue internationale tri-mestrielle ..., vol 3, 1911 -12, Leipzig, s 381-387). — Rashygieniska sträfvanden. [Rubr.] Sthlm 1912. 16 s. [Ur Allm sv läkartidningen så.] — Rashygieniska sträfvanden. Upprättandet af institut för ärftlighetsforskning. Några riktlinjer. [Rubr.] Sthlm 1912. 7 s. — Der Erbgang der progres-siven Myoklonus-Epilepsie. (Myoklonie-Epilepsie s. Unverrichts familiäre Myoklonie.) (Zeitschrift fur die gesamte Neurologie und Psychiatrie, Ori-ginalien, Bd 9, Berlin 1912, s 353-358). - Meh-rere Fälle von Paralysis agitans in einem schwedischen Bauerngeschlecht (Neurologisches Centralblatt, 31, 1912, s 219-221). - On race hygiene study and its importance to modern culture (The journal of nervous and mental disease, vol 39, 1912, New York, s 739—746). — Medizinisch-biologische Familienforschungen innerhalb eines 2232köpfigen Bauerngeschlechtes in Schweden (Provinz Blekinge) ... Text & Atlas. Jena (tr Naumburg) 1913. Fol. XVI, 519, 220 s; 10 pl, 50 bl släkttavlor. -Modern ärftlighetsforskning och rashygien samt deras betydelse för kulturstaterna. En ofversikt (Populär naturvetenskaplig revy, årg 3, 1913, Sthlm, s 57—68). — Släktbiologiska undersökningar i Blekinge. Några forskningsresultat o riktlinier för framtiden (Hygienisk tidskrift, bd 6, 1913, Sthlm, s 87—108). — Rasbiologi och rashygien. Små populärvetensk skisser. Sthlm 1914. 97 s. 2. omarb o betydl utvidg uppl: ... rashygien. Nutida kultur- o rasfrågor i etisk belysn. 1922. 165 s, 2 s pl. — Om epilepsiens utbredning i Skandinavien och i några andra europeiska länder (Nyt Tidsskrift for Abnormvaesenet, 1914, Khvn, s 79—84). — Fami-lienbiologische Untersuchungen in Schweden (Mitteilungen der Zentralstelle fur deutsche Personen- und Familiengeschichte, H 12—14, Leipzig 1914, s 161 — 180). — Om viktigare raselement, som ingå i det svenska folket (Tidskrift för det svenska folkbildningsarbetet, årg 5, 1916, Sthlm, s 174— 179). — Släktforskning en kulturuppgift (Fysisk fostran, månadsskr för gymnastik, idrott, friluftsliv o hygien, årg 3, 1916, Sthlm, 4:o, s 20-24). -Rasblandningar, släkt- och stamgiften. Kort granskn o översikt (ibid, s 134—137; övers i Archiv fur Frauenkunde und Eugenetik, Bd 3, 1917, Wurzburg, s 29—36). — Biologiska och kulturella verkningar av rasblandningar och släktgiften. Kort granskn o översikt. [Rubr.] Upps 1918. 7 s. — Vad kan göras för att höja den svenska folkhälsan och förhindra urartning? [Rubr.] Lund 1919. 13 s. [Ur Hygienisk revy 1918.] — Olika folk och kulturer, sedda i rasbiol ljus (Internationell politik, tidskr för mellanfolkl frågor, årg 1*, 1918-19, Sthlm, 4:o, s 47—49). — Svenska folktyper. Bildgalleri, ordnat efter rasbiol principer o med en orienterande översikt. Sthlm 1919. 4:o. 235 s, 6 pl. - Rasfrågor i modern belysning med särskild hänsyn till det svenska folket. Populär handledn ... utg under medv av fackmän. Sthlm 1919. VI, 144 s, 1 karta. — Om modern ärftlighetsforskning med särskild hänsyn till människan (OoB 1919, s 186-196). -Befolkningsstrukturen i Norrbotten och nordliga Lappland särskilt i några fjällbyar i närheten av Torne sjö (ibid, s 641—648). — En svensk bondesläkts historia, sedd i rasbiol belysp>. Sthlm 1920. 39 s. (Svenska sällskapets för rashygien skriftserie, 2.) — Kultur- och rasproblem i medicinsk-biologisk belysning. 1—4 (Svenska läkaresällskapets handlingar, bd 46, 1920, Sthlm, 4:o, s 65-95). - Industriens försyndelser mot rasen och folkhälsan. Kort översikt. [Rubr.] Sthlm 1920. 8 s. [Ur Sv läkartidningen så.] Overs i Social hygiene, vol 7, 1921, New York, s 307—311, o Ärsrit Hins islenska frae-dafjelags ..., år 6, Khvn 1921, s 65—76. — Arv och miljö. Befolkningspol synpunkter (Det nya Sverige, tidskr för nationella spörsmål, årg 14, 1920, Sthlm, s 114—122). — Kultur- och rasfrågor i nutiden (Tirfing, tidskr för nykterhetsfrågans studium, årg 14, 1920, [Sthlm, tr] Örebro, s 33-44). - Die Rassenmischung als Ursache zu auffälligen mor-phologischen Veränderungen im Gesichtstypus. [Rubr.] [Upps 1921.] 7 s. ([Upsala läkareförenings förhandl, 26, 1920-21, Upps 19[20-]22, h 5-6.] Festskrift tillägnad professor J Aug Hammar ... [10].) — Rasförhållanden och folksammansättning inom länet (Norrbotten, av skilda förf, d 1, [Luleå, tr] Gbg 1921, s 36-47). - Rasbiologi och rashygien. En kort orientering (Almanack för alla 1922, Sthlm 1921, s 132-136). - Rasblandning - ökad heterozygoti (genkaos). - Konstitutionsförändringar - habitus asthenicus sive paralyticus. -Längdökning o a - Tuberkulos. En orsakskedja (Hygiea, 1921, Sthlm, s 289-300, tysk övers i He- reditas, genetiskt arkiv, så, Lund, s 77—87). — Rassenbiologische Ubersichten und Perspektiven. Jena 1921. 43 s. — Degenerationsfaran och riktlinjer för dess förebyggande. Sthlm 1922. 30 s. (Sv sällskapets för rashygien skriftserie, 9.) Overs i The eugenics review, vol 14, 1922, London, s 531—539. — Det svenska institutet för rasbiologi. Sthlm 1922. 19 s. (Meddelanden från Statens institut för rasbiologi, 1.) Overs i Archiv fur Rassen- und Gesell-schaftsbiologie, Bd 14, Mimenen [1922-23], s 315—328, o på eng i Acta medica Scandinavica, vol 56, Sthlm (tr Hfors) 1922, s 371-392. - Die Verer-bung des "Farbenhörens" und gewisser anderer psychischer Eigenschaften innerhalb eines schwedischen Geschlechts (Acta medica Scand, 59. Opus professori F. Lennmalm dedicatum, Sthlm, 1923, s 221 — 229). — Handbok i hembygdsforskning. Förslag till ett kapitel om rasbiol o släktforskn (Tidskrift för det sv folkbildningsarb, 11, 1923, s 35-49; tills med E. Bergman; även sep: Om rasbiologi och släktforskning, handledn för hembygdsforskn, Sthlm 1923, 17 s). — Racial strueture of the Finns of the northernmost part of Sweden. A short analysis and a preliminary survey (Hereditas, bd 4. Herman Nilsson-Ehle tillägnas dessa studier ... [de-dik], Lund 1923, s 125-132). - Krönika. Rasbiol o rashygien samt sv folkets rasbeskaffenhet, korta översikter. Sthlm 1925. 4:o. 14 s [jämte blanka blad]. [Bilaga:] P. M. för anteckningar uti Släktboken. [Rubr.] (3) s. (Släktboken, d 2.) - Rasbiologisk personbeskrivning jämte formulär. Sthlm 1925. 4:o. 8 s, (38) bl formulär [jämte blanka bl]. (Ibid, 3.) — Om betydelsen av rasbiologiska socken- och häradsbeskrivningar (Skola och samhälle, årg 6, 1925, Sthlm (tr Gbg), s 309-311). - Släktforskning och familjeregistrering. En för Sverige mycket betydelsefull kulturell uppgift (ibid, 7, 1926, s 233-238). - Svensk raskunskap. Folkuppl med text, kartor, diagram o planscher. Upps 1927. 4:o. 28 s, 24 pl. 2. [omsl: något utvidg] uppl 1928. 28 s, 25 pl. — Rassenkunde des schwedischen Volkes. Jena 1928. VIII, 160 s, 50 pl. - Befolkningsfrågan ur rashygienisk synpunkt. Den sv bondeklassens betydelse (Svenska landsbygdens årsbok, [årg 2,] 1928, Sthlm, s 35-39; även sep, Sala 1929, 7 s). — Rasbiologiska perspektiv (Gymn, tidskr för gymnisk kultur, årg 1, 1928, Sthlm, 4:o, nr 1, s 7—10). — Rasbiologiska perspektiv. Sthlm 1930. 4:o. 6 s. (fjacobo Billström ... hoc volumen gratulantes obtulerunt amici ..., d 2,] XIII.) — Promemoria angående eventuella undersökningar av den s.k. Stor-Morssläkten. [Rubr.] Upps 1930. 4 s. [Undert.] — Efterskrift (A Uppström, Stor-Mor i Dalom, En kvinnlig livsbild från sextonhundratalet, 3. uppl Upps 1930, s 179 f, 3 pl, 1 släkttavla; även sep: Efterskrift till "Stor-Mor i Dalom", 3 s). — Beitrag zur Kenntnis der Erblich-keit der Unterkieferform beim Menschen (Archiv fur Rassen- und Gesellschaftsbiologie, 24, 1930, s 100-103, 2 pl). - Om välbörenhet ([Sven Olsson, pseud] A. Frederici, Nobili et ignobili, Sthlm 1931, s 1—4). — Die Rassenmischung beim Menschen (Bibliographia genetica, d 8, 's Gravenhage 1931, s 1—221, 5 s pl). — Race biological perspectives (Social fbrces, vol 9, [Baltimore] 1931, s 397-401). -Die Grundung und Tätigkeit des schwedischen Staatsinstitutes iiir Rassenbiologie (Nordische Rundschau, Vierteljahrsschrift hrsg von den Aus-landsinstituten der Universität Greifswald, Bd 4, 1931, [Greifswald, tr] Braunschweig, s 49—54). — Entstehung und rassische Zusammensetzung des schwedischen Volkes (Greifswalder Universitäts-Zeitung, Jahrg 8, 1933, Greifswald, 4:o, s 68-70). — Västerlandet i fara. Befolkningsfrågor i biol o rashyg belysn. Gbg 1934. 60 s. Overs: Bevölke-rungsfragen, Bauerntum und Rassenhygiene. Berlin 1934. 75 s. (Schriften zur Erblehre und Rassenhygiene. Hrsg von G Just.) — Förord / [Texter 1 — 7] (Svenskar i nutiden. Porträtt ... efter pastellmålningar av I Kamke. Med vägledande text o korta personbeskrivn, Sthlm 1934, fol; även i övers: Schwedische Männer der Gegenwart ..., så, Swedes of to-day ..., så). — Rassenverhältnisse im nördlichsten Sverige (Schweden). Kurze Ubersicht (Zeitschrift fur Morphologie und Anthropologie, Bd 34. Festband Eugen Fischer zum 60. Geburts-tage gewidmet Stuttgart 1934, s 232-243, 1 karta; tills med S. Wahlund). — Bidr i bla: Hygiea 1899-1902, 1904, 1906, 1914, 1920-22 o 1927, Sthlm, Upsala läkaretörenings förhandlingar, N F, bd 7-8, 1901/02-1902/03, 10-13, 1904/05-1907/08, o 17, 1911/12, Upps, (Allmänna) Svenska läkartidningen 1904-06, 1912-13 o 1920-21, Sthlm, Hygienisk revy 1914, 1916, 1918 o 1920, Lund, 4:o, Hereditas, genetiskt arkiv, bd 1—2, 1920-21, 4, 1923, o 9, 1927, Lund, 4:o, samt Deutsche Zeitschrift fur Nervenheilkunde, Bd 19, 1901, 21-22, 1902, o 27, 1904, Leipzig; vissa titlar se UUM ht 1916, Upps 1917, s 144 f, o H Söder-stéen, Genealogia Lundborgiana, Askersund 1918, fol, s 11 f.

Redigerat: Skrifter utg av Svenska sällskapet för rashygien, 1, Upps 1919, forts: Sv sällskapets för rashygien skriftserie, 2—11, Upps 1920, Sthlm 1921-23.

Utgivit: The Swedish nation in word and picture. Together with short summaries of the contribution mades [!] by Swedes within the fields of anthropo-logy, race-biology, genetics and eugenics. Ajubilee book ... with the cooperation of experts commis-sioned by the Swedish society for race-hygiene. [Upps, tr] Sthlm 1921. 4:o. 128 s, 11 bl bilder, 20 pl. (Tills med J. Runnström.) — The racial cha-racters of the Swedish nation. Anthropologia Suecica 1926. With the collaboration of the staffof the institute and other scientists. Upps o Sthlm 1926. Fol. XIV, 182 s, 44 pl, 4 kartor. (Tills med F J Linders; The Swedish state institute for race bio-logy.) Även i utdrag, XII, 7 s, s 163, 173-182, 2 kartor, 44 pl. — The race biology of the Swedish Lapps. Part 1. General survey. Prehistory. Demo-graphy. Future of the Lapps. With the collaboration ... and ofK. B. Wikhmd. Upps 1932. Fol. (8), 138, 93 s. (Tills med S Wahlund.) [Av Part 2, 1941, enl företal utarb Appendix 2: Plates, XXVII pl.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Kanslersämb:s för rikets univ arkiv E II a: 19 (avgjorda ärenden, UU, jan–juni 1903), RA.
B Hagård, Nils Wohlin, konservativ centerpolitiker (1976); T Hammar, Sverige åt svenskarna. Invandringspolitik, utlänningskontroll o asylrätt 1900–1932 (1964); R Larsson, Arv o prägel. Biologiska kåserier (1917); SjVerml; Sv släktkal, 13 (1943; tr 1942); H Söderstéen, Genealogia Lundborgiana (1918); R Torstendahl, Mellan nykonservatism o liberalism (1969); UUM ht 1916 (1917).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Herman B Lundborg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9781, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Broberg), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9781
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Herman B Lundborg, urn:sbl:9781, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gunnar Broberg), hämtad 2024-04-26.