Meriter

1 Lundgren, Johan (John) Peter, f 7 okt 1857 i Visby, d 2 mars 1938 i Sthlm, Joh. Föräldrar: sjökaptenen Hans Petter L o Annetta Christina Wahlqvist. Mogenhetsex vid Visby h elementarlärov 15 maj 75, elev vid Veterinärinst 16 aug 75, amanuens vid Veterinärinst zoologisk-anatomiska avd 75–77, veterinärex 12 juni 79, adjunkt vid Veterinärinst 1 sept 79–89, förestod professuren i kirurgi där 15 sept–1 dec 80, 15 jan 87–15 juni 87, 15 aug 87–15 juni 88 o 15 aug-1 nov 88, elev vid KI 83, förestod professuren i anatomi vid Veterinärinst 1 nov 88–15 mars 89, profi anatomi o fysiologi där 15 mars 89–14 (till 92 även i histologi), förest för Veterinärinst 1 jan 96–31 dec 01, tf led av medicinalstyr 97–00, prof i anatomi o histologi vid Veterinärhögsk 14–22. – LLA 98.

G 9 nov 1892 i Norrköping, Olai, m Anna Edith Elisabeth Åberg, f 6 okt 1868, där, ibid, d 21 april 1941 i Stocksund (enl db för Oscars förs, Sthlm), dtr till disponenten Gustaf Frithiof Theodor Å o Albertina Bernhardina Carolina Ringström.

Biografi

Livligt rekommenderad av sin lärare i zoologi vid läroverket i Visby Gustaf Lindström (bd 23) antogs John L samma höst som han blivit elev vid Veterinärinstitutet till amanuens vid institutets anatomiska avdelning. Fyra år senare (1879) konstituerades han som nybliven veterinär till adjunkt vid institutet med undervisningsskyldighet i fysiologi och histologi. För att skaffa sig fastare grunder för undervisning och forskning blev han efter ytterligare fyra år elev vid Kl och hade där avslutat samtliga praktiska övningar och avlagt deltentamina för med kand-examen, när lungtuberkulos tvang honom att avbryta studierna. Efter ett år på sanatorium kunde han återvända till adjunktstjänsten, och under resten av sitt liv följde han exemplariskt givna hälsoföreskrifter och gav sig god tid för motion och friluftsliv.

Under 80-talet studerade L som stipendiat och på offentligt uppdrag patologisk anatomi vid veterinärskolor i Tyskland, Österrike och Schweiz, bakteriologi vid l'Institut Pasteur i Paris och smittosamma djursjukdomar i USA. Sedan det blivit aktuellt med ombyggnad av institutet och omorganisation av veterinärutbildningen, besökte L, som nu var professor och Veterinärinstitutets föreståndare, under en studieresa våren 1901 flera av de kontinentala veterinärhögskolorna. I en reserapport i Sv veterinärtidskrift så jämförde L undervisning och organisation vid det sv veterinärinstitutet med förhållandena vid utländska och fann att den sv organisationen var ineffektiv och att de sv veterinärerna fick en sämre utbildning. Han ifrågasatte både kompetens och sammansättning av Veterinärinstitutets dåvarande direktion, som han karakteriserade som "motståndare till all utveckling", och skisserade en plan för ny organisation av institut och undervisning. Reserapporten väckte direktionens ovilja, och L föreslogs inte till förnyat förordnande som föreståndare för institutet, men hans idéer och förslag anses ha blivit en bärande grund for de nya stadgar som antogs i samband med att institutet blev högskola 1914.

L erbjöds 1901 i stället för föreståndarskapet den nyinrättade veterinära medicinalrådsbefattningen men avböjde med motiveringen att han var ointresserad av skrivbordsgöromål. L:s enda publicerade större vetenskapliga arbete var en uppsats, i vilken han redogjorde för vissa ben i hästens extremiteter. Han redde ut flera frågor och företog krävande undersökningar men hade en starkt utvecklad självkritik och vägrade att lämna ifrån sig något som han inte ansåg fullkomligt. Dessutom ville han kunna mycket inom skilda fack och hade svårt att koncentrera sig på ett vetenskapligt område. Som lärare ställde L stora krav på detaljerade kunskaper och väl utförda dissektioner. Hans föreläsningar i anatomi var berömda och anteckningar från dem mycket efterfrågade. Väl förfaren i olika slöjder – han var en skicklig bokbindare och gav sina elever lektioner i konsten att slipa en skalpell – framställde han för högskolan uppblåsta och kärlinjicerade inälvspreparat. Han var från unga år en skicklig fotograf och en av de första i Skandinavien som ägnade sig åt mikrofotografering. Under de sista läraråren tvang arterioskleros L till kortare och längre tjänstledighetsperioder, men som pensionär var han trots allt intill sitt sista år kroppsligt och andligt vid god vigör, ivrigt sysselsatt med trädgårdsskötsel, fiske och handslöjder. Han hade föga intresse för sällskaps- och föreningsliv men försummade inte utan vägande skäl Biologiska föreningens månadssammanträden.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Anteckningar om Davos (Hygiea, bd 48, 1886, Sthlm, s 359-375). – Försök till renodling af rotsmikroben (ibid, 49, 1887, s 91–94). – Några ord om mikrofotografien på dess nuvarande ståndpunkt. Föredr hållet i Fotogr föreningen den 19 nov. 1890 (Fotografisk tidskrift för fackmän och amatörer ... utg av A Roosval, årg 4, 1891, Sthlm, s 1–10, 30–36; även sep, 16 s). – Några studier öfver hästens karpalled (Festskrift med anledning af Hans majestät konung Oscar II:s tjugofemåriga regeringsjubileum utg af Veterinärinstitutets lärarekollegium, Sthlm 1897, 4:o, s 1–30, 7 pl-bl). – Om fiske på turistfärder (STFÅ 1897, s 285–294). – Renpesten i Lappland. Rapport till Kongl. medicinalstyrelsen (Svensk veteri-närtidskrift, årg 2, 1897, Sthlm, s 269-273, o 1898, s 1–12; övers i Zeitschrift für Thiermedicin, Bd 2, 1898, Jena, s 401–417). – I hvad mån böra de kostnader och förluster, som förorsakas af smitto-samma husdjurssjukdomar, ersättas af staten. Föredr ... (LAH o tidskrift, årg 38, 1899, Sthlm, s 107–121). – Några jemförelser mellan olika veterinärskolors organisation. Reseberättelse (Sv veterinärtidskr, 6, 1901, s 265–298, 313–337; även sep, 58 s). – Genmäle [till föredrag av P Heurgren] (ibid, 18, 1913, s 16-21). – Bidrag i Tidskrift för veterinär-medicin, 1885–87, 1889, Sthlm; diskussionsinlägg i Hygiea, 1889, Förhandlingar vid Svenska läkare-sällskapets sammankomst år 1889, s 25–28, o 1896, Förhandlingar ... 1896, Bilaga: Diskussion öfver tuberkulosfrågan ..., s 25.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 15 mars 1889, nr 36, RA. LA:s matr vol DI a:II, LA.

N Frykholm, Sv biogr veterinärmatr från 1750 till nuv tid (2 uppl 1927); W Hallgren, Sv veterinärhist i ord o bilder (1960); V Sahlstedt, Prof J L 80 år (Sv veterinärtidskr 1937, s 319–321); dens, J L (ibid 1938, s 124–130); Veterinärhögsk hundra år (1921). – Nekr:er i LA:s Handl:ar o tidskr 1938, s 854, o i SvD 3 mars 1938.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan (John) P Lundgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9834, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9834
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan (John) P Lundgren, urn:sbl:9834, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-16.