Meriter

Lüdeke, Christoph Wilhelm, f 3 mars 1737 i Schönberg, Kreis Osterberg, Brandenburg, d 21 juni 1805 i Sthlm, Ty. Föräldrar: amtmannen Johann L o Anna Dorothea Krantz. Student i Halle, pastor i evangelisk-lutherska förs i Smyrna, Turkiet, 58, prästv i Augsburg 11 dec 58, anlände till Smyrna 19 april 59, pastor där till april 68, tjänstgjorde även i Konstantinopel från 61, i S:ta Catharina förs i Magdeburg 69–73, andre pastor i Tyska förs i Sthlm 17 febr (installerad 20 juli) 73, assessor i Sthlms stads konsistorium 6 juli 73, förste pastor i Tyska förs från 21 juni 74, TD i Tübingen 76, led av ecklesiastikkomm 93. Skriftställare. – Led av Upfostrings-sälsk, av Samf Pro fide et Christianismo 29 dec 75 (sekr för utrikes brevväxl 76–85, v ordf 84–85 o 01, ordf 86–87, dir för samfis periodiska skrifter 88–89).

G 25 april 1769 i Magdeburg m Elisabeth Sofia Hohleisen, f 14 dec 1743 i Augsburg, d 27 dec 1826 i Sthlm, Ty, dtr till pastorn mag Gottfried H o Johanna Sofia Urlsperger.

Biografi

L studerade vid universitetet i Halle, när han påverkad av sin lärare i österländska språk missionären Stephan Schulze 1758 antog en kallelse att bli själasörjare för en i Smyrna (Izmir) nygrundad luthersk församling. Efter prästvigning kom han våren 1759 till Turkiet, där han tillbragte nio strapatsrika år. Han verkade främst som församlingsföreståndare i Smyrna men uppehöll en längre period tjänst som präst för lutheranerna i Konstantinopel. Under hans år i Smyrna drabbades staden av flera pestepidemier och jordbävningar och församlingskyrkan av eldsvåda. När L återvänt till Tyskland, blev han pastor i Magdeburg. Han lät nu trycka teologiska skrifter och historiska och etnografiska arbeten, som byggde på grundliga studier och på självsyn under de turkiska åren. Han blev omtalad för en predikan som sedan den tryckts uppfattades som en stridsskrift mot teatern och gav upphov till en serie anonyma pamfletter för och mot predikanten.

Förordad av beresta församlingsmedlemmar blev L vid 36 års ålder vald till pastor vid S:ta Gertruds församling i Sthlm (Tyska förs). I Sverige blev han väl mottagen och fick snart förbindelser och vänner i litterära och lärda kretsar som publicisten C C Gjörwell, fysikern J C Wilcke och professorerna C och P F Aurivillius. Församlingsarbetet som under sjukliga och åldriga företrädare haft nedgångsperioder fick nytt liv under L:s energiska ledning. Han redigerade en ny psalmbok, Deutsches stockholmisches Gesangbuch (1801), och 1780 fick kyrkan en ny orgel. Tyska skolan, som mist allmänhetens förtroende, rycktes upp ur förfallet, och genom L:s försorg fick den ett nytt skolhus, ny rektor och redan 1773 nya stadgar. Dessa möjliggjorde en undervisning bättre anpassad för blivande hantverkare och köpmän men omöjliggjorde samtidigt inte övergång till universitetet.

Vid sidan av ämbetsplikter bearbetade L material från tidigare år. Han fullbordade Beschreibung des türkischen Reiches (3 bd 1771–89) och gav 1777 ut en lärd skrift tillägnad teologiska fakulteten i Tübingen. Som pastor vid S:ta Gertruds kyrka var L assessor i Sthlms konsistorium. I den egenskapen anlitades L från juni 1779 som censor för från utlandet införskriven litteratur och som examinator i pastoralexamen (obligatorisk för befordringssökande präster). Han kom härigenom att få en tämligen inflytelserik ställning och spela en framträdande roll i den kyrkliga oppositionen mot de läror som förkunnades av Voltaire och dennes efterföljare i Sverige.

L hade personlig erfarenhet av de svårigheter och den brist på hjälpmedel som förelåg för en främling som ville orientera sig i den gustavianska tidens litteratur. För att avhjälpa denna brist och vidga de tysk-sv kulturförbindelserna gav han ut Allgemeines schwedisches Gelehrsamkeits-Archiv (1781–96). Då bokhandeln i Sverige var klent utvecklad, hade L för att fa tillgång till litteraturen skaffat sig privata förbindelser med boktryckare och akademier. För att hålla sig å jour med vad som hände i Europas lärda värld bildade han 1774 ett läsesällskap för "lärde tidningar och journaler". Arkivet, som alltjämt är ett viktigt bibliografiskt hjälpmedel, meddelar en förteckning över den sv litteraturen från Gustav III:s kröning till hans död jämte ett antal recensioner av främst vetenskapliga arbeten. L skriver sig i del 1–6 som utgivare, och först i den sjunde, som omfattar 1787–92 och nästan enbart meddelar klassificerande förteckningar, betecknar han sig som författare, men arkivet skrevs till största delen anonymt eller under olika signaturer av L själv. Till sin hjälp hade han bl a VA:s sekreterare Wilcke, pedagogen C Stridsberg, juristen C H Gröning och läkaren G Lund, vilka under svårtydda signaturer (identifierade av I Leux-Henschen) medarbetade som recensenter. Arkivets recensioner var till stor del refererande. När kritiska omdömen någon gång förekom, framgick det emellertid att skriften hade en annan orientering än de av upplysningen starkt påverkade kretsarna kring hovet och SA. Särskilt Stridsberg var ofta vass och summarisk i sina anmälningar. Arkivet blev föremål för skarp kritik av J H Kellgren, anonym i Sthlms-posten och öppen under ett sammanträde 1786 i SA, där det anklagades för att ge utlänningarna oriktiga begrepp om den sv vitterheten.

L medarbetade med uppsatser och artiklar i flera sv och utländska tidningar och tidskrifter, hade en omfattande brevväxling med lärda män i Sverige och på kontinenten och ett mångsidigt och välförsett bibliotek. En stor del av hans böcker köptes av den ryske diplomaten J P van Suchtelen; hans brevsamling skingrades efter sonens död. L hade återinträtt i tjänst efter en tids sjukdom när han plötsligt dog med pennan i hand vid sitt skrivbord.

L:s son Johan Anton August L (1772–1838) prästvigdes 1799 i Uppsala efter studier där och magistergrad i Göttingen. Efter en tid som pastor vid tyska församlingen i Norrköping blev Anton L 1807 andre pastor vid Sthlms tyska torsamling och från 1817 ensam pastor där. Han blev TD 1818. Redan som student gjorde han sig känd som forskare genom en historik över S:ta Gertruds kyrka. Han gav senare ut några tal och predikningar och Denkmal der Wieder-Eröffnung der deutschen Kirche in Stockholm (1823), som innehåller en mängd noggranna biografiska och genealogiska upplysningar om i Sverige bosatta tyska släkter och deras förgreningar. Hans dyrbara boksamling som innehöll 600 handskrifter och mer än 14 000 band såldes 1840.

Författare

Olle Franzén

Arkivuppgifter

Delar av L:s b framförallt hans sons samfar av bibliografika o biografika i Westinska saml i UUB. – Brev från L i KB, RA, UUB o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Beschreibung eines zu Smyrnen eingerichteten evangel. Kirchenwesens (Nova acta historico-ecclesiastica ..., T 73, Weimar 1770, s 47—114). — Kirchen und Schul-Ordnung der Evang. Gemeine zu Smyrnen (ibid, s 914—930, o ev forts i följ årg). — Glaubwiirdige Nachrichten von dem tiirkischen Reiche nach seiner neuesten Religions- und Staatsverfassung nebst der Beschreibung eines zu Smyrnen errichteten evangeli-schen Kirchenwesens. Leipzig 1770. (16), 360, (8) s. [Piratuppl:] Frankfurt & Leipzig 1771. [Utökad uppl:] Beschreibung des turkischen Reiches nach seiner Religions- und Staatsverfassung in der letz- ten Hälfte des achtzehnten Jahrhunderts. T [1] —3. Leipzig 1771-89. 1. 1771. (20), 434, (8) s, 2 kartor o 1 pl-bl i kopparst. Neue Aufl 1780. 2. 1778. (20), 272, (36) s, 6 tab [jämte P Businello, Historische Nachrichten se nedan under Utg]. 3. 1789. XII, 277, (15) s, 1 tab. Övers: vol 1-2, Rotterdam 1803. — Nöthige Vorsichtigkeits-Regeln bey Ergöt-zungen wurden den 9. Trinit. 1771 uber den or-dentlichen Nachmittagstcxt der Katharinen-Ge-meine zu Magdeburg vorgestellet. Magdeburg und Leipzig 1771. 30 s. [Även piratuppl å annan ort?] [Ny uppl:] ... Ergötzungen. Eine Predigt iiber 1 Cor. 10, 7 gehalten. Neue und vermehrte Aufl 1772. 45 s. — Nachricht von der gegenwärtig er-neuerten Verfassung des Stockholmischen Lycei deutscher Nation mitgethcilet. Sthlm 1773. 16 s, 1 tab. — Rede vor dem Altare bey der durchs Loos vollzogenen Wahl eines neuen Pastors der Deut-schen Gemeine hieselbst ... Sthlm 1774. 16 s. — Das Gleichniss Jesu von dem Pharisäer und Zöllncr ... bei der Einfuhrung des hochwiirdigen Herrn D. J. A. Schinmeier zum zweiten Pastor ... Sthlm, 1774. (18) s. — Predigt von der späten Busse. Sthlm 1775. 32 s. Övers: Predikan om den sena bättringen. 1788. 4:o. 28 s. — Schulbuch fur die ersten Anfänger in der deutschen, lateinischen und französischen Sprache, mit kurzen Abrissen der Erdbeschreibung und biblischen Geschichte, auch solche Kern-Spruchen der heil. Schrift, welche den Haupt-Inhalt des christl. Religion dar-stellen. Sthlm 1775. 112, LIV, XLIV S. [Föret; tills med C Groskurd. Härur:] Deutsches Schulbuch mit kurzem Abrissen der Erdbeschreibung und biblischen Geschichte ... [Rubr.] 112 s. [Härur i övers:] Beschryving van Paleestina ..., Amsterdam 1794. [Ny uppl:] Erster Unterricht in der deutschen, lateinischen und französischen Sprache, wie auch der Zahlenkunde, Erdbeschreibung, Geschichte, u. s. w. Sthlm 1802. 138, 64, 60 s. 3. vermehrte und verbesserte Aufl [med förtit:] ... deutschen Sprache, Zahlenkunde ... u. s. w. besor-get von der hiesigen deutschen Schul-Inspection. 1819. (8), 136 s. — Expositio brevis locorum Ser. s. ad Orientem sese referendum ... Halae Sax. 1 777. (8), 76 s. Övers: Kurze Erläuterung einiger Schrift-stellen Lubeck 1778, Verhandeling over heet Oosten, Leyden 1779. — Rede vor dem Altare bey der ... Wahl eines zweyten Pastors ... Sthlm 1779. 23 s. — Rede und Predigt bei Einweihung der neuen Orgel in der Deutschen Kirche zu Stockholm ... mit einer kurzen Beschreibung der Feier-lichkeit selbst. Sthlm 1781. 32 s. - Rede vor dem Altare bey der ... Wahl eines zweyten Pastors ... Sthlm 1781. 16 s. — Predigt bey der Einfuhrung des Past. Hermann Wilhelm Hachenburg und des Letzten Antrittspredigt ... Sthlm 1782. 32 s. (Tills med H W Hachenburg.) — Reise nach Falun, im Jahr 1783. [Rubr:] Kurze Beschreibung meiner im Jahr 1783 uber Upsala und Sala nach Falun gethanen Reise und der Riickkehr uber Sala nach Stockholm (Johann Bernouillfs Sammlung kurzer Reisebeschreibungen Jahrg 1784, Berlin, [3.] Bd 15, s 215-248). Övers: Resa ifrån Stockholm til Falun, anstäld år 1783. Sthlm 1799. 30 s. (Smärre skrifter hopsamlade [av C C Gjörwell], bd 2, skrift 8.) Utdrag härur: En tysk prästmans besök i Falun 1783 (Gammalt och nytt från Dalarne ..., Falun 1923, s 115-121). - Die christliche Verehrung und Anbetung Gottes in Väter, Sohn und heiligem Geiste; eine Predigt ... Sthlm 1787. 24 s. - Af-handling om religionens nu varande tilstånd i hela verlden (Svenska samfundets Pro fide et Christia-nismo samlingar rörande religion, seder och uppfostran, bd 1*, Sthlm 17[88-]98, s 32-50, 93-143, 1 tab). — Afhandling, om de inrättningar, hvarigenom christna religionen har blifvit utspridd och upprätthållen (ibid, s 170—185). — Berättelse om en judes dop i Tyska kyrkan härstädes ... 30 Junii 1793; jämte det med honom vid samma tillfälle offenteligen hållna förhör i den christna religion ... (ibid, s 230-271). - Allgemeine Uebersicht der Schwedischen Litteratur unter Gustav's III. Re-gierung ... (Allgemeiner Iitterarischer Anzeiger, 1798, [Leipzig,] 4:o, sp 1 13-118, 121-128, 129-135, 137-143). - Abriss des Zustandes der Litteratur in Schweden, unter der Zwischenregierung des Herzogs Karl von Siidermanland ... (ibid, sp 905-912, 913-918, 921-928; övers i Svenske Blade, udg afj Kragh Höst, Bd 1, St 1, Khvn 1798, s 56—88). — Verzeichniss der Vorlesungen im Jahre 1797 auf der Universität zu Lund / ... 1797 bis 1798 auf der Universität zu Åbo / ... zu Upsala (ibid, sp 929—942; anon). — Chronik der schwedischen Universitäten, 1 — 3 [Lund, Upsala, Åbo] (ibid, sp 1081-86, 1089-93, 1425-30, 1457-62, 1737–42; anon). – Kurzer Abriss der ganzen schwedischen Litteratur in ihren Hauptzweigen des Jahres 1799 (Litteratur-Zeitung, hrsg von J G Meusel Jahrg 1800, Erlangen, 4:o, Intelli-genzblatt ..., sp 137-141, 153-156, 161-165, 169-172, o mindre bidr sp 165 f, 179 f, 337-340; allt anon). – Summarische Darstellung des Zustandes der Litteratur in Schweden, vom Ende des J. 1796, bis dahin 1797 (Allgemeiner Litterarischer Anzeiger, 1801, sp 649-653, 657-662, 665-668, 673—677). – Anzeige der Zeitungen und Journalen, welche im J. 1797 in Schweden heraus kamen (ibid, sp 681–686). – Summarische Darstellung ... 1797, bis dahin 1798 (ibid, sp 825-828, 833-837, 841-844, 849-852, 865-869, 873-877, 881–886). - Rede und Predigt bey der Einfuhrung des neuen Gesangbuches in der Deutschen Kirche ... mit einer kurzen Beschreibung der Feierlichkeit selbst. Sthlm 1801. 23 s. - Företal till J A A Ludeke, Dissertatio historica de Ecclesia Teutonica & Templo S:tae Gertrudis Stockholmiensi, Upsa-liae 1791, 4:o; enl C C Gjörwell, Det lefvande Sverige, bd 1, Sthlm 1798, s 143-155 , o a bibliogr källor: Auszug der christlichen Glaubenslehre, Halle 1761, Reise von Deutschland (Augsburg) nach Smyrna, Magdeburg 1770—71, två predikningar i Memmingen, Augsburg 1768, tal vid rabbinen Salomon Wolfs dop i Magdeburg 1772, [Braunschweig] u å, avskedspredikan i Magdeburg, även i piratuppl, båda Magdeburg 1773, per-sonalier i äreminne över herr Urlsperger, Augsburg 1773, två predikningar, Stendal 1794, två predikningar 1794, Augsburg 1795, Kurzer Abriss der Hauptlehren des Christenthums, Magdeburg u å (anon), liksom ovan ofullst angivna artiklar, uppl o övers ej återfunna. Utgivit: P Businello, Historische Nachrichten von der Regierungsart, den Sitten und Gewohnhei-ten der osmanischen Monarchie, aufs neue hrsg, berichtiget und mit Anmerkungen, auch einen turkischen Register versehen. Leipzig 1778. VIII, 222 s. (C W Liideke, Beschreibung des turkischen Reiches ..., 2 [bihang].) — AUgemeines schwe-disches Gelehrsamkeits-Archiv unter Gustafs des Dritten Regierung. Von verschiedenen Gelehrten in Schweden ausgearbeitet. T[l–7], Leipzig 1781–96. [Även medförf, se Leux-Henschen, nedan anf arb.] 1. Fur das Jahr 1772. 1781. (20), 285, (7) s. 2. ... 1773. 1784. (6), 242, (8) s. 3. Fur die Jahre 1774 ... 1776. 1785. (8), 318, (13) s. 4. ... 1777 ... 1779. 1786. (6), 278, (12) s. 5. ... 1780 ... 1783. 1790. (12), 292, (16) s. 6. ... 1784 ... 1786. 1793. (8), 255, (15) s. 7. ... 1787 bis zum Todes-Jahre. Mit Zusätzen und Registern ... 1796. (24), 294 s, Allgemeine Register (82) s. [Fortsatt i ovan nämnda art i Allgemeiner litt Anzeiger 1798 o 1801 samt Litteratur-Zeitung 1800.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Allgemeine deutsche Biographie, 19 (1884); Biogr lex öfver namnkunnige sv män, 8 (1842); S Boberg, Gustav III o tryckfriheten (1951); Carlander; J G Forssgren o C C Gjörwell, Det lefvande Sverige, uti förbindelse med det utslocknade Sverige, 1–2 (1798); S W Hachenburg, Zur Todtenfeier des hochwurdigen ... C W L (1805); B Hildebrand, Kardinal Stefano Borgia o Sverige (Lychnos 1937); G Kaleen, Huvuddragen av den sv handelsundervisn:s hist fram till år 1830 (1952); I Leux-Henschen, G W L:s Allgemeines schwedisches Gelehrsamkeitsarchiv (Lychnos 1954–1955) o där anf källor o litt; Linköpings hm; C Molbech, Brevveksling med sv forfattere og videnskabsmaend, 1 o 3 (1956); N C Ohlson, En märklig gustaviansk skolbok (Pedagog tidskr 1936); M v Platen, 1700-tal (1963); H G Porthan, Bref till Mathias Calonius (SSLF 1 o 5, 1886); G Schauman, Biogr undersökn:ar om Anders Chy-denius ... (SSLF 84, 1908); H Schuck, SA:s hist, 1 (1935); SMoK; Sthlms hm; O Sylwan, De vittra tidskrifternas kritik (Saml 1900); C W F Walch, Neueste Religionsgeschichte (1771), s 293; A Wiberg, Carl Ulric Broocman (ÅSU 77–78, 1950); U Willers, Ernst Moritz Arndt o hans sv förbindelser (1945); S Ödmann, Skrifter o brev, ed H Wijk-mark, 2 (1925).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Christoph Wilhelm Lüdeke, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9973, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:9973
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Christoph Wilhelm Lüdeke, urn:sbl:9973, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2024-04-23.