J Gunnar Löberg

Född:1893-04-02 – Strängnäs domkyrkoförsamling, Södermanlands län
Död:1950-06-13 – Danderyds församling, Stockholms län

Målare, Arméofficer


Band 24 (1982-1984), sida 493.

Meriter

Löberg, Johan Gunnar, f 2 april 1893 i Strängnäs, d 13 juni 1950 i Danderyd, Sth. Föräldrar: grosshandl o rådmannen Johan August L o Anna Maria Aspling. Studentex vid h a l i Strängnäs 14 juni 11, officersvolontär 15 juni 11, officersex 19 dec 14, underlötjn vid Skaraborgs reg 31 dec 14, avsked med rätt att kvarstå två år i reg 14 april 17, löjtn vid nämnda reg 29 juni 17, elev vid C Althins målarskola, Sthlm, 17–18, vid konsthögsk 19-20. Målare.

G 1) 20 juni 1917(–24) i Gbg, Vasa, m Ossie Ingegerd Sjöstedt, f 4 jan 1895 där, Domk, d 1 aug 1980 i Hjo, dtr till grosshandl Sten Fredrik Emanuel S o Hilda Euphrosyne Johansson; 2) 21 sept 1930 i Danderyd m målarinnan Beda Elisabeth Carlsson, f 22 juli 1895 i Hjo, d 5 juli 1973 i Danderyd, dtr till bryggeriarb Lars Johan C o Hilda Elisabeth Johansdtr.

Biografi

Gunnar L står som en isolerad gestalt i 20-talets klassicerande måleri och 30-talets vitalism. Hans måleri gick inte att etikettera i de samtida ismernas terminologi. Det var medvetet stillöst.

I tre år var L verksam som officer, innan han sökte sig till Althins målarskola och sedan fortsatte till konsthögskolan. Under 20-talets slut och 30-talets början utvecklade han en febril aktivitet i experimenterandet med de måleriska färg- och formvärdena. Hans produktion från den tiden karaktäriserar hela hans konstnärskap. De yttre händelserna i L:s liv är få. Han företog en resa till Polen 1927 och en till USA 1940. I övrigt levde han isolerat i en trävilla i Djursholm och upprätthöll heller ingen bredare kontakt med sv kolleger. Mellan 1927 och 1939 utställde han sju gånger. Därefter drog han sig tillbaka från utställningslivet.

Debuten 1927 väckte uppseende inte enbart på grund av de utställda målningarnas originalitet utan också genom sättet att presentera dem. L hade läst och tagit till sig den tyske konstteoretikern Ernst Zierers estetiska värdeobjektivism, enligt vilken ett konstverk bedömdes efter en given värdeskala. Högsta värdet hade det konstverk som var en intuitiv återgivning av motivet och som också betraktaren upplevde endast med intuitionen. Lägsta värdet hade det som var slaviskt avbildande. Den intuitiva känslan för konstverkets kvalitet var för honom en objektiv värdemätare. L hade valt att själv värdesätta konstverken efter dessa principer, och bredvid målningarna fanns angivelser var i värdeskalan de befann sig. Detta verkade naturligtvis förbryllande för publiken, framför allt för kritikerna.

Både konstnär och betraktare skulle avstå från att finna motiv i målningen. För att belysa motivets betydelselöshet för den konstnärliga upplevelsen framställde L t ex porträtt och stilleben i fyra olika stadier: en realistisk återgivning, en expressionistisk, en surrealistisk (han benämnde själv stadiet "rumsuppfattande"), ett icke-föreställande rent färgmotiv. Det högsta estetiska värdet hade det rena färgmotivet, där konstnären endast förmedlade sin färgupplevelse.

Om L själv ansåg motivet vara betydelselöst, är det trots allt en mycket egendomlig motivvärld betraktaren ställs inför, och motiven är påfallande litterära. Hans målningar är befolkade av dockor och leksaksdjur. Återkommande är De två bröderna Clown, som kan predika för djuren bland bergen (1934), där de två clowndockorna talar till spretiga djur, som snarast tycks vara byggda av tändstickor. Samma leksaksdjur återkommer tillsammans med bröderna Clown på ett parkettgolv och en ödslig bygata. Vanlig i persongalleriet är också den engelska polisdockan. Om bröderna Clown står för medmänsklighet, står polisdockan för förtryck och maktfullkomlighet.

Också L:s stilleben ger uttryck för overklighet. I stilleben med pingvin (1929) framställs en leksakspingvin i kolossalformat mot en evighetsfond och i Stilleben med fot (1930) en leksaksåsna och en kruka tillsammans med en fot i ett energiskt steg bort mot en absolut tomhet. Självporträtten vittnar om självvald isolering och ensamhet. I Självporträtt i hörnet (1935) framställer L sig själv stående i ett hörn med knutna nävar, som ville han skydda sin integritet mot påträngande betraktare. Självporträtt med clown (1935) är en profilbild med konstnären stående med en av bröderna Clown i sin utsträckta hand. Hans sällskap är hans motivvärld.

L:s måleri står på teoretisk grund. En sinnlig inställning till konstnärskapet blir sällan synlig. Han ville omfatta och behärska alla riktningar och söker nå monumentalitet i gestaltningen också i det lilla formatet. Hans försök att stilistiskt ompröva sig kan exemplifieras med Mina modeller eller Inkonsekvens III (1932). Här har han ställt upp sitt dockfigurstaffage mot två skärmar. Framför den vänstra skärmen står kvinnliga figurer, som är målade i den nya saklighetens detaljskarpa stil. Till höger finns den manliga delen framställd mer måleriskt diffus. Målningen ger ett förvirrande och motsägelsefullt intryck.

I de abstrakta målningarna är det konstruktionen som dominerar. L använde en högt uppdriven färgskala, som ibland kan bli rå. Dukytan bearbetades ofta med palettkniv. Hans tidigaste icke-föreställande målningar tillkom 1925 och är för den tiden unika för sv måleri. Ragnar v Holten har utnämnt honom till sv surrealisms initialgestalt, inte egentligen på grund av hans bisarra figurstaffage utan framfor allt med anledning av målningen Mannen som tittar sig själv i nacken (1925). Målningen domineras av ett öga som följer två vandrare med blicken. Gestalterna kastar röda skuggor. I denna förbryllande bildgåta är L besläktad med de samtida internationella surrealisterna.

Författare

Barbro Schaffer



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Recensioner NM:s klipparkiv.

G Hellman, förord till kat, Minnesutställn, Konstnärshuset, 1953; R v Holten, Surrealismen i sv konst (SAK:s publ 78, 1969); dens, G L (Mot strömmen, Riksutställn:ar, 1970); Nutida sv måleri, N F, ed N Palmgren (1945); G M Silfverstolpe, G L (G L 1893–1950, Målningar från tre decennier, Eskilstuna konstmus 1980); SKL; B Wall, G L, det förbisedda geniet (1952).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Gunnar Löberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10022, Svenskt biografiskt lexikon (art av Barbro Schaffer), hämtad 2019-01-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10022
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Gunnar Löberg, urn:sbl:10022, Svenskt biografiskt lexikon (art av Barbro Schaffer), hämtad 2019-01-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se