Otto L Löfberg

Född:1881-10-29 – Malmö Karoli församling, Skåne län
Död:1954-12-03 – Malmö Sankt Petri församling, Skåne län

Läkare, Kirurg


Band 24 (1982-1984), sida 497.

Meriter

Löfberg, Otto Lorenz, f 29 okt 1881 i Malmö, Caroli, d 3 dec 1954 där, S:t Petri. Föräldrar: handelsbokhållaren Lorenz Hjalmar L o Kerstin Löfberg. Mogenhetsex vid Malmö h a l 3 juni 99, inskr vid LU 7 sept 99, med fil ex 30 maj 00, eo amanuens vid histolog instit 1 sept 01–31 aug 02 o amanuens 1 sept 02–31 dec 03, MK där 28 nov 03, ML 31 maj 07, amanuens vid kir kliniken i Lund 1 juni 07–31 maj 08, tf lasarettsläk i Ängelholm, Hörby, Ystad o Simrishamn kortare perioder 1 juli–15 okt 08, tf förste underläk vid Malmö allm sjukhus 16 okt 08–31 aug 10, förste underläk där 1 sept 10–25 sept 17, tf överläk 26 sept 17, överläk vid kir avd där 18 juni 20–okt 46, chefläk vid Reservespital XV i Wien två perioder 15 o 16, led av styr för Skånes konstfören 23, v ordf 39, ordf där 40–50, ordf i Lunds läkaresällsk 26, led av styr för Konserthusstiftelsen i Malmö från 30, av Sv röda korsets överstyr:s arbetsutsk från 38, dessutom ordf i styr för bl a Malmö sjukhusläkarefören, fören Malmö konsthall o fören Malmö tennishall. – Med hedersdr vid LU 31 maj 32.

G 30 okt 1909 i Gbg, Vasa, med Beda Victoria Arwidsson, f 19 jan 1883 i Helsingborg, d 24 mars 1952 i Malmö, S:t Petri, dtr till källarmästaren Hilmer A o Sofia Viktoria Holmström.

Biografi

Otto L härstammade från en släkt med rötter i Österlen, där förfäderna ägnat sig åt jordbruk. Tidigt föräldralös var han näst yngst av fem syskon som växte upp hos en moster. Ekonomin var inte stark, och L bidrog med att ge privatlektioner. Hans ambitioner att bli läkare möjliggjordes av mecenater men kostade honom stora studieskulder. Redan tidigt vikarierade han som lasarettsläkare. Den tidens kirurgi på ett landsortslasarett var av varierande kvalitet, och bygden var tacksam for den kompetens som bjöds. Från 1908 blev L sin födelsestad Malmö trogen livet ut.

Sin egentliga kirurgutbildning fick L hos dåv överläkaren i Malmö Fritz Bauer, som var en framstående kirurg och organisatör. Det var viktigt för en kirurg på den tiden att kunna operera snabbt – en konst i vilken L blev mästare. Han kompletterade sin utbildning genom att arbeta på krigssjukhus i Wien under 1915 och 1916. Där öppnades hans blick för de stora insatser tandläkare kan göra i ansiktets plastikkirurgi. Årliga studieresor till kontinenten ingick i programmet under hela L:s underläkartid, därefter mer sporadiskt. Ett besök hos den världsberömde hjärnkirurgen H Cushing i USA 1931 var den sista studieresan. Till de tyska kirurgkongresserna reste L varje år. Det var ofta ett tjugotal sv kirurger, mest från Sydsverige, som reste gemensamt. L var den självskrivne centralgestalten bland dem.

Bukkirurgin var ett dominerande fält för L, men han hesiterade inte för ingrepp i någon del av kroppen. L:s motto var: Ingenting är omöjligt – man måste alltid finna en utväg. Hans stora intresse blev tidigt lårbenshalsbrott, där han redan 1909 införde en ny metod. Tidigare hade patienterna behandlats med enbart sängläge, vilket ofta gav dåligt resultat. Nu började L att lägga brottytorna så tätt intill varandra som möjligt. Det gjorde han med vaktmästarens hjälp. De två kom att samarbeta på ett utmärkt sätt i flera decennier. Vaktmästaren drog kraftigt i benet och vred på det, under det att L kontrollerade allt och senare bankade tre gånger på höftens utsida för att pressa ihop brottytorna. Därefter fick patienten gipsförband runt en stor del av kroppen, allt under det att vaktmästaren drog och höll det skadade benet i rätt läge, tills gipsen övertog den funktionen. L hade för avsikt att så småningom ställa samman sitt material på 306 fall, men hans vetenskapliga intressen fick vika för andra.

Till L:s kirurgiska gärning hörde operationer i brösthålan. Det var något nytt som utvecklats under hans egen tid som läkare. Likaså inspirerades han till hjärnoperationer efter besöket hos Cushing. Dennes operationsteknik var emellertid en annan än L:s. Nödvändigheten av kirurgisk specialisering växte sig också allt starkare. L ansågs ha medfödda anlag för sitt yrke inte bara genom att operera snabbt med minimal blödning utan även genom att säkert och snabbt kunna sätta rätt diagnos. Ett sammanfattande omdöme om hans kirurgi är att den alltid stod högt och alltid var i takt med tidens krav.

Sin karriär gjorde L helt inom Malmö allmänna sjukhus. När han under tio år varit underläkare, blev hans chef Fritz Bauer kallad till Sthlm för att bli generalfältläkare. L vikarierade som chef under två år, intill dess Bauer sökte avsked. Till den ledigförklarade tjänsten sökte sex väl meriterade kirurger, men det blev L, placerad i tredje förslagsrummet, som fick tjänsten, trots att han inte disputerat. Som chef hade L ord om sig att ha varit i tidens anda – sträng, enväldig och hård. Skåne ansågs då ha haft tre arga kirurger, men argast var avgjort L. Bland kolleger gick han under namnet "Tigern". Han höll sin personal mycket kort och kontrollerade allt. Skulle en ny patient läggas in på natten eller en operation utföras måste L alltid telefonkontaktas. Underläkaren måste snabbt, kort och koncist kunna redogöra för fallet samt på förfrågan helst ha en behandlingsplan. Brast det på någon punkt kunde ett vredesutbrott framkallas, men lika snabbt som ilskan kom lika snabbt gick den över. Om han förgått sig, bad han ofta om förlåtelse och hustru Beda fick då och då sända tårtor och kakor till sjukhuspersonalen, ty det var ingalunda bara underläkarna som fick utstå hans vrede. Så småningom utkristalliserades hos honom en personal som lärde sig att inte bli rädd och hur hans humör skulle tyglas; utbrotten blev allt färre. Vid behov ställde L alltid upp helhjärtat på sin personals sida. För patienterna bjöd han till i alla situationer. Hans omsorger blev legendariska. Dessutom var han inte noga med betalningen. De som var medellösa fick oftast gratis behandling, ett privilegium som även gällde idrottsmän. Han hade också stor charm och åtnjöt en grundmurad popularitet bland patienter och befolkning i Malmö.

I sällskapslivet var L framstående – initiativrik och omtänksam, den som ordnade allt. Han var ordförande i många ideella föreningar t ex Röda Korset, i vars överstyrelse han satt från 1938. Som sekreterare i det kulturella sällskapet Heimdall 1921–32 vårdade han sig om konstnärerna i Malmö och Skåne. Med dem kände han sig särskilt befryndad och var ordförande i Skånes konstförening.

L var av knapp medellängd med ett stiligt utseende, en imposant hållning och ett expressivt ansikte. Han var genomärlig, trofast och varmt respekterad i alla kretsar. Han älskade musik och sjöng "hellre än bra"; han kunde lära sig operatexter utantill och njöt därav vid föreställningar. Hans minne för patienter var enastående. En samtidiga kollega har givit följande omdöme: "Han var avväpnande äkta. Andras mening bekymrade honom ofta föga, Men ändrade han mening, vilket ej var helt ovanligt, blev han så entusiastisk för sin nya åsikt att han helt glömde bort att han ändrat sig. Det hörde samman med hans impulsiva natur. O L kunde ej koppla av endast koppla om sina intressen". Hans temperament mildrades med åren och efter andra världskrigets slut gick han i pension lagom till en ny tid höll på att bryta in. Sina år som pensionär ägnade han bl a åt sitt livliga konstintresse och åt arbete för Röda Korset, innan en tumörsjukdom ändade hans liv.

Författare

Bengt I Lindskog



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s korresp, betyg, ms mm i MSA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se SLH, 4: 3, Sthlm 1933, s 399 f. Dessutom: Till diskussionen om scopolamin-morfin-eternarkos vid Nordiska kirurgföreningens möte i Helsingfors 1909. Sammanställning från Malmö allm. sjukhus. [Rubr.] U o [1910?]. 4:o. 1 s. – Till behandlingen af fractura colli femoris. [Rubr.] Lund 1911. 8 s. [Till Nordisk kirurgisk förenings 9. möte i Stockholm 1911.] Även i Allmänna svenska läkartidningen, årg 8, 1911, Sthlm, s 825-837, o härur sep, 14 s. – Sammanställning av 306 fall Fraktura colli femoris, behandlade å Malmö allmänna sjukhus' kirurgiska avdeln. 1/10 1909–1/9 1922, till Nordiska kirurgkongressen i Stockholm 1923. Malmö 1923. Fol. 6 bl. - Data ur allmänna sjukhusets historia under 100 år (Om sjukdom och sjukvård, studier tillägnade Malte Ljungdahl ..., Lund 1947, s 340-358, 2 pl-bl, 1 vikt pl).

Källor och litteratur

Källor o litt: Civildep:s konseljakter 18 juni 1920, nr 57, RA. Sällsk Heimdalls prot 1922-32 o prot från direktionsmöten vid Malmö allm sjukhus 1919, MSA.

Art:ar vid L:s 50-årsdag i SDS 28 okt o i Arbetet 29 okt 1931; A Flaum, Läkaresällsk i Lund hundra år (1962); Malmö nation vid univ i Lund 1905–1913 (1913) o 1913–1926 (1928); SLH 4:3 (1933); Årsberättelser för Malmö allm sjukhus 1898–1946. – Nekr:er över L i SDS 4 dec samt i Arbetet 5 o 6 dec 1954.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Otto L Löfberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10032, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt I Lindskog), hämtad 2019-01-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10032
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Otto L Löfberg, urn:sbl:10032, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt I Lindskog), hämtad 2019-01-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se