Marianne Löfgren, Foto Arne Wahlberg

J W Marianne I C Löfgren

Född:1910-02-24 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län
Död:1957-09-04 – Solna församling, Stockholms län

Skådespelare


Band 24 (1982-1984), sida 511.

Meriter

Löfgren(-Bergvall), Jeanette Wedday Marianne Ida Carolina, f 24 febr 1910 i Sthlm, Kungsh, d 4 sept 1957 i Solna. Föräldrar: försäkringstjänstemannen Fritz Sigurd L o Jenny Alfrida Lindell. Elev vid Franska skolan, engagerad bl a vid Oscarsteatern i Sthlm 29, Konserthusteatern där 31–34, Dramatiska teatern 34–37, Malmö stadsteater 50–54 o Helsingborgs stadsteater 52–53, medverkade i ett stort antal filmer 33–56.

G 12 juli 1936 i Sthlm, Hedv El, m skådespelaren o regissören Tycho Bergvall i hans andra g, f 26 febr 1889 i Västerfärnebo, Vm, d 23 nov 1960 i Solna, son till ingenjören Herman Wilhelm B o Anna Dorotea Ericsson.

Biografi

Som elev vid Franska skolan i Sthlm spelade Marianne L amatörteater och blev uppmärksammad av författaren Henri Bordeaux vid ett stockholmsbesök. Under en studieresa till Frankrike med avgångsklassen fick hon tillfälle att spela Pierre i Racines Les plaideurs. Detta framträdande ledde till anbud om engagemang från Comédie francaise, men hon återvände hem.

L började ta lektioner för Karin Swanström och debuterade därefter hos Brunius – Ekman på Oscarsteatern i ett skolteaterprogram 1929 som Abigaël i Ambrosius av Chr Molbech. Hon engagerades vid teatern så och spelade hösten 1930 Karin Månsdotter i Strindbergs Gustav Vasa med Carl Ström i titelrollen och Gösta Ekman som prins Erik. Samma säsong gjorde hon Ingrid i En herrgårdssägen av Selma Lagerlöf på Mindre teatern, en scen som Brunius–Ekman endast innehade en kort tid. Hon fick för denna roll stort erkännande av författarinnan.

När Gösta Ekman 1931 flyttade till Konserthuset, kom L att ingå i raden av begåvade ungdomar som följde honom till denna experimentscen. Där hade hon framgång i så skilda roller som Den fattiga flickan i Masefields En japansk tragedi i regi av Per Lindberg uppförd 1931 i stora salen och som Irma i musik-komedin Min syster och jag 1932 i mindre salen.

Under åren vid Dramaten kom också L:s konstnärliga bredd till sin rätt i skiftande uppgifter som Myrrine i Aristofanes' Lysistrate 1934, Electrical girl i Sjöbergs Kvartetten som sprängdes 1935, Elisabeth Dohna i Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga 1936 och slutligen Sofia Gladlynt i jubileumsföreställningen 1937 av Carl Gyllenborgs Den svenska sprätthöken. L var senare under en rad år knuten till Blancheteatern i Sthlm, där hon i den seriösare genren med stor framgång spelade Yvonne i Jean Cocteaus Vanartiga föräldrar 1939 och dessutom medverkade i flera av Kar de Mummas sommarrevyer.

Våren 1948 gjorde L en uppmärksammad insats på Dramatikerstudion som Modern i Strindbergs Pelikanen. I en recension uppmärksammades "den dansande gången, de självsmekande handrörelserna, de blixtsnabba, lurande ögonkasten när någonting hotade att rasera hennes omsorgsfullt uppbyggda drömvärld – ja, den framställningen skulle säkert ha fröjdat diktaren själv ända in i själen" (Åkerhielm). Senare så framträdde L som Drottningen i Hamlet, som hade premiär i november på den kortlivade Stockholmsteatern i Cirkus.

Under första delen av 1950-talet var L bosatt i Skåne. I Malmö kom hon att göra åtta mycket olika uppgifter som bl a Baronessan de Champigny i E Labiches Den italienska halmhatten, Emilia i Shakespeares Othello och Dulcie i H H Davies' Mollusken. I Helsingborg framträdde hon i två roller, Drottningen i Spewacks Komedin om oss myror och Penelope Sycamore i Hart & Kaufmans Koppla av. Hennes sista scenframträdande skedde på Vasateatern i Sthlm våren 1955 i André Roussins Han, Hon och Hin. Det blev en bejublad komedisorti.

L började tidigt att filma. Hennes första roll var Margit Smith i Den farliga leken 1933, men det var först som Alva Rosengren i Fröken blir piga 1936 som hon slog igenom som komedienn. I de hundra filmer som L hann göra framträdde hon även som karaktärsskådespelerska i den dramatiska genren. Hon kom att regisseras av bl a Gustaf Molander, Per Lindberg, Ingmar Bergman och Hasse Ekman. Bland filmerna kan nämnas Sången om den eldröda blomman 1934, Gubben kommer 1939, Juninatten 1940, Fallet Ingegerd Bremssen 1942, Kungsgatan 1943, Kejsaren av Portugallien 1944, Åsa-Hanna 1946, Medan porten var stängd s å, Kvinna utan ansikte 1947, Fängelse 1949, Flicka och hyacinter 1950, Kvartetten som sprängdes s å, Salka Valka 1954, Simon Syndaren s å. Mellan dessa kom en hel rad komediroller, och det var i detta fack som L för sista gången framträdde på film i Lille Fridolf och jag 1956. Mest minns man hennes rekorderliga hembiträden, hennes vimsiga överklasskvinnor och hennes godhjärtade gatflickor. I hennes konstnärskap fanns både intuition och hjärta.

Författare

Tom J A Olsson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: C G Laurin, Ros o ris ... 1934–1939 (1939); [E Liliedahl] Lill [pseud], M L död (SvD 5 sept 1957); Sv filmografi, 3, 1930–1939 (1979) o 4, 1940-1949 (1980); Sv konstnärer inom teaterns, musikens o filmens värld (1943); S Winquist o T Jungstedt, Sv filmskådespelarlex (1973); B O Vos, M L (SMoK); H Åkerhielm, Strindberg på Dramatikerstudion (M-T 21 mars 1948).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J W Marianne I C Löfgren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10043, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom J A Olsson), hämtad 2022-01-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10043
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J W Marianne I C Löfgren, urn:sbl:10043, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tom J A Olsson), hämtad 2022-01-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se