N Einar A Löfstedt

Född:1831-03-24 – Härnösands domkyrkoförsamling, Västernorrlands län
Död:1889-05-21 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Klassisk filolog


Band 24 (1982-1984), sida 521.

Meriter

1 Löfstedt, Nor Einar Ansgarius, f 24 mars 1831 i Härnösand, d 21 maj 1889 i Uppsala, Domk. Föräldrar: kh Harald L o Sara Catharina Bergstedt. Studentex i Uppsala o inskr vid UU vt 51, FK 31 maj 58, disp 21 maj 60, FD där 31 maj 60, lär i klassiska språk vid Uppsala lyceum 60–62, disp för docentur vid UU maj 61, doc i grekiska litteraturen där 18 juni 61, lär i grekiska o latin vid Uppsala privata elementarlärov ht 65–vt 67, Höijersk adjunkt i grekiska språket o litteraturen vid UU 23 febr 70, tf prof i grekiska där periodvis 70–74, handledare för lärarkandidaterna vid den teor provårskursen vid Uppsala h elementarlärov vt o ht 71, prof i grekiska språket o litteraturen vid UU från 21 aug 74, led av komm ang läroböcker i språk för de allm lärov okt 78–aug 81, ordf i komm ang den högre kvinnliga elementarundervisn nov 85–jan 88.

G 1) 27 juni 1865(–1878) i V Vingåker, Söd, m Carolina Elisabeth Norstedt, f 23 dec 1836 i Linköping, S:t Joh, d 3 juli 1906 i V Vingåker, dtr till brukspatronen Christian N o Emilie Albertina Duse; 2) 18 juli 1878 i Uppsala, Domk, m Jenny Elvira Lindell, f 16 okt 1840 i Karlshamn, d 29 maj 1925 i Lund, Domk, dtr till handl Hans Fredrik L o Amalia Margaretha Herlin.

Biografi

Efter skolgång i Härnösands elementarläroverk och studentexamen i Uppsala 1851 ägnade sig Einar L där åt studiet av klassiska språk, filosofi och konst- och litteraturhistoria. Hans doktorsavhandling 1860 är en skarpsinnig analys av den historiska bakgrunden för de båda attiska talarna Demosthenes' och Aischines' argumentation. 1861 blev han docent i grekiska språket och litteraturen. Hans lärare hade varit den originelle Johan Spongberg, som trots sina studier i utlandet ringaktade den historiska och jämförande språkvetenskapen. För att knyta an till europeisk vetenskap företog L studieresor, som skänkte honom goda inblickar i samtida forskning och undervisningsmetodik och förskaffade honom internationella kontakter. I Berlin hörde han latinisten Moritz Haupt, grecisten Adolf Kirchhoff och arkeologen Ernst Curtius, initiativtagaren till utgrävningen av Olympia. I Leipzig följde han föreläsningar och övningar bl a för den store filologen Friedrich Ritschl och grecisten Georg Curtius; denne, som med framgång utnyttjade den jämförande språkvetenskapens landvinningar för den grekiska filologin, blev en av hans lärofäder. En frukt av resan får anses vara L:s Grundlineer till föreläsningar öfver philologisk kritik med särskildt afseende på det grekiska universitetsstudiet (1871).

Sedan L vid olika tillfällen tjänstgjort som Spongbergs vikarie, blev han efter dennes avsked 1874 som ensam sökande utnämnd till professor i grekiska vid UU. I sin forskning och undervisning slog han in på nya vägar. Han införde i sitt ämne den historiska språkvetenskapen och arkeologin, och han tog initiativet till de filologiska seminarierna vid UU (1878). Han fick större betydelse som lärare än som forskare. Nya perspektiv på den klassiska antiken och dess omvärld erhöll han genom en studieresa 1876–77 till Italien, Grekland och Mindre Asien. I Grekland ägnade han sig särskilt åt Athens monument och företog till häst en resa genom Peloponnesos och i Mellangrekland. Under en vecka studerade L de stora utgrävningarna i Olympia, och några månader efter det att L lämnat Mykene anlände Heinrich Schliemann dit för att söka efter kungaborgens skatter. Efter hemkomsten höll L en serie föreläsningar över grekisk arkeologi, de första i Sverige som var grundade på självsyn. Hösten 1877 och hela läsåret 1878 explicerade han Pausanias' beskrivning av Grekland på grundval av Jahns och Michaelis' Arx Athenarum, och för att studenterna skulle få en åskådlig bild av Athens högstad anskaffades en gipsmodell av Akropolis.

I sin gärning ansåg L som sin angelägnaste uppgift att föra sin vetenskap bort från esteti-cerandets subjektivism fram till en fast metod. En annan grundtanke hos honom var att vidga området för de grekiska studierna: studiet av filologin borde leda till att en allsidig bild av de antika folkens andliga och materiella värld uppnåddes. Med en solid språklig bildning förenade L ett levande intresse för sin vetenskaps reala grenar. Genom sina personliga egenskaper i umgänget och sin ovanliga behärskning av det talade ordet utövade han ett starkt inflytande på flera studentgenerationer. "Han var nämligen, framför allt i sina föreläsningar, metodisk och visste att genom innehållets gruppering framhäva huvudsakerna och göra det hela klart och enkelt. Men man hemförde också något annat ... en fläkt av den vetenskapliga iver, av den kärlek och entusiasm för ämnet, som fyllde föreläsaren själv och som icke förfelade sin upplivande verkan även på en mera kylig och skeptisk åhörare" (Bergstedt).

L:s produktion är inte stor. Hans mest kända arbete är hans grekiska grammatik, som bär tryckåret 1868 och utkom i femte och sista upplagans andra tryckning 1944. Denna grammatik är skriven med en erfaren pedagogs skicklighet och blev för generationer gymnasister och studenter ända till 1950-talet ett begrepp, fast förbundet med de sv grekstudierna.

En annan sida hos L möter i en ganska kort uppsats Om grekernas likbegängelser och grafoffer. Framställningen är uppbyggd kring textställen, inskrifter och monument; dessutom är uppsatsen illustrerad. Denna avhandling hör till de allra första svenska med modern metod genomförda undersökningarna av ett antikt ämne ur alla synpunkter, en syntes av antikvetenskapens alla grenar. Över huvud taget hade L ett starkt encyklopediskt intresse. Hans första föreläsningsserie som ordinarie professor behandlade Klassiska filologins encyklopedi och metodik (ms i UUB).

I sin undervisning behandlade L alla grenar av den grekiska filologin: texttolkning, epigrafik, litteraturhistoria och även arkeologi. Han nedlade stor omsorg på tolkning av skalderna och lät prosaöversättningen följas av en metrisk med noggrant iakttagande av originalets versmått. Till L:s lärjungar hörde vetenskapsmän som A M Alexandersson, O A Danielsson, Per Persson och Sam Wide och skolman som O V Knös och J af Sillen, vilka på skilda håll förde sin vetenskap vidare och verkade befordrande och höjande på den klassiska undervisningen i vårt land.

L var en vänsäll och fint kultiverad personlighet med omfattande estetiska, särskilt musikaliska intressen; han anses ha varit "en rätt övad violinspelare". Han avled i kräfta vid 58 års ålder.

Författare

Christian Callmer



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Föreläsn:sms o anteckn:sböcker från resan till Grekland m m i UUB. – Brev från L i KB (bl a till G O Hyltén-Cavallius o H Zettervall), RA (F F Carlson), UUB (J Spongberg) o NordM (J A Hazelius).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: In illa Demosthenis et /Eschinis de Philocratea pace contentione uter utrum melio-ribus rationibus impugnaverit. Dissertatio acad. P 1–2. Upsaliae 1860–61. 35, 146 s. – Ordförteckning till de tre (örsta sångerna af Homeri Odyssee och Iliad. Till skolungdomens tjenst utarb. Sthlm 1868. 84 s. 2. uppl ombesörjd af C. O. Lundgren. Sthlm 1886. 95 s. - Grekisk grammatik. Utg. Sthlm 1868. XII, 238 s. 2. öfversedda uppl [1873]. XV, 243 s. 3. öfvers o förk uppl utg af J af Sillen 1885. VI, 178 s. 4. omarb uppl utg ... 1904. IV, 145 s. 2.-3. tr 1920, 1925. 5. omarb uppl utg av J Lind 1930. IV, 144 s. 2. tr 1944. – Om grekernas likbegängelser och grafofter (Pedagogisk tidskrift, årg 5, 1869, Sthlm, s 209-227; även sep, 21 s). – Upprop tili svenska folket af en fosterlandsvän. Sthlm 1871. 32 s. [Anon.] – Grundlineer till föreläsningar öfver philologisk kritik med särskildt afseende på det grekiska universitetsstudiet. Af E. L. Sthlm 1871. 25 s. [Sign.] – Friedrich August Wolf betraktad såsom pedagog (Gustafva Nisbeths flickskola. Redogörelse för läsåret 1874–1875, jemte en afhandling ..., Upsala 1875, s III–XXIII; även sep). – Paralleler. 1*. Sthlm 1875. 4:o. 16 s. [Anon, även utg tills med F W Häggström, enl Bygden; en granskning av A Frigells övers av Homeros.] — Handlingar rörande återbesättandet af latinska professuren vid Upsala universitet 1875. Upsala 1876. III, 68, XXXXIV s. [Föret.] – Sveriges skolor före år 1571 (Nisbethska flickskolan i Upsala. Redog ... 1875–1876 ..., Upsala 1876, s I—XXV; även sep). – 1571 års skolordning (ibid, 1877–1878, tr 1878, s III–XVI; även sep). – För de aflidne promotionskamraternas minne. (Tal ...) (Verser vid den minnesfest som 1860-års filosofie doktorer firade i Upsala den, 20 juni 1885, Sthlm 1885, s 3-10). – Examensvisa till Arthur ... [sign E. L.] (Bland böcker och människor, Bok- och personhistoriska studier till Wilhelm Odelberg ..., [Sthlm, tr] Uddevalla 1983, s 30 f). – Visa om Daniel Åkerlund på professor Pettersons installering (ibid, s 35 f).

Källor och litteratur

Källor o litt: H Bergstedt, E L (Pedagog tidskr 1889, s 291-301); C Callmer, E L däo hans resa till Grekland 1876 (Lychnos 1960–1961); Carlander; J A Ekman, Tal vid prof E L:s jordfästn i Upsala domkyrka ... 1889 (1889); J Palm, Griechisch (Uppsala university 500 years, 6, Faculty of arts at Uppsala university, Linguistics and philology, 1976), s 39 f; G Rudberg, Additamenta Spongbergiana (Lychnos 1948–1949); UUM (1883); J Vising, Minnesbilder (1938); dens, Två norrländska klassiska filologer ... E L (Norlandica, 1, 1939).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
N Einar A Löfstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10054, Svenskt biografiskt lexikon (art av Christian Callmer), hämtad 2019-09-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10054
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
N Einar A Löfstedt, urn:sbl:10054, Svenskt biografiskt lexikon (art av Christian Callmer), hämtad 2019-09-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se