Mattias T Löfvenberg

Född:1907-07-22 – Gräsgårds församling, Kalmar län
Död:1981-04-08 – Nacka församling, Stockholms län

Lingvist, Anglicist


Band 24 (1982-1984), sida 530.

Meriter

Löfvenberg, Mattias Teodor, f 22 juli 1907 i Gräsgård, Kalm, d 8 april 1981 i Nacka. Föräldrar: skepparen Axel Teodor L o Sigrid Edith Teorinda Hansson. Studentex vid Karlskrona h a l 9 juni 26, inskr vid LU 3 sept 26, FM där 31 maj 30, medarb vid Hermods korrespondensinst 33–69, FL vid LU 15 dec 38, disp 29 jan 42, doc i engelska språket 14 april 42, FD 30 maj 42, bitr lär i engelska 1 nov 47–15 dec 49, allt vid LU, prof i engelska språket vid StH (från 60 StU) 24 okt (k fullm 25 nov, tilltr 1 dec) 49–30 juni 73, prefekt vid engelska instit där t o m 30 juni 71.

G 2 dec 1934 i Lund m FM Greta Modigh, f 29 sept 1906 i Karlskrona, Amiralitetsförs, dtr till marinintendenten Alfred Constantin Pontus M o Gerda Charlotte Augusta Flygare.

Biografi

Eftersom Mattias L avlagt studentexamen på reallinjen, fick han inleda sina språkstudier i Lund med att komplettera i latin med ingen mindre än Einar Löfstedt (s 523) som lärare. Även i fortsättningen hade han framstående professorer som lärare: Emanuel Walberg i romanska språk, Eilert Ekwall i engelska språket och E A Kock (bd 21) och Erik Rooth i tyska språket. Av dem kom Ekwall, som redan då var en berömd ortnamnsforskare, att betyda mest för L, som inte bara valde engelska som ämne för sina licentiatstudier utan sedan också lät sina studier bli inriktade på ords och inte minst namns ursprung och härledning. Med all rätt kom hans första språkvetenskapliga artikel, en kortare ordstudie, att publiceras i festskriften till Ekwalls 65-årsdag 1942.

Om medelengelska tillnamn, som angav varifrån vederbörande kom eller var han bodde och verkade, handlar L:s doktorsavhandling Studies on Middle English Local Surnames. De källor L nyttjade, skattelängder, domstolsprotokoll od, erbjöd flera fördelar. Till skillnad från medeltida litterära texter kunde de säkert dateras och lokaliseras. Ändå hade de dittills med få undantag blivit förbisedda av lexikografer och namnforskare. Av de av L behandlade 373 osammansatta orden saknades inte mindre än 95 i det stora Oxford-lexikonet. Det i Amerika sedan 1952 utkommande medelengelska lexikonet hämtar också ofta ord och belägg från L. Ett annat viktigt resultat var de många nya förklaringarna av ännu brukade engelska efternamn. Redan i detta sitt första större arbete, som förblev hans magnum opus, visade L sig vara en synnerligen uppslagsrik och utomordentligt säker etymolog.

Även för sin andra bok, Contributions to Middle English Lexicography and Etymology (1946), använde L källor som visade sig vara mycket givande: av de över 450 av honom behandlade orden saknas omkr en tredjedel i Oxford-lexikonet eller är belagda bara i andra betydelser. Liksom i doktorsavhandlingen är antalet tidigare belägg,  sk antedateringar, betydande. I detta arbete är det ofta fråga om lånord, mest från franskan, men det tycks inte ha berett L större svårigheter att tolka dem än de inhemska orden.

L:s språkvetenskapliga artiklar, som tyvärr är mycket få, vittnar ytterligare om hans eminenta förmåga att förklara förut dunkla ords och namns ursprung. Ingen av dem kan emellertid i betydelse mäta sig med hans tolv sidor långa recension (1962) av professor A H Smiths English Place-Name Elements (2 bd, mellan 750 och 800 s), utg av English Place-Name Society 1956. Denna om stor sakkunskap vittnande recension inte bara bidrog till att L 1963 blev Honorary Vice President i det engelska ortnamnssällskapet utan ledde också till att han ombads svara för en helt ny upplaga av den av honom recenserade boken. Vid sin bortgång 1981 hade han i flera år varit sysselsatt med denna stora och svåra uppgift. En annan ovärderlig tjänst gjorde L sedan 60-talet det engelska ortnamnssällskapet genom att granska dess grevskapsmonografier, innan de trycktes. Rättelserna och tilläggen blev många.

Som framgår av titeln rör sig L i sin tredje bok, On the Syncope of the Old English Present Endings (1949), på ett helt annat område än tidigare. Med mycket skarpsinne förklarar han här en företeelse inom fornengelsk verbböjning som äf ett viktigt dialektkriterium. Även i detta föga omfångsrika men ändå tungt vägande arbete kommer hans kunnighet som etymolog och ljudhistoriker honom väl till pass.

Redan under sin tid som licentiand hade L 1933 börjat arbeta för Hermods korrespondensinstitut. Till att börja med fick han rätta av elever insända lösningar. Längre fram kom han att i stället få granska kursmaterial, innan detta trycktes. I Hermods engelska grammatik nämns han som en av de två som utarbetat den. När Hermods i början av 50-talet förberedde sin akademiska kurs i engelska, blev L en av dem som utsågs att svara för planering och framställning av kursmaterial. Mycket arbete nedlade han på den omfattande och detaljerade kommentaren till Samuel Butlers roman The Way of All Flesh. Från starten 1953 fungerade han i fjorton år som lärare vid de till Lund förlagda sommarkurserna.

Med de förutsättningar L hade att göra viktiga insatser på sina specialområden är det att beklaga att inte mera blev publicerat. Bidragande orsaker var medarbetarskapet hos Hermods och arbetet för English Place-Name Society, men huvudskälet var ett annat. Hans mindre produktiva tid sammanfaller i stort sett med de 24 åren som professor i engelska språket vid StH och StU. Med den ständiga ökningen av antalet engelskstuderande blev inte minst examinationsbördan mycket betungande. En viss lättnad innebar det visserligen, när L 1952 fick en kollega, men bristen på övrig kvalificerad personal tvingade de båda professorerna att i flera år tentera studenter på så gott som samtliga stadier. Härtill kom de växande administrativa uppgifterna, som tog alltmera tid i anspråk, allra mest de år L fungerade som ledare och prefekt vid Engelska institutionen, landets största språkinstitution.

Fastän L nästan uteslutande var lingvist med språkhistorisk inriktning, kunde han tack vare sin klara hjärna och sin kritiska blick vara till god hjälp som handledare även för de ganska talrika licentiander och doktorander som valde mera moderna avhandlingsämnen. – L:s och andras ansträngningar att StU i likhet med andra universitet skulle få en professur med litteraturvetenskaplig inriktning ledde endast till att hans egen professur inför hans avgång ombildades till en professur i engelska, särskilt engelskspråkig litteratur. Ingen av de många avhandlingarna från hans tid som professor var rent litteraturvetenskaplig.

Studerande på alla stadier fruktade L som examinator. Om tentanden avslöjade svagheter på något enstaka område, vilket särskilt ofta inträffade i grammatik och ljudhistoria, fick vederbörande återkomma med s k rest. Att detta blev till men inte bara för tentandens studietid utan också för tentators egen tid tycktes föga bekymra honom. Det var lika otänkbart för L att låta andra smita från fullgörandet av sina uppgifter som att själv handla så. Inte minst kom denna starka ansvarskänsla och plikttrohet till synes i det administrativa arbetet, inom fakultet, sektion och institution. När det gällde att så rättvist som möjligt fördela de alltför få studentstipendierna, förfor han med en kombination av oväld och medkänsla. Trots sina stränga krav var L omtyckt av de flesta av sina elever. Särskilt de längst komna uppskattade honom mycket både som seminarieledare och postseminariedeltagare. I sitt uppträdande kunde han verka litet kärv och reserverad, men för dem som hade förmånen att få lära känna honom närmare framstod han inte bara som en rakryggad och helgjuten människa utan också som en vänlig och hjälpsam person, en trofast och pålitlig vän.

Författare

Alarik Rynell



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

L:s efterlämnade papper i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Studies on Middle English local surnames. [Akad avh.] Lund 1942. XLV, 255 s. (Lund studies in English, 11.) – Notes on Middle English aubel and English dialectal ebble (Studia neophilologica, vol 14, 1941/42, även: A philological miscellany presented to Eilert Ekwall, [P 1,] Upps 1942, s 86–88). – An etymological note (ibid, 17, 1944/45, tr 1945, s 259–264). – Contributions to Middle English lexicography and etymology. Lund 1946. XXIII, 110 s. (LUÅ, N. F., avd. 1, bd 41 [1945], nr 8.) – English dialectal slait, sleight 'a sheep-pasture' (Studier i modern språkvetenskap utg av Nyfilologiska sällskapet i Stockholm, vol. 17, Upps 1949, s 87–94). – On the syncope of the Old English present endings (Studia neophilologica, 21, 1948/49, tr 1949, s 231–276; även sep, 52 s = Essays and studies on English language and literature, 1). – Johannes Hedberg, The syncope of the Old English present endings ... 1945 [recension] (ibid, 22, 1949/50, tr 1950, s 225-229). – Old English twicele (Studier i modern språkvetenskap, 19, 1956, s 125–128). – English place-name elements. By A. H. Smith ... 1956 [rec] (English studies, a journal of English letters and philology, vol 43, 1962, Amsterdam, s 36–47). – The place-name Latchingdon (Acta Universitatis Stockholmiensis, Stockholm studies in English 46. Studies in English philology, linguistics and literature. Presented to Alarik Rynell 7 March 1978. Ed by Mats Rydén and Lennart A. Björk, Sthlm 1978, s 108-111).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 25 nov 1949, nr 3, RA.

G Kristensson, nekr över L (Onoma 1983); LUM 1949–50 (1951); A Rynell, nekr över L (DN o SvD 14 april 1981); Väd 1981.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Mattias T Löfvenberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10059, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alarik Rynell), hämtad 2019-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10059
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Mattias T Löfvenberg, urn:sbl:10059, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alarik Rynell), hämtad 2019-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se