Biografi

Löfvenskiöld (ej Löfvenskjöld, före adlandet Löfgren), släkt, enligt uppgift (Magnus Haraldi) härstammande från en borgmästare i Västerås vid namn Anders Simonsson, som uppges (Omberg) ha dött 1588 och varit bror till den som riksdagsman kände borgmästaren där Erik Simonsson. Någon Anders Simonsson nämnes emellertid ej i samtida längder över borgare i Västerås 1571, 1580 och 1587 (Kumlien).

Anders Simonssons uppgivne son Simon Andersson (1588–1637) skall (Magnus Haraldi) efter sina föräldrars tidiga död ha vistats hos sin morbror fogden Anders Nilsson (d tidigast 1594) på Gripsholm, som – ovisst med vad rätt – identifierats (W 25:18:1) med hertig Karls 1590 adlade stallmästare med samma namn (d 1602). Efter långvarig tjänstgöring i den lokala förvaltningen i Småland (Magnus Haraldi) nämnes Simon Andersson 1621 bland kammarskrivare och lärdrängar i Sthlm (RKB), 1624 som hovbokhållare (rikshuvudboken) och 1625 först som bokhållare i K M:ts räkningekammare och sedan som hovkamrerare (STb). Han tjänstgjorde under generalbokhållaren Abraham Cabiljau (bd 7) i Sthlm ännu 1628 (rikshuvudboken) men blev 1629 (Kammarkoll:s kanslis arkiv) landsbokhållare i Ög och uppges 1636 "för någre år sedan" ha försnillat pengar för kronan (SRP). 1626 hade han emellertid som pant för lån till kronan av mer än 1800 dlr silvermynt fått elva skattehemman i Tjust och i Vimmerby landsförsamling, vilka hans barn hade kvar till 1639.

Son till Simon Andersson var kontraktsprosten magister Ericus Simonius (1626–88) i Vadstena, som var riksdagsman 1660 och 1680. Tal av honom finns i R 405, UUB, och brev till honom och andra kh:ar i Vadstena ingår i T 63:2, LSB. Han uppges ha varit far till rektor Sven Frondelius (d 1696; jfr lat frons = löv) i Kexholm (Setterdahl).

Ericus Simonius var bror till landsbokhållaren i Vm Simon Simonsson Löffgreen (1630–84). Hans dotter Helena blev i äktenskap med prosten Jacob Boëthius (bd 5) stammor för alla senare personer med detta släktnamn. Av hennes bröder blev magister Eric Löfgreen (1672–1709) efter verksamhet som regementspastor hovpredikant 1705 och domprost i Gbg 1707 (tilltr 1709). En annan bror, Carl Löfgréen (d 1717), blev 1707 häradshövding i Bro och Vätö, Väddö och Frötuna och Länna skeppslag samt Lyhundra, Långhundra, Seminghundra och Vallentuna härad i Uppland och därtill borgmästare i Norrtälje; from 1715 förändrades hans domsaga genom att Långhundra, Seminghundra och Vallentuna utbyttes mot Närdinghundra, Frösåker och Sjuhundra.

Ericus Simonius' och Simon Simonsson Löffgreens bror Petrus Simonius Loefgreen (1627–91) blev magister i Uppsala 1652 och inskrevs 1654 vid universitetet i Dorpat, där han s å utnämndes till prof i vältalighet och poesi men uppges ha avböjt. 1656 flydde han undan ryssarna till Sverige, där han i Linköping blev lektor i logik och fysik 1657, i historia och praktisk filosofi 1666 och förste teol lektor 1673 samt domprost 1681. Lœfgreen var riksdagsman 1672 och 1689. Hans brevkopiebok 1653–60 finns i UUB (G 153) liksom hans "Spicilegium theologicum" (T 43), medan hans sorgeskrift över Karl X Gustav (Warmholtz nr 4820a) finns i LSB (H 168). Bland hans 18 barn – alla helsyskon – var kh Petrus Löfgreen (1666–1726) i Torpa, Ög, och landskamreraren och postinspektoren Samuel Löfgreen (1670–1717) i Karlskrona. Deras äldste bror, Simon Löfgren (1661–1723), blev magister i Uppsala 1688 och i Linköping konrektor 1690, rektor 1692, lektor i logik 1694 och i historia och moral 1695, andre teol lektor 1700 och förste teol lektor 1701. Han deltog i utskottsmötet i Sthlm 1710 och blev 1712 kh i Söderköping och kontraktsprost. Hans son Olof Löfgren (1697–1753) var rådman och kämnärspreses i Norrköping. Dennes äldre bror kh Petrus Simonius Löfgren (1692–1745) i Gryt, Ög, var far till kommissionslantmätaren Simon Petrus Löfgren (1725–89) i Söderköping. Den senares äldre bror häradsskrivaren Anders Löfgren (1724–76) i Linköping var far till rådmannen och postmästaren Simon Petrus Löfgren (1757–95) i Säter.

Simon Löfgréns, Petrus Löfgreens och Samuel Löfgréens bror landskamreraren i Ög Anders Löfgreen (1668–1728) var far till Henrik Andersson (kallade sig Henrik Anders) Löfgren (1699–1765). Denne blev e o kanslist i krigsexpeditionen 1719 och i utrikesexpeditionen 1720 samt följde 1722 Herman Cedercreutz (bd 7) till Ryssland som sekreterare. Återkommen därifrån 1723 antogs han 1725 till hovmästare för pagerna och blev 1728 advokatfiskal vid kammarrevisionen, 1736 assessor där och 1740 preses i den kammarrätt som 1737 tillkommit vid flottans eskader i Sthlm. 1743 adlades han med namnet L, och 1747 blev han amiralitetskammarråd. L har karakteriserats som "vitterhetsdilettant" (Ingers). Han skrev sålunda dikter på framför allt latin, av vilka vissa publicerats i tidskrifter, medan det mesta jämte hans självbiografiska anteckningar och avskrifter av hans fullmakter föreligger i W 25:18:1-7, LSB. I LSB (B 91–92) finns också hans samlingar till en brett upplagd biografi över Erik Lindschöld (bd 23). L:s adliga släktgren dog ut på manssidan redan 1767 med hans ende efterlevande son.

Hans farbror Gabriel Löfgren (tidigare Löfgreen; 1672–1744) blev 1703 (tilltr 1704) interimsborgmästare i Helsingborg och 1705 ordinarie justitieborgmästare där. En mängd rapporter från honom till Magnus Stenbock 1709 om danskarnas förberedelser för landstigningen i Skåne finns i Ericsbergsarkivet, RA, och avskrifter av Stenbocks brev till honom i Nissafors bruksarkiv, nu i länsmuseet i Jönköping. I samband med att danskarna besatte Helsingborg på hösten s å miste Löfgren sin lösegendom där och kom i dansk fångenskap. Från 1710 till sin död var han häradshövding i Villand, Gärd och Albo i Skåne. Löfgren fick 1734 liksom sin förutnämnde brorson konung Fredriks skriftliga löfte om adelskap, om någon adlades vid detta års riksdag, men blev förbigången, då brorsonen 1743 adlades. Hans söner häradshövdingen i Kåkind, Valla, Gudhem och Vilske i Västergötland Alexander Löfgren (1722–76) och interimsamiralitetskommissarien vid örlogseskadern i Gbg Samuel Löfgren fick 1756 konung Adolf Fredriks bifall till adoption på kusinens adelskap, vilket dock först 1758 anmäldes i rådet och först 1774 ledde till introduktion på riddarhuset med namnet L. Alexander L:s släktgren dog ut redan med hans son postmästaren i Eksjö magister Olof Gabriel L (1760–90).

Samuel L (1726–1804), som fick amiralitetsöverkommissaries n h o v vid sitt avsked 1766, köpte säterierna Öströ i Dagsås, Hall, och Uddarp i Skepparslöv, Krist. Han förvärvade 1774–84 efterhand Nissafors järnbruk i Källeryd med säterierna Källeryd i Källeryd och Bjärsved i Norra Hestra, allt i Jönk, och 1787–92 likaså efterhand säteriet Snälleröd i Färingtofta, Krist. Genom sitt testamente 1797 gjorde han Nissafors och Snälleröd till fideikommiss för sina söner, sedermera presidenten Salomon L (L 1), som 1810 blev friherre enligt RF, § 37, och Carl Fredric L (1769–1853). Den senare deltog 1788 i sjöslaget vid Hogland. Han fick 1805 K M:ts tillstånd att överflytta fideikommisskaraktären från det senare försålda Snälleröd till det av honom inköpta Fåleberg i Hassle (nu Enåsa), Skar. Han har efterlämnat en dagbok från en resa på kontinenten 1799–1801 (tidigare i RHA; förf felidentifierad i Sthlms dagblad 1922, där referat av dagboken publicerats; jfr brev 9 april 1801 i Ericsbergsarkivets autografsaml, RA, o K K:son Leijonhufvuds ms Utkast till en hist om släkten Leijonhufvud, RHA) och 1836 nedskrivna självbiografiska anteckningar 1769–99 (Nissafors bruksarkiv 6 A:62; xeroxkop i RA). L blev överstelöjtnant 1809 och hovmarskalk 1814 (Nissafors bruksarkiv) men levde länge utrikes för att undgå bysättning (Rosengren m fl; jfr L 2). Son till honom var lantbruksarkitekten Charles Emil L (L 2). Med dennes äldre bror, hovmarskalken och majoren friherre Axel Salomon Ferdinand (ej Fredrik) L (1808–92), dog släkten ut, varefter de båda fideikommissen tillföll deras fasters sonson Gustaf Abraham Edvard Leijonhufvud (bd 22, s 469).

Att släkten L var utdöd föranledde att namnet Löwensköld på 1920-talet vid renskrivningen av romaner av Selma Lagerlöf fick ersätta namnet Löwenborg, som då nyligen förekommit i dagspressen.

Utan samband med ovan behandlade släkt var den norska släkten Løvenskiold, av vilken Severin Lövenskiold (1777–1856) och hans sonson Carl Otto Lövenskiold (1839–1916) var norska statsministrar i Sthlm 1828–41 resp april–juni 1884 och den förre senare riksståthållare i Norge.

Författare

H G-m

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: W 25:18:1, f 48-50 (Henrik A L:s genealog ant:ar), LSB; Setterdahl, s 169; Örnberg, 10(1894), s 350-60. Erik Simonsson: BorgRP fbre frihetstiden (1933); Kj Kumlien, Västerås till 1600-talets början (1971). Simon Andersson: RKB 71 A: 3, Rikshuvudböcker 1624, f 699v, och 1628, uppslag 282, Smålands landskapshandl 1627:1, f 62v, Kalmar läns landsbok 1639, f 19, Kammar-kolhs kanslis arkiv B II a 1):18, f 335, RA; Kh 55 (Gamla domkyrkoboken), f 227v, 231, LSB; Kammarkoll:s prot, 1 (1934); A Kugelberg, Gamla Linköpingsgårdar,!—4 (1972—75); Magnus Haraldi, likpred över Simon Andersson (1638); A Sandberg, Linköpings stifts kyrkoarkivalier tom år 1800 (1948); SRP 6 (1891); STb från år 1592, 9, 14 (1968-79). Anders Nilsson: W 25:18:1, f 48v, LSB; M Collmar, En stallmästares jordafärd (Sörmlandsbygden 1958); C Fägerskjöld, Samuel Nilsson Ross till Hässlö (PHT 1960); Lokalf. Ericus Simonius: Biographica, Likv, RA; uppgift om inskriptionen på hans gravsten i Vadstena klosterkyrka, Sveriges kyrkors redaktion, Sthlm; Frälseg 3:1—2 (1947); Kugelberg, a a; Linköpings hm, 2 (1919), s 391-94; Oden; PrRP 2, 4 (1954-62); Sandberg, a a. Sven Frondelius: V Lagus, Åbo akad:s studentmatr 1640-1740 (1891); Linköpings hm, 2 (1919), s 391; Setterdahl, s 169. Simon Simonsson Lojfgreen: Biographica, J A Almquists lappkatalog över kamerala tjänstemän efter 1630, Börje Cronbergs saml, vol 33, E 2094 (skr till Nils Bielke), RA; Nissafors bruksarkiv 6 A: 36 (epitafietext i Västerås domkyrka), Länsmuseet, Jönköping; E Wetter-gren, Min mödernesläkt (SoH 1954). Eric Löfgreen: H Almquist, Gbgs hist, 2 (1935); Gbgs hm; [A Westén,] Sv kongl hof-clericiets hist, 1:2 (1801); Västmanlands-Dala nations album, 1 (1931 — 72). Carl Löfgreen: Biographica, Likv, RA; C M Kjellberg, Norrtälje stad 1622-1922 (1922), s 46; Lags och doms; F V RadlofT, Beskrifn öfver norra delen af Sth, 1 (1804), s 78, 2 (1805), s 212; Västmanlands-Dala nations album, 1 (1931 — 72). Petrus Simonius Lcefgreen: Biographica, RA; uppgift om inskriptionen på hans gravsten i Linköpings domkyrka, Sveriges kyrkors redaktion, Sthlm; J Bergman, Univ i Dorpat under sv tiden (1932), s 49 f, 181; F K Gadebusch, Livländische Bibliothek, 3 (1777), s 138 f; F Lindberg, Samhälls- o kulturliv (Linköpings hist, 3, 1975); Linköpings hm, 1 (1919), s 184 f; Oden; PrRP 3-4 (1956-62); Sandberg, a a. Petrus Löfgreen: Frälseg 4:2—3 (1976); Linköpings hm, 4:2 (1925), s 301; Oden. Samuel Löfgreen: Kans-likolhs arkiv: Skr från postkontor; Overpostdirek-törens huvudarkiv E 3 D: 75, Likv, RA; Nissafors bruksarkiv 21 E:l, Länsmuseet, Jönköping; Grape. Simon Löfgren: Kugelberg, a a; Linköpings hm, 3 (1919), s 504 f; Oden; PrRP 4 (1962); Sandberg, a a. Olof Löfgren: Hollandica vol 727: Åtskillige länsstyrelser o magistrater: 1734, RA; Oden; E Ringborg, Till Norrköpingskrönikan, 4-5 (1921-22); Setterdahl; H O Sundelius, Norrköpings minne (1798), s 476. Petrus Simonius Löfgren: C Echman, likpred (1745); Linköpings hm, 3 (1919), s 585 fT; Oden. Simon Petrus Löfgren (d 1789): Biographica, RA; Ekstrand; Oden. Simon Petrus Löfgren (d 1795): Overpostdirektörens huvudarkiv E 3ID: 146, RA; Grape. Anders Löfgreen: Biographica: Löfvenskiöld, Kammarkolks kanslis arkiv H I a: 5: 18 maj 1710 (nr 3) o H I a: 9: 26 jan 1723, Likv, RA; Frälseg 3: 1—2 (1947); P Norberg, Avesta under kopparbrukets tid, 1—2 (1956). Henrik Andersson L: Biographica L 47 o 50, Adelsbrev, vol 23, Ericsbergsarki-vets autografsaml, RA; Nissafors bruksarkiv 6 A: 8, 11, 15 o 20, Länsmuseet, Jönköping; Orig:genealo-gierna (släktredovisn av L), RHA; S Bergh, Ur Anders Anton v Stiernmans brefväxl (PHT 1916); Biogr lex öfver namnkunnige sv:e män, Ny revid uppl, 8 (1876); Broomé; Carlander, 4:2, s 948 f; G Gezelius, Försök til et biographiskt lexicon ..., 2 (1779); E Ingers, Erik Lindschöld (1908), s 7; J Kleberg, Amiralitetskoll—marinförvaltmen, biogr ant:ar 1634-1934 (1934); dens, Kammarrevisionen—kammarrätten 1695—1940 (1940); Oden; PrRP 7 (1975); H Sallander, Några ant:ar om Anders Anton v Stiernmans biogr o geneal arbeten (PHT 1944- 45); SMoK; O Sylwan, Sv pressens hist till statshvälfningen 1772 (1896). Gabriel Löfgren: Biographica, Genealogica, vol 241, Sköldebrevsamhen, Ericsbergsarkivet: Familjen Stenbocks papper, vol 45, RA; Nissafors bruksarkiv 6 A: 1-3, 5-10 o 21 G: 1-16, Länsmuseet, Jönköping; P Johnsson, Villands domsaga o dess häradshövdingar (Handhar ang Villands härad, 5, 1945), s 32; G Johannesson, Stadens styr o förvalta (Hälsingborgs hist, 4:1, 1969); Lags o doms; A Åberg, Den politiska historien 1658—1718 (Hälsingborgs hist, 4:1, 1969). Alexander L: Genealogica, vol 241, Sköldebrevsamhen, Krigsexp:s arkiv A I a a: 53 (rådsprot 1758), f 843v, Ericsbergsarkivets autograf-saml, RA; Nissafors bruksarkiv 6 A: 14, 16, 26—28 o 73 D: 7, Länsmuseet, Jönköping; B Edlund, Ofrälse studenter utanför nationsindelningen 1710-1844 (1981); Lags o doms. Samuel L: Biographica, Sköldebrevsamhen, Krigsexp:s arkiv A I a a: 53, f 843 v, Kommittéarkiv 220 (Fideikommissut-redn): 1 o 3, RA; Nissafors bruksarkiv 6 A: 9, 10, 12-28, 32, 21 I: 1-7, 24 Ab: 16-19, 22-23, 25-27, 24 Ac: 1-4, 24 Ad: 4, 7-9 o 14, 24Ae: 2, 6, 9-11, 14-16 o 21-23, 73 A: 2-3 samt 73 D: 7 o 25, Länsmuseet, Jönköping; Edlund, a a; Gbgs eskader o örlogsstation 1523-1870 (1949); S Högberg, PS:s hist (1961); dens, Matr över ledamöter i PS 1766–1815 (1961); Kleberg, a a 1934; S A Leijonhufvuds minnesant:ar (1919); J Rosengren mfl, Ny Smålands beskrifn, Västbo härad (1914), s 795 IT, 799, 801 f; I Seth, Univ i Greifswald o dess ställn i sv kulturpolitik 1637—1815, Zusammenfassung o bilagor (1952), s 27; G Utterström, Jordbrukets arbetare (1957), 1, s 303, 318, 2, s 306; E Åkerhielm, Småländska fideikommiss (1904), s 145 f; dens, Sv gods o gårdar, 2. uppl, 2 (1930), s 427, 581. Olof Gabriel L: Grape; SjVestg. Carl Fredric L: M 1109, Utslagshandl i besvärs- o ansökningsmål 8 maj 1805, Kommittéarkiv 220:3, Ericsbergsarkivets au-tografsaml, RA; Nissafors bruksarkiv 6 A: 59, 60, 62, 18:53,21 K:l-2 samt 73 D:9, 16 o 21, Länsmuseet, Jönköping; S E Bring, Sv boklexikon 1700— 1829, Rättegångshandhar (1958); A Holmberg, Berzelius o familjen Brandei (PHT 1957); Rosengren m fl, a a, s 802 f; H G Söderbaum, Jac Berzelius, 2-3 (1929-31); Ur en resedagbok från förra sekelskiftet (Sthlms dagblad 22, 23, 27 o 30 jan 1922). Axel Salomon Ferdinand L: Nissafors bruksarkiv 21 M:l-3 o 18:60-77; H Gillingstam, Den skånsk-norrländska släkten Svenonius (1966); T Lidman, Adlig partipolitik vid 1800-talets mitt (1979), s 162; [C F Lindahl,] Sv millionärer, af Lazarus, 9 (1904); G B Nilsson, Partiarbetare o partimän på 1865 års riddarhus (Partiliv i ståndsriksdagen, Adel o borgare 1850-65, 1977), s 338; Rosengren m fl, s 805 f; Åkerhielm, a a 1904, s 149 f. Namnändringen Löwenborg–Löwensköld: L Ulvenstam, Den åldrade Selma Lagerlöf. En studie i hennes Löwensköldscykel (1955), s 218. Släkten Ln-venskiold: DAA 1889; C L L0venskiold, Den L0-venskioldske SUegtebog (1882); H o A Lavenskiold, Slekten Lövenskiold gjennom 300 år i Norge (1974). Severin Lövenskiold: O Gjerl0w, Stattholder Severin Leivenskiold (1948); Norsk biografisk leksikon, 8 (1938). Carl Otto Lövenskiold: Norsk biografisk leksikon. Nissafors bruksarkiv: Omfångsrik förteckn i RA.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Löfvenskiöld, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10060, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-11-05.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10060
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Löfvenskiöld, släkt, urn:sbl:10060, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-11-05.