Meriter

Löwbeer, Nils Teofil, fl 2 febr 1889 i Sthlm, Hedv El, d 8 nov 1957 i Stocksund, Sth. Föräldrar: fabrikören Ignatz L o Emma Lovisa Haglund. Studentex vid h latinlärov på Norrmalm i Sthlm maj 08, inskr vid StH ht 08, JK där 14 dec 12, notarie i Sthlms rådhusrätt 13–17, amanuens i ED 14–17, tillf led o föredragande i pensionsstyr 15–16, förste kanslisekr där 21 dec 17, sekr i komm ang akademiska befordr:väsendet dec 18–juli 22, sekr vid Kl 30 april 20-32, tf kansliråd 6 maj 21, sekr hos riksdagens revisorer 21–32, kansliråd vid K M:ts kansli 8 sept 22, led av statsrevisionskomm okt 23–febr 24, sekr i komm ang GCI:s verksamhet dec 23–aug 26, notarie i statsutsk 29–33, sekr i 1930 års sjukhuskommission juli–nov 30, kansliråd i ED 30 dec 30, ensamutredare ang statsrevisorernas granskn:rätt juni 31–mars 32, exp:chef i ED 20 juli 33, ordf i folkskolesakk dec 33–nov 35, tf statssekr i ED 27 sept 35-dec 38, ordf i Stadionstyr 35–44, ordf i 1936 års lärarlönesakk maj 36–aug 37, i komm ang Dramatiska teatern juni 37–juni 38, i Statens konstråd 37–44, i komm ang idrottsrörelsens kursverksamhet jan–april 38, i 1938 års läkarutbildn:sakk juni 38–dec 45, landsh i Västernorrlands län 16 dec 38–dec 39, tf generaldir för patent- o registreringsverket 1 jan 40, ord 1 juli 40—54, led av besparingsberedn nov 40–febr 43, av komm ang kontrollstyr sept 41–juni 42, ordf i Stim från 43, i 1943 års sjöbefälssakk juni 43–april 47, i komm ang filmverksamheten inom försvarsväsendet dec 43–nov 44, i komm ang rätten till anställdas uppfinningar mars 45–mars 46, i komm ang Karol sjukhusets utbyggande sept 45–dec 54, i 1945 års försvarsuppfinningskomm nov 45–mars 46, i Sthlmssystemet 47–55, i komm ang StH:s framtida ställn maj 47–mars 51, ensamutredare ang begränsn av lotterimedelsbidr till Dramatiska teatern nov 48–nov 49 o april–okt 51, ordf i kommissionen ang Akad sjukhuset i Uppsala juni 49–jan 51, i komm ang förhandl:ar om samarbete mellan tandläkarhögskolorna i Sthlm o Malmö 49–juni 55, i komm ang nytt avtal om anordnande av medicinskt-klinisk undervisn vid Allm sjukhuset i Malmö jan–nov 50, i komm ang nordisk patentgemenskap jan 50–dec 52, i 1951 års tandläkarkomm från jan 51, ordf i komm ang kostnaderna för pensionering av befattn:havare vid Akad sjukhuset juni 52–febr 53, i komm ang Allm barnbördshusets framtida ställn sept 52–nov 54, i komm ang utomlänspatienter vid vissa undervisn:sjukhus juni 53–dec 54, i Nya systemab 54—55, i 1954 års komm ang högertrafik jan–okt 54, i komm ang översyn av hälso- o sjukvården i riket april–dec 54, i organisationsnämnden för centrala försvarsförvaltn juni–sept 54. – Med hedersdr vid Kl 28 maj 48.

G 1) 15 jan 1916(–33) i Sthlm, Gust Vasa, m Agda Maria Nilsson, f 26 jan 1891 där, Ad Fredr, d 20 aug 1978 där, Skarpnäck (enl db för Sofia, Sthlm), dtr till kanslisten Carl Gustaf N o Ebba Maria Lundberg; 2) 14 aug 1934 i Sthlm, Engelbr, m Lalla Dagny Margaretha Öhrström, f 4 sept 1906 där, Maria, dtr till civilingenjör Knut Oskar Axel Ö o Alma (Lalla) Katarina Gustava Blomdahl.

Biografi

Nils L visade sig tidigt vara en dugande ämbetsman, allround och juridiskt kunnig, vilket kom till nytta vid propositionsskrivandet inom kanslihuset och i den dagliga handläggningen av de löpande ärendena. Han tjänstgjorde under flera departementschefer, främst bland dem Arthur Engberg (bd 13). Arbetet som expeditionschef vid ED var mycket krävande. Till expeditionschefens avdelning hörde fyra byråer med stor spännvidd: kyrkobyrån, akademibyrån, läroverks byrån och folkskolebyrån. Trots ökningen av antalet ärenden lyckades L få ökad stadga i verksamheten under 1930-talet och skapa en fast och effektivt arbetande organisation.

L:s administrativa duglighet uppmärksammades snart av regeringen, och 1935–38 knöts han som tf statssekreterare närmare till Engberg. Det var en tid som kännetecknades av gynnsamma ekonomiska konjunkturer. På kulturområdet märktes satsningar på teatrarna och på konstnärerna, bl a i form av den s k enprocentsregeln för konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader. Som en följd av sin position i ED blev L ordförande i 1937–38 års kommission rörande Dramatiska teatern och i 1938 års sakkunniga rörande läkarutbildningen. Denna verksamhet i sakligt mycket olika statliga utredningar visade hans breda register liksom hans förmåga att driva på och koncentrera utredningsarbetet. L blev även medlem av Statens konstråd, vars verksamhet bidrog till en förbättrad position för konstnärerna.

På skolområdet gjorde L bestående insatser vid reformeringen av folkskolan under 1930-talet. Som ordförande i folkskolesakkunniga 1934–35 deltog han vid utformningen av de viktiga förslagen om statens övertagande av en ökad andel av kostnaderna för folkskoleväsendet, om statsbidrag till folkskolans byggnader och om obligatorisk sjuårig folkskola (bottenskola). Inom ED var han sedan med och utformade förslagen på dessa områden, vilka sedan i stort godtogs av riksdagen. L.s position i detta reformarbete var central; han ledde utredningsarbetet och kunde därvid förankra förslagen hos partierna och sedan gå vidare och skriva proposition inom departementet. Det var en klassisk sv reformstrategi i samförståndets och kompromissens tecken.

Den sv läkarutbildningen hade diskuterats under en längre tid, samtidigt som de stora satsningarna på sjukhusen i storstäderna förbereddes. Andra världskriget kom hindrande emellan, och planerna att reformera läkarutbildningen fick skjutas upp. L:s insatser som ordförande i 1938 års läkarutbildningssakkunniga för planeringen och dimensioneringen av de framtida sjukhus- och läkarresurserna fick betydelse för en lång följd av år. Från 1938 och framåt var L dessutom verksam i förhandlingskommissionen för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggnad. I Sthlm planerades och genomfördes under 1940-talet flera sjukhusbyggen, främst Södersjukhuset och Karolinska sjukhuset. Dessa för tiden mycket stora byggen krävde en långvarig planering och uppföljning, där L framstod som en av de ledande krafterna. Som en erkänsla för hans omfattande arbete för Karolinska sjukhusets fortsatta utbyggnad fick han 1948 medicine hedersdoktorat vid Karolinska institutet.

Efter ett långt och plikttroget arbete inom kanslihuset utnämndes L dec 1938 till landshövding i Västernorrlands län. När samlingsregeringen bildades i dec 1939 kom Engberg inte längre att kvarstå i regeringen. Denna gjorde nu en "utnämningsrockad" och tillförordnade i stället Engberg som landshövding i hemlänet Västernorrland, medan L fick posten som generaldirektör och chef för patent-och registreringsverket. Som verkschef kom L att verka i nära femton år. Samhällets tekniska utveckling gick snabbt, och patentverket fick anpassa sig efter de nya förhållandena. Beredskapsåren innebar en särskilt stor påfrestning genom personalbortfall och ökad arbetsbörda, inte minst på det militärtekniska området. L önskade en stor öppenhet i fråga om inregistrerade patent, vilket har blivit något av en tradition från verkets sida. Utländska företag köper därför ofta in tillgängliga patent på det egna området från Sverige.

L var en framstående administratör och gjorde bestående insatser inom bl a skol- och sjukhusområdena. Som skicklig utredare anlitades han ofta av regeringen för att lotsa fram reform- och utbyggnadsprogram med lång planering och av komplicerad natur. Denna verksamhet uppmärksammades sällan utåt. L var en god representant för en lång sv ämbetsmannatradition, i vilken kunskap och kompetens var det centrala och där det i övrigt mer gällde att verka än att synas.

Författare

Kent Zetterberg

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor o litt: Kommittéarkiv nr 567 (ang Dramatiska teatern), 718 (folkskolesakk) o 901 (läkarut-bildmsakk), RA.

Berättelse om vad sig i rikets styr tilldragit 1922–58; B Hennings, Resa genom sju decennier (1963), s 241–245, 254; Justitiematr 1941 (1941); SMoK; Väd 1955. – Nekr:er över L i DN o SvD 16 nov 1957.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils T Löwbeer, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10081, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kent Zetterberg), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10081
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils T Löwbeer, urn:sbl:10081, Svenskt biografiskt lexikon (art av Kent Zetterberg), hämtad 2024-04-26.