L J Fredrik Löwenadler

Född:1854-12-06 – Maria Magdalena församling, Stockholms län
Död:1915-10-08 – Storbritannien och Nordirland (i Henley on Thames, England)

Affärsman, Tändsticksfabrikör


Band 24 (1982-1984), sida 585.

Meriter

1 Löwenadler, Lars Johan Fredrik, f 6 dec 1854 i Sthlm, Maria, d 8 okt 1915 i Henley on Thames, England. Föräldrar: riksbankskassören Fredrik Wilhelm L o Isabella Feit. Anställd i en trävarufirma i Newcastle, England, 78, i firman Trummer & Co, London o Hamburg, tills med en kompanjon innehavare av denna under firma Trummer & Co Successors Ltd 84, senare ensam ägare där, innehade Jönköpings vestra tändsticksfabrik 92–03, Annebergs tändsticksfabrik 96–03, Västerviks nya tändsticksfabrik 98–03, president i sv handelskammaren i London 07–11, led av kyrkorådet i Sv förs där, kammarherre 3 april 11, adjung led av organisationskomm för Olympiska spelen i Sthlm 12, led av styr för Sveriges centralfören för idrottens främjande, president i Nord roddförb från 12.

G 22 juli 1884 i Bath, Somerset, m Florence (Flo) Rogers, f 8 juni 1863 där, d 28 april 1946 i Henley, dtr till Peter R o Anna Roberts.

Biografi

Efter skolstudier och kontorsanställning i Sthlm kom Fredrik L till England för att få kunskaper i språk och merkantila yrken. Bl a vistades han en kortare tid i Newcastle. Redan tidigt blev dock London hans fasta punkt, och här kom han att stanna livet ut. Av både kommersiella och emotionella skäl förblev dock förbindelserna med Sverige hela tiden mycket livliga.

1878 fick L anställning i firman Trummer & Co, som drev handel med en rad varuslag, bl a kolonialvaror men även importvaror från Sverige. L fick ta hand om tändsticksområdet. Detta utvecklades kraftigt under hans ledning och blev successivt det dominerande inslaget i firman. Efter sex år övertog L tillsammans med tysken J Hannes hela firman under namnet Trummer & Co Successors Ltd. Huvudkontoret låg i London, en filial i Hamburg. Senare blev L ensamägare och ägnade sina främsta krafter åt att utveckla företaget på grundval av en växande tändsticks-marknad och den framgångsrika sv tändsticksindustrin.

Avgörande för de sv tändstickornas framgång på världsmarknaden var de tekniska innovationerna, främst den redan 1844 patenterade sv uppfinningen av säkerhetständstickan. I och med att den började masstillverkas i första hand genom insatser av J E Lundström (s 400) i Jönköping och att en rad tändsticksfabriker växte upp runtom i landet skapades förutsättningar för omfattande export. För att få ett säkrare grepp om produktionen gick L på 1890-talet in som ägare av några fabriker, främst i Jönköpings vestra tändsticksfabrik, Örebro tändsticksfabrik (snart flyttad till Jönköping), Annebergs tändsticksfabrik och Västerviks nya tändsticksfabrik. Detta betydande innehav kan ses som en av grunderna för den senare allt markantare monopoliseringen av sv tändsticksindustri. En slutpunkt nåddes för L:s del i och med att hans fabriker 1903 uppgick i det då bildade Jönköpings och Vulcans tändsticksfabriks ab, vilket i sin tur sedermera övertogs av Sv tändsticks ab. L:s inflytande kvarstod emellertid genom aktieinnehav och den mycket väsentliga ställningen som generalagent.

I egenskap av storförsäljare av sv tändstickor gjorde L från sitt handelshus i London flera vidsträckta resor för att på ort och ställe bedöma förutsättningarna att introducera sina produkter. Även askarnas etiketter utformades med hänsyn till importländernas skilda förhållanden. Exempelvis engagerade han sig djupt och med framgång i Indien. Men även på skilda håll i Europa, inte minst i Storbritannien, lyckades det väl för den sv "safety match" ("Tända endast mot lådans plån"). Ett återkommande problem för L var de utbredda förfalskningarna av sv stickor. L tycks inte gärna ha lämnat sin huvudsakliga handelsvara i diversifierande syfte. Han gav sig inte heller gärna in i större externa affärsföretag. Ett undantag utgjorde hans engagemang som en av de största aktieägarna i Orkla Grubbe ab i Norge, en norsk-sv bolagsbildning för brytning av kopparhaltig svavelkis. Enbart genom sin tändstickshandel lyckades han bygga upp en stor förmögenhet, som tillät honom att agera mecenat på en rad områden.

Flera av L:s många bröder verkade inom det nät av knutpunkter L etablerade, vilket understryker det löwenadlerska namnets position i sv tändstickshistoria. Henrik (1860–1939) var speditör för firman i Gbg, Carl Anton (1863–1957) chef för London-kontoret (tidigare verksam i Hamburg-filialen), Herman (1872–1934) anställd på kontoret i Jönköping, Oscar (1861–1926) disponentvid fabriken i Smålands Anneberg, där L dessutom hade sitt varmt avhållna sommarresidens och där han såg till att en flott representation utövades.

L var en av de mest tongivande Londonsvenskarna, måhända den främste, åren kring sekelskiftet 1900. Han bidrog till att den sv handelskammaren i London skapades 1906, en tidig och framgångsrik exponent för sv handelskammarorganisation utomlands. L verkade som president från starten. I egen årsboksserie och tidning skildrades handels- och industriförhållanden med sv-brittisk anknytning. Medlemsantalet var vid L:s bortgång ca 800. L deltog vidare i grundandet av British Bank of Northern Commerce i London och var en av direktörerna det första året. Han tillhörde den begränsade krets av London-svenskar som ca 1906–08 anskaffade medel för ny sv kyrka inkl tomt i London. Många var de svenskar i London som av L fick en diskret hjälp.

L var en intresserad konstsamlare. 1916 skänktes till NM av hans änka delar av hans betydande samling, i första hand verk av nordiska och engelska konstnärer (Larsson, Wilhelmson, Zorn, Josephson m fl). En värdefull tennsamling, som förvarats på hans egendom i Anneberg, skänktes 1918 till NordM.

Sist men inte minst var L en entusiastisk utövare och gynnare av kroppsövningar, som under hans tid var på väg att expandera till alla civiliserade länder i sin engelska sportform. Han kunde härvid fungera som en viktig kontaktperson mellan sportens moderland och en spirande sv idrottsrörelse. Rodden var hans favoritgren; bl a grundade han en skandinavisk roddklubb i London. Redan som ung gymnast i Sthlms gymnastikförening hade L dragits in i V Balcks krets. Imponerad av dennes livsmål att genom idrott stärka den sv nationen gav den själv starkt fosterländske L via Balck likvida medel till snart sagt varje tänkbart ändamål alltifrån otaliga tävlingspriser i allehanda grenar till sv deltagande i OS eller uppbyggnad av idrottsliga organisationer. För sina främst mecenatbetonade insatser mottog L flera ärofulla poster inom sv idrottsrörelse: han invaldes i styrelsen för pionjärorganisationen Sveriges centralförening för idrottens främjande, deltog som "hedersmedlem" i extra OS i Aten 1906, fungerade vid OS i Sthlm 1912 som adjungerad medlem av den överordnade organisationskommittén och hade ledande poster i såväl jury som specialkommitté för rodd. 1912 blev han också president i Nordiska roddförbundet.

L gjorde som industri- och affärsman sin stora insats genom att skickligt bana väg för den sv tändsticksindustrins export. I Londons svenskkoloni blev han en centralgestalt. Som mecenat hade han intressen inom flera områden, i synnerhet den moderna idrottens.

Författare

Jan Lindroth



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från L i KB o RA (till V Balck o S Hedin).

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Meddel från General Register Office, London (data ang L:s hustru).

G Cederschiöld o E v Feilitzen, Den sv tändsticksindustriens hist (1945); O Gasslander, Bank o industriellt genombrott, Sthlms ensk bank kring sekelskiftet 1900, 2 (1959); Journal published by Swedish Chamber of Commerce in London; J Larsson, Diplomati o industriellt genombrott (1977); J Lindroth, Viktor Balck o sporten, Den sv idrottsrörelsens engelska förbindelser 1880–1900 (PHT 1979); C F Lundström, Tändsticksindustrien, dess uppkomst, utveckl o närvarande ståndpunkt (1899); Meddel från NM 1916; E Sjöstrand, Märkliga svenskar i England (1923); Sv folkrörelser, 3 (1939); Sv handelskammarens i London årsböcker; S Wallin, Den L:ska tennsaml i NordM (Fataburen 1919). – Nekr:er i dagspressen. – Om släkten L: Kal över ointrod adels fören o Sveriges ointrod adels kal, skilda årg; H Löwenadler, Slägterna Kjellman o v Löwenadler samt deras avkomlingar (1912).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
L J Fredrik Löwenadler, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10105, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2019-02-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10105
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
L J Fredrik Löwenadler, urn:sbl:10105, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Lindroth), hämtad 2019-02-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se