Carl Jakob Magnell

Född:1857-05-19 – Kristinehamns församling, Värmlands län
Död:1928-09-12 – Danmark (I Helsingör, enl db för Bromma, Sthlm.)

Väg- och vattenbyggnadsingenjör, Högskolerektor, Trafikchef, Väg- och vattenbyggnadsteknolog


Band 24 (1982-1984), sida 642.

Meriter

Magnell, Carl Jakob, f 19 maj 1857 i Kristinehamn, d 12 sept 1928 i Helsingör (enl db för Bromma, Sthlm). Föräldrar: kontraktsprosten Johan Jakob M o Elise Laurell. Elev vid lägre allm lärov i Kristinehamn ht 66–vt 72, vid tekn elementarskolan i Norrköping 2 sept 72–31 maj 75, ord elev vid Teknol inst (KTH från 76) 13 sept 75, inskr vid StH 78–79, avgångsex från KTH:s avd för väg- o vattenbyggnadskonst 15 april 79, ingenjör vid sänkningen av Hjälmaren o Kvismaren 79–82, arbetschef vid sänkningen av Mosjön 83, vid Olandsåns reglering 84, vik lektor i byggnadskonst vid tekn elementarskolan i Norrköping vt 85, lektor i byggnadskonst vid tekn elementarskolan i Borås 85–95, innehade Borås ingenjörsbyrå 86–95, led av vattenledn:styr i Borås 86–95, brandchef där 91–95, lektor i mekanik vid tekn elementarskolan i Norrköping 95–98, arbetschef vid ombyggn av Uddevalla–Vänersborg–Herrljunga järnväg 98–99, trafikchef o ban- o maskiningenjör där 98–03, led av vattenledn:styr i Vänersborg 98–03, prof i väg- o vattenbyggnadskonst vid KTH 20 nov 03–12 sept 22, led av komm ang trafiksäkerheten för ensk järnvägar dec 04–sept 07, av styr för Trollhätte kanal- o vattenverk 05–08, av vattenfallsstyr 09–28, rektor vid KTH 25 juni 09–12 sept 22, led av styr där 09–21, sakk i utredn ang den högre tekn undervisn:s ordnande sept–dec 10, ordf i KTH:s nybyggnadskomm 12–17, led av komm ang nya stadgar för KTH juni–dec 17.

G 3 nov 1885 i Arvika landsförs m Ellen Wahlborg Schiller, f 19 juni 1861 i Gbg, Domk, d 24 sept 1941 i Sthlm, Hedv El, dtr till grosshandl Gerdt Sebastian S o Eleonora Bågenholm.

Biografi

Efter examen 1879 från KTH:s fackskola för väg- och vattenbyggnadskonst arbetade M som ingenjör vid olika företag, bl a vid Hjälmarens och Kvismarens sänkning, vilket gav erfarenheter av kanal- och brobyggande. När han 1885 blev lektor i byggnadskonst vid tekniska elementarskolan i Borås, fortsatte han att verka som ingenjör. Tillsammans med en kompanjon drev han, utom en ingenjörsbyrå, Borås första elverk och första varmbadhus.

I Borås fanns vid denna tid planer på en ångbåtsförbindelse för nöjestrafik på Viskan mellan staden och Öresjön, men ett hinder utgjorde det fall vid Ålgården som måste passeras. M gav detta problem en originell lösning; via järnvägsräls skulle en lokomotivångare, eller amfibiebåt, med hjul kunna passera och därigenom undvika fallet. För genomförandet av projektet bildades 1890 Borås ångslupsab, och en 14 m lång stålångslup med hjul beställdes från C J F Ljunggrens (s 8) verkstäder i Kristianstad, där man praktiskt löste båtkonstruktionen. Båten, som kunde ta 70 passagerare, levererades i början av hösten 1891. Den första säsongen visade, att M:s idé fungerade i praktiken. Med hjälp av två rader pålar leddes amfibiebåten Svanen in på rälsen. Efter en färd på ca 200 m över land kunde båten så åter gå ner i vattnet. Genom konkurrens från en året därpå öppnad järnvägsförbindelse tvangs bolaget upphöra med båttrafiken redan 1893. Två år senare såldes båten till Danmark, där den till början av 1900-talet trafikerade två sjöar och på räls passerade ett 315 m brett näs.

M:s amfibiebåt var en tekniskt fungerande och samtidigt fantasifull skapelse. Idérikedom liksom tekniskt och praktiskt ingenjörskunnande är även viktiga beståndsdelar i M:s 1893 under pseudonymen Tomas utgivna bok Ingeniör Münchhausens berättelser från Amerika. Bakom dess hjälte, professor John S:t Dalford, President of the consulting engineer C:o of the World, döljer sig Johan Pettersson från Dal, en amerikaemigrant på besök i Gbg. Där skryter och skrävlar han inför sin gamla skolkamrat från Åmål om sina fantastiska bedrifter. Han kan lösa alla tänkbara tekniska och naturvetenskapliga problem, har varit med om de märkligaste äventyr och faror och mången gång stått inför vad som synts vara för vetenskapen oöverstigliga hinder. Allt har han dock rett ut genom någon snillrik åtgärd eller raskt förverkligad uppfinning. Genom sin verksamhet har han blivit omåttligt förmögen. Boken, som starkt fängslade Frans G Bengtsson, förenar drag från Jules Verne med drag från Mark Twain (Olsson) och har som litterär förlaga självfallet baron von Münchhausens vådliga äventyr. I M:s bok är det industrisamhällets tekniska landvinningar med telefon, järnväg och elektricitet som möter hjälten på hans resa runt jorden. Vad gäller humorn och de galna infallen är M trogen originalets anda.

1898 blev M trafikchef vid Uddevalla–Vänersborg–Herrljunga järnväg. Han utförde här bl a nya brokonstruktioner for den påbörjade ombyggnaden av järnvägen till normal spårvidd. Under sin tid i Vänersborg anlitades han av staten som tekniskt sakkunnig vid de stora rättegångarna angående äganderätten till Trollhättefallen. När staten av HD tillerkändes denna äganderätt, utsågs M 1905 till ledamot av styrelsen för det nybildade Trollhätte kanal- och vattenverk. Detta övergick 1909 i statens vattenfallsverk med uppgift att förvalta statens ägarintressen i olika vattenfall. M utsågs till ledamot av vattenfallsstyrelsen vid dess bildande och var där, liksom i styrelsen för Trollhätteverket, den främste teknikern.

1902 sökte M den lediga professuren i vattenbyggnadskonst vid KTH och kom då i andra förslagsrummet. Året därpå kallades han av ett enhälligt lärarkollegium till professor i väg- och vattenbyggnadskonst vid KTH. Sin främsta gärning vid högskolan utförde M som rektor. Då han 1909 tillträdde, hade han redan medverkat i förberedelserna inför den omfattande upprustning och ombyggnad av högskolan som förestod. Det blev nu hans uppgift att leda och genomföra byggnadsarbetet, som pågick från 1914 till 1917, då de nya lokalerna invid Valhallavägen och Östra station kunde invigas. M ansåg det viktigt, att den nya högskolebyggnaden skulle få välutrustade laboratorier, både för forskning och undervisning. Helt kunde detta mål inte uppnås p g a dyrtiden under kriget.

Under sin tid som rektor fick M flera gånger försvara högskolan och dess undervisning mot olika kritiker. 1913 angrep Industriförbundet utbildningens inriktning. Talesmän för förbundet menade, att högskolan hade bristfälliga kontakter med näringslivet och dålig förståelse för vilka kunskaper en praktiskt arbetande ingenjör borde besitta. Man framhöll även, att de ingenjörer som utbildades vid KTH saknade sinne för ekonomi och att de tekniska vetenskapernas mål borde vara den industriella tillämpningen. Även i pressen debatterades KTH; M bemötte angreppen, bl a vid ett offentligt diskussionsmöte i febr 1913. Han hävdade med eftertryck, att KTH:s uppgift ingalunda främst var att tjäna industrin. Snarare borde industrin underordna sig den fria vetenskapliga forskningen. Den tekniskt-vetenskapligt arbetande ingenjören var, menade M, i första hand en kulturens tjänare, vilken använde industrin som en förmedlande länk för att sprida den tekniska vetenskapens frukter. Efterhand tonades motsättningarna ner, och de bägge motståndarlägren kunde mötas i konstruktiva diskussioner kring frågorna om undervisningens innehåll och mål.

M var begåvad med ett glatt lynne och sinne för humor. Vid KTH ansågs han vara lätt att samarbeta med och en "god och glad chef (Lindmark).

Författare

Jan Garnert



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag till teorien om de inre spänningarne i en elastisk kropp (Ingeniörs-för-erungens förhandlingar, årg 17, 1882, Sthlm, 4:o, s 126-145, pl 18-20; även sep, 20 s, 3 pl). – Ingeniör Miinchhausens berättelser från Amerika. Upptecknade af Tomas. Sthlm 1893. 108 s. [Pseud.] – Om mekaniska anordningar till förmedlande af skeppsfart å floder och insjöar. Reseberättelse ... okt 1896. [Rubr.] Sthlm 1897. 4:o. 15 s. [Ur TT s å.] – Om "kungsådra". Några erfarenhetsrön från vattenrättsprocesser. [Rubr.] Sthlm 1898. 4:o. 7 s. – Uppdämning af Göta älf vid Nybro. [Rubr.] Sthlm 1902. 4:o. 6 s, 4 pl. – Berättelse från en studieresa i utlandet år 1905 företagen med bidrag från Svenska järnvägsföreningen. Sthlm 1906. 26 s. – Om kraftnitningens teori. [Rubr.] Sthlm 1912. 4:o. 19 s. [Ur TT så.] -Inledningsföredrag vid diskussionsmöte den 15 februari 1913, rörande bästa sättet att meddela undervisning i ekonomiska ämnen vid K. tekniska högskolan. [Rubr.] Sthlm 1913. 31 s. – Hvad göres för undervisningen i ekonomiska ämnen vid K. tekniska högskolan. Ur inledningsföredrag ... vid det offentliga diskussionsmötet i Stockholm om undervisningen vid Högskolan den 15 februari 1913. Jämte en bilaga ... Sthlm 1913. 33 s. (Tr för Svenska teknologioreningens årsmöte 1913.) – Förslag till reglering af sjön Glan upprättadt år 1913. [Omsl.] Norrköping 1914. 4:o. 20 s, 8 pl. - Speciella examensarbeten vid Tekniska högskolan. [Rubr.] Sthlm 1916. 8 s. [Ur TT så.] – Historik över tillkomsten av de under åren 1913–1917 uppförda nybyggnaderna för Kungl. tekniska högskolan (Kungl. tekniska högskolan. Skrifter utg med anledning av inflyttningen i de år 1917 färdiga nybyggnaderna, [2.] Historik och beskrivning rörande nybyggnaderna jämte avhandlingar och uppsatser av högskolans lärare, Sthlm 1918, 4:o, s 1–60; även sep). – Teknisk vetenskap och ingenjörsutbildning (ibid, s 127–153; även sep, 25 s). – Järnvägsunderbyggnadens säkerhet. Sthlm 1921. 46 s. [Ur TT så.] (Tekniskt bibliotek 33.) – Bidrag i TT, Afd för byggnadskonst, 1897–98, Afd för väg-och vattenbyggnadskonst 1901–02, 1906–09, 1912, 1921, Allmänna afd 1902, 1907–08, Afd för elektroteknik 1908, Veckouppl 1911, 1916. Se även Förteckning över statliga utredningar 1904–1945, [Sthlm, tr] Norrköping 1953, s 313, 820, 859.

Källor och litteratur

Kalloro litt: ED:s konseljakter 12 aug 1903, nr 3, RA. T Althin, KTH 1912–62 (1970); The amphi-bious passenger boat Svanen ... (The Engineer 1895, London, s 370); A Anderson, Lokomotivångaren Svanen (Från Borås o de sju häraderna 1967); FG Bengtsson, Den lustgård som jag minns (1953), s 184; Borås, Festskr utg av Tekn förbundet i Borås ... (1933); G Eriksson, Kartläggarna (1978); P Henriques, Skildringar ur KTH:s hist, 2:1–2 (1927); Y Holmgren, Ångbåtarna hån Ljunggrens verkstad (Fören Gamla Christianstad, Årsskr 1967/68); T Lindmark, CJM t (TT 1928, allm avdeln, s 369-370); G Malm, I min krafts dagar (1963); B Olsson, En sv Mtinchhausen o dess förf (SLT 1955, nr 3); Y Rollof, Sveriges inre vattenvägar, 4 (1981); B Sundin, Ingenjörsvetenskapens tidevarv (1981); Sv järnvägsfören 1876–1926, Minnesskr, 4 (1926); SvTeknF; Teknis Jubileumsskr. 125 år [1981]; Tekn elementarskolan i Borås 1856–1906 ... (1906); Trollhättan, dess kanal- o kraftverk, Historik o beskrivn, 2:1 (1916).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Jakob Magnell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10141, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Garnert), hämtad 2019-09-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10141
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Jakob Magnell, urn:sbl:10141, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jan Garnert), hämtad 2019-09-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se