Magnus

Född:1300-09 – Stockholms stad, Stockholms län (på Stockholms Slott)
Död:1320-06-01 – Stockholms stad, Stockholms län

Prins, Tronföljare


Band 24 (1982-1984), sida 668.

Meriter

Magnus, f i sept 1300 på Sthlms slott, halshuggen 1 juni 1320 på Helgeandsholmen i Sthlm. Föräldrar: konung Birger (bd 4) av Sverige o Märta av Danmark. Vald till tronföljare med kungatitel sommaren 04. – Ogift.

Biografi

I konung Birgers och drottning Märtas 1298 ingångna äktenskap föddes åtminstone fem barn, tre söner, av vilka endast M och Erik (bd 14) är kända till namnet, samt döttrarna Agnes och Katarina. Som den äldste av dessa kom M ända från sina tidigaste barnaår under hela sitt korta liv att bli en bricka i det politiska spelet. Enligt Ericus Olai skall Birgers bröder hertigarna Erik och Valdemar, biskoparna och rådsherrarna redan 24 juni 1303 ha beseglat ett brev om att den ännu ej treårige M skulle väljas till konung. Sommaren 1304 valdes han av prelaterna, stormännen och Sveriges rikes menighet enhälligt till tronföljare med kungatitel vid ett sv-danskt möte i Fagerdala i Hinneryds socken nära gränsen mot Halland. 14 sept 1305 samtyckte hertigarna till detta val genom ett brev, som är daterat i Herrevads kloster i Skåne.

Då kungaparet jämte två söner och en dotter 29 sept 1306 på Håtuna i Uppland tillfångatogs av hertigarna, skall enligt Erikskrönikan en småländsk sven vid namn Arvid ha tagit den sexårige M på ryggen och fört honom till morbrodern konung Erik "menved" i Danmark.

Sedan Birger frigivits våren 1308, flydde även han till Danmark. Kort därpå inträffade en brytning mellan hertigarna och deras tidigare bundsförvant konung Håkon av Norge. På sommaren så slöts ett preliminärt fördrag i Khvn mellan de danska och norska konungarna, vari bl a överenskoms, att de skulle söka återinsätta Birger som sv konung, och att den knappt åttaårige M skulle trolovas med Håkons sjuåriga dotter Ingeborg (bd 20), vilken ända sedan 1302 varit trolovad med M:s farbror hertig Erik. Sommaren 1309 utfärdade M i faderns och morbroderns närvaro i Khvn en fullmakt för en biskop, en prost och en riddare, samtliga danskar, att å hans vägnar fria till Ingeborg. Enligt ett senare brev ägde den högtidliga trolovningen rum i Mariakyrkan i Oslo, varvid en av de befullmäktigade, biskop Peder i Viborg, representerade M. Ännu vid uppgörelserna mellan de nordiska konungarna och hertigarna sommaren 1310 överenskoms, att denna trolovning skulle äga bestånd. Snart försonades emellertid konung Håkon med hertigarna, och hösten 1312 blev den ännu blott elvaåriga Ingeborg hertig Eriks gemål. 1313 avtalades giftermål mellan M och Ingeborgs morbror (Holck) Witzlaw III:s av Rügen dotter Eufemia, men det tycks ej ha kommit till stånd. Hon förekommer ej i urkunder efter denna tid (Scheil), varför hon inom kort kan ha dött.

Personligen kom M att spela en roll i brödrastridens slutskede, när konung Birger i dec 1317 fängslat sina bröder i Nyköping, där de inom kort svalt ihjäl. I början av år 1318 kom M enligt Erikskrönikan från morbrodern i Danmark med 600 ryttare, som i Östergötland förenades med faderns trupper. När kungaparet flydde till Visby, kvarlämnades han på Stegeborg i Östergötland, som belägrades av hertigarnas änkors trupper. Då detta slott tvangs att kapitulera, blev M tillfångatagen och placerades i fängelse i Sthlms slottstorn. I stilleståndsfördraget i Roskilde på hösten 1318 överenskoms, att han fortfarande skulle hållas fängslad men ej skadas till liv och lem. Ett och ett halvt år senare halshöggs M emellertid på Helgeandsholmen och begravdes i sin farfars grav i franciskanernas klosterkyrka på Riddarholmen. Ett av skeletten där har vid undersökning 1915 ansetts vara hans.

M förmodas (Storm) ha varit far till en Katarina Magnusdotter, som 1347 av hans kusin konung Magnus Eriksson kallades "consanguinea nostra", då denne gav henne och hennes make kammarmästaren Ingemar Rangvaldsson fäderneärvda gods i Kinne härad i Västergötland. Deras dotter Kristina var gift (pappersbrev) med värmlandslagmannen Agmund Hatt (jfr bd 22, s 769), vilken Magnus Erikssons son konung Håkan 1371 nämner som sin "magh", d v s släkting genom giftermål.

Författare

Hans Gillingstam



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor o litt: Pappersbrev 13 dec 1453, RA.

I Andersson, Minne av Erikskrönikans förf (SAH ifrån år 1886, 66, 1956–57; tr 1958), s 102 ff, 119, 129, 133; S Axelson, Titeln "domicellus" o dess samband med dateringen av Svantepolk Knutssons första gåvobrev till Vreta kloster (PHT 1955); B Beckman, När avledo hertigarna Erik o Valdemar? (HT 1942), s 64–70; dens, Matts Kät-tilmundsson o hans tid, 1–2 (1953–54); Diplomatarium Danicum, 2:6-8 (1948-56); DS 2–3 (1837–58), 5 (1858–65), nr 4192, 10:1 (1970), nr X67; B Fritz, Hus, land o län, Förvaltn i Sverige 1250–1434, 1-2 (1972–73); C M Fürst o M Olsson, Magnus Ladulås' o Karl Knutssons gravar i Riddarholmskyrkan (1921), s 39, 121–124, 132 ff, 146–150, 180 fT, 193; H Gillingstam, Konung Birgers dotter Agnes, en bortglömd sv kungadotter (PHT 1967); E Hjärne, Fornsv lagstadganden (HVUÅ 1949–50), s 122–48; P Holck, Fyrst Witzlav og hans datter Eufemia i Oslo (St Hallvard, 53, 1975); H Jägerstad, Hovdag o råd under äldre medeltid (1948); K Kumlien, Historieskrivn o kungadöme i sv medeltid (VHAAH, Hist ser, 20, 1979), s 86–89, 93, 99, 110; G Lundberg, Stegeborg under medeltiden (1978), s 36–45; A Nelson, Halshöggs junker M Birgersson den 1 eller 2 juni 1320? (HT 1949); B Oden, Kammarmästare: Sverige (Kulturhist lex för nordisk medeltid, 8, 1963); G Paulsson, Annales Suecici medii aevi (1974); R Pipping, Kommentar till Erikskrönikan (1926); J Rosén, Striden mellan Birger Magnusson o hans bröder (1939); U Scheil, Zur Genealogie der einheimischen Fursten von Rugen (1962), s 131 f; Henrik Schück, Medeltidens sv konungaval (HT 1913), s 280 ff; Herman Schiick, Rikets brev o register (1976), s 45–48, 53 (T; SMoK; ST l (1877); G Storm, Om Amund Sigurdss0n Bolt og Urolighederne i det sydlige Norge 1436-38 (NHT 3:2, 1892), s 140; Sv medeltidens rim-krönikor, 1 (1865).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Magnus, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10144, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10144
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Magnus, urn:sbl:10144, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se