Gustaf O A Malme

Född:1864-10-24 – Stora Malms församling, Södermanlands län
Död:1937-03-05 – Gustav Vasa församling, Stockholms län

Botanist


Band 24 (1982-1984), sida 754.

Meriter

Malme, Gustaf Oskar Andersson, f 24 okt 1864 i St Malm, Söd, d 5 mars 1937 i Sthlm, Gust Vasa. Föräldrar: torparen Anders Peter Jonsson o Johanna Sofia Ersdtr. Mogenhetsex vid h a l i Norrköping vt 85, inskr vid UU ht 85, FK 29 maj 88, FL 7 maj 92, disp 18 maj 92, FD 31 maj 92, allt vid UU, Regnellsk amanuens vid Naturhist riksmuseets botan avd 1 jan 95–15 aug 01 o 1 okt 03–30 sept 04, tf intendent där 1 okt 04–31 maj 05, v kollega vid allm lärov på Östermalm vt 97, vik lektor i naturalhist o kemi där ht 04, lär i biologi vid h läroanstalten för flickor på Östermalm 98–01 o 03–09, sekr i Botan sällsk i Sthlm 04–05, lektor i biologi o kemi vid h latinlärov på Norrmalm 25 aug 05, e lär i botanik vid H lärarinnesem i Sthlm ht 06, i zoologi ht 07, led av styr för Sv botan fören från 07, lektor vid H lärarinnesem 13 juli 11–30 juni 30, ordf i Sthlms lärarsällsk 14–16, i Lärov:lärarnas riksförb 18–21, vik rektor vid H lärarinnesem 19 dec 19–22.

G 28 dec 1905 i Sthlm, Klara, m Anna Karolina Alexandra Wiberg, f 9 juni 1875 i St Malm, d 31 jan 1934 i Solna (enl db för Gust Vasa, Sthlm), dtr till bandirektören Alexander W o Märta Petronella Dahlborg.

Biografi

Gustaf A:son M:s intresse för botaniken grundlades under uppväxttiden i Stora Malm och ökade under gymnasieåren i Norrköping. I Uppsala förblev botanik hans huvudintresse, och han hade Th M Fries (bd 16) som lärare. För att få del av den undervisning i modern mikroskoperings- och snittningsteknik, som gavs vid zoologiska institutionen, valde han dock att i sin gradualavhandling redogöra för anatomiska och histologiska studier av benfiskhjärnor. Kort tid efter disputationen reste han till Brasilien, av VA utsedd som deltagare i den första Regnellska expeditionen som under Carl Lindmans (bd 23) ledning från aug 1891 till juli 1894 samlade botaniskt material i tidigare för botanister okända trakter av Brasilien och Paraguay.

Efter hemkomsten förordnades M till Regnellsk amanuens vid riksmuseet och blev efter att ha gått provår lärare i naturalhistoria vid flickläroverket på Östermalm. Han var vid sidan av lärartjänsten flitigt vetenskapligt verksam, studerade som Letterstedtsk stipendiat herbarier i Berlin och Genève och redovisade i VA:s publikationer grundläggande undersökningar av sydamerikanska Compositae-arter och lavar. 1901 återvände han till Sydamerika som ledare för den andra Regneilska expeditionen, vilken under 2 år samlade kärl- växter och lavar och gjorde systematisk-floristiska undersökningar i södra Brasilien, Paraguay och Norra Argentina och kunde vid hemkomsten berika riksmuseets Regneilska samling med 10 000 herbarieexemplar. M återupptog amanuenstjänsten och var i 8 månader t f intendent vid den botaniska avdelningen.

Vid ansökan till botanikprofessur i Uppsala hade han blivit kompetensförklarad, men när ordinarie intendentstjänsten vid riksmuseet skulle tillsättas 1905 måste han vika för Lindman, som han s å efterträdde som lärare vid Norra latinläroverket. Som lektor där och senare vid Högre lärarinneseminariet har M omtalats för en sällsynt förmåga att väcka intresse för sina ämnen. Hans ofta reserverade och kyliga sätt och hans mycket bestämda åsikter tilltalade kanske inte alla, men han hade lätt att vinna sina elevers sympatier och var av dem och kolleger respekterad för mångsidig kunnighet och pedagogisk skicklighet. Av läroverksöverstyrelsen tillsattes M som sakkunnig rörande undervisningen i biologi på gymnasiet, han var några år ordförande för Sthlms lärarsällskap och innehade flera år olika förtroendeposter inom Läroverkslärarnas riksförbund.

M fortsatte under läraråren sitt vetenskapliga arbete och ägnade sig främst åt lichenologi och sydamerikanska fanerogamer men även åt blombiologi och växtmorfologi, växters missbildningar och fanerogamernas förgreningsförhållanden. Han blev erkänd som en av Sveriges främsta lavkännare och utvecklades till en internationellt känd specialist på vissa sydamerikanska växtgrupper särskilt inom familjen Asclepiadacae. Han gav ut ett omfattande lichenologiskt exsickatverk och anförtroddes att behandla lavarna i Krok och Almquists skolflora och publicerade sina undersökningsresultat i uppsatser och monografier. M var en period sekreterare i Botaniska sällskapet i Sthlm och från stiftandet 1907 styrelseledamot i Sv botaniska föreningen. Under de sista läraråren var hans hälsa skröplig, men han fortsatte ihärdigt med vetenskapen och arbetade efter pensioneringen – närmast åter som amanuens – vid riksmuseet. – I ett tropiskt örtsläkte Malmea och en svampgrupp Malmeomyces är hans namn ihågkommet.

Författare

Olle Franzén



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev till M i riksmus. - Brev från M i KB, LUB, UUB (bl a till Th M Fries) o VA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Se Krok, s 489–494. Dessutom: Studien iiber das Gehirn der Knochenfische. [Även akad avh, Upps.] Sthlm 1891 [omsl: 1892]. 60 s, 5 pl. (VAH, Bihang ... Bd 17. [1891–92.] Afd 4. [Zoologi ...] N:o 3.) – Asclepiadaceae riogran-denses adjectis notulis de ceteris Asclepiadaceis in Brasilia extratropica, Uruguay et Misiones collec-tis. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1920. 34 s. (Arkiv för botanik. [Utg av VA.] Bd 16. N:o 15.) - Die Juncazeen der zweiten Regnellschen Reise ... 1922. 6 s. (Ibid, 18:4.) – Desmodii species in Herbario Regnelliano asservatae. ... 1922. 20 s, 4 pl. (Ibid, 7.) – Die Flechten der ersten Regnellschen Expedition. [3-4.] ... 1923-24. (Ibid, 18:12, 19:1.) 3. Die Gattungen Bombyliospora, Megalospora, Catillaria und Rhizocarpon. 17 s. 4. Astrotheliaceae, Paratheliaceae und Trypethelia-ceae. 34 s. – Beiträge zur Kenntnis der Cerrados-Bäume von Matto-Grosso. 1. Leguminosae. ... 1923. 26 s, 5 pl. (Ibid, 18:17.) – Die Collematazeen des Regnellschen Herbars. ... 1924. 29 s. (Ibid, 19:8.) – Xyridologische Beiträge ... 1924. 8 s. (Ibid, 13.) – Die Xyridazeen der Insel Cuba. ... 1925. 6 s. (Ibid, 19.) - Svenska växter. Under överinseende av ... Gunnar Samuelsson utarb. Sthlm [1925-37]. Stor fol. 35 pl. (Tills med M Richter.) – Die Pannariazeen des Regnellschen Herbars. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1925. 23 s. (Arkiv för botanik, 20 A:3.) – Lichenes blasteniospori Herbarii Regnelliani. ... 1926. 51 s. (Ibid, 9.) – Die im Regnellschen Herbar aufbewahrten Arten der Flechtengattung Lecanactis (Eschw.) Wainio. ... 1926. 6 s. (Ibid, 20 B:2.) – Asclepiadaceae cearenses a clar. A. Löfgren collectae ... 1927. 7 s. (Ibid, 21 A:2.) — Asclepiadaceae Dusenianae in Paranå collectae. ... 1927. 48 s. (Ibid, 3.) – Die Apozynazeen der zweiten Regnellschen Reise. ... 1927. 21 s. (Ibid, 6.) – Asclepiadaceae mattogros-sense. ... 1927. 27 s, 1 pl. (Ibid, 12.) – Buelliae itineris Regnelliani primi. ... 1927. 42 s. (Ibid, 14.) – Geniianaceae, Apocynaceae et Vochysiaceae paranenses adre P. Dusen collectae. ... 1928. 16 s. (Ibid, 22 A:2.) – Xyriadaceae congenses. ... 1928. 12 s. (Ibid, 4.) – Lichenes pyrenocarpi aliquot in Herbario Regnelliano asservati. ... 1928. 11 s. (Ibid, 6.) – Einige während der zweiten Regnellschen Reise gesammelten Phanerogamen. [1]–3. ... 1928-34. (Ibid, 22 A:7, 23 A:4 o 26 A:9.) -Pyrenulae et Anthracothecia Herbarii Regnelliani. ... 1929. 40 s. (Ibid, 22 A:l 1.) - Lavar hemförda av den svenska expeditionen till Jan Mayen och nordöstra Grönland 1899. ... 1929. 6 s. (Ibid, 14.) — Xyridaceae brasilienses Hilarianae.... 1929. 9 s. (Ibid, 15.) – Porinae et Phylloporinae in itinere Regnelliano primo collectae. ... 1929. 37 s. (Ibid, 23 A:l.) – Die Leguminosen der zweiten Regnellschen Reise ... 1931. 99 s. (Ibid, 13.) - Hieracia brasiliensia Herbarii Regnelliani. ... 1931. 10 s, 2 pl. (Ibid, 15.) — Xyridaceae angolenses Gosswei-lerianae. ... 1931. 10 s (Ibid, 24 A:5.) - Die Com-positen der zweiten Regnellschen Reise. 1 – 2/3. ... 1931-32. (Ibid, 6, 8.) 1. Rio Grande do Sul. 89 s. 2. Måtto Grosso, 3. Puente del Inca und Las Cueras. 66 s, 2 pl. — Lichenes orae Sibiriae borealis inde ab insula Minin usque ad promontorium Ryr-kajpia in expeditione Vegae lecti. ... 1932. 42 s. (Ibid, 25 A:2.) – Asclepiadaceae austroamcri-canae praecipue andinae. ... 1932. 26 s, 3 pl. (Ibid, 7.) – Floran i Hamra nationalpark. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1932. 25 s. (Tills med R Malme; VA, Skrifter i naturskyddsärenden, n:r 23.) – Lav-floran i Norra Kvills nationalpark. ... 1933. 13 s. (Ibid, 24.) – Compositae paranenses Dusenianae. Sthlm (tr Upps) 1933. 4:o. 122 s, 6 pl. (VA. Serie 3. Bd 12 N:o 2.) – Beiträge zur Kenntnis der siidamerikanischen Xyridazeen. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1933. 18 s. (Arkiv för botanik, 25 A: 12.) – Die Gattung Schistogyne Hook. et Arn. ... 1933. 15 s. (Ibid, 14.) – Asclepiadaceae argentinae. ... 1933. 45 s. (Ibid, 26 A:4.) - Die Ramalinen der ersten Regnellschen Expedition. ... 1934. 9 s, 2 pl. (Ibid, 12.) - Die Gyalectazeen der ... 1934. 10 s. (Ibid, 13.) - Die Stictazeen der ... 1934. 18 s, 3 pl. (Ibid, 14.) – Lavvegetationen i Dalby–Söderskogens nationalpark. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1934. 12 s. (VA, Skrifter..., 27.) – Stenshuvuds lavflora. ... 1935. 22 s. (Ibid, 28.) – Bacidiae itineris Regnelliani primi. [Rubr.] [Sthlm, tr] Upps 1935. 40 s. (Arkiv för botanik, 27 A:5.) – Asclepiadaceae brasilienses novae vel minus bene cognitae. ... 1936. 28 s. (Ibid, 28 A:5.) – Lecideae expeditionis Reg-nellianae primae. ... 1936. 53 s. (Ibid, 7.) – Pertusariae expeditionis Regnellianae primae. ... 1936. 27 s. (Ibid, 9.) - Uber die Gattung Griseba-chiella Lorentz. ... 1936. 4 s. (Ibid, 28 B:2.) – Beiträge zur Kenntnis der chilenischen Asklepia-dazeen. ... 1936. 6 s. (Ibid, 6.) – Beiträge zur Kenntnis der Oenotherazeen von Måtto Grosso und dem extratropischen Brasilien. ... 1937. 15 s. (Ibid, 29 A:2.) – Einige im Regnellschen Herbar aufbewahrte brasilianische Gesnerazeen. ... 1937. 14 s. (Ibid, 3.) – Einige Beiträge zur Kenntnis sudamerikanischer Asklepiadazeen. ... 1937. 9 s. (Ibid, 4.) – Die Queimada-Pflanzen Matto-Grossos. ... 1937. 15 s. (Ibid, 5.) – Lichenes nonnulli in expeditione Regnelliana prima collecti.... 1937. 35 s. (Ibid, 6.) – Asclepiadaceae austroamericanae novae vel minus cognitae. ... 1939. 5 s. (Ibid, 13.) – Ytterligare bidrag i Svensk botanisk tidskrift 1919–20, 1923–25, Sthlm, 1927–33, Upps, 1935–37, Sthlm, o Botaniska notiser för år 1923, 1928, 1932, Lund; bearbetat S. Almquist o N. G. W. Lagerstedt, Lärobok i naturkunnighet, d 1, avd 1: Läran om växterna (Botanik), 11. uppl Sthlm 1919, 127 s, 19 pl, 2.-3. tr 1921, 1922, 12.-13. uppl 1924, 1926, 131 s, 19 pl, 14. uppl under medv av C Cederblad ... 1928, 175 s, 12 pl, 15. uppl 1932, 176 s, 12 pl, 16. uppl 1934, 2.-3. tr 1936, 1938, 17., nästan oförändr uppl 1939, 2.-4. tr 1940, 1942, 1944, 18., översedda uppl 1947, 2.-3. tr 1949, 1951.

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 12 aug 1902, nr 4 o 13 juli 1911, nr 5, RA.

T Dahl, Sommar o vinter (1964), s 881T; Y Dahl, Lärarmatr 1922 (1923); V Fevrell, K h lärarinne-sem in memoriam (1943); Krok; Norra Latin femtio år, 1880–1930 (1930); J G de Oliveira, Suecos no Brasil (1952); A Paulin, Sv öden i Sydamerika (1951); N Svedelius, Botan sektionen i Uppsala 75 år (Sv botan tidskr 1940, bd 34). – Art till M:s 60-årsdag i Botan tidskr 1924, bd 18: 3; nekr:er över M i SvD 6 mars o Tidn för Sveriges lärov 23 mars 1937.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Gustaf O A Malme, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/10216, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2018-12-11.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:10216
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Gustaf O A Malme, urn:sbl:10216, Svenskt biografiskt lexikon (art av Olle Franzén), hämtad 2018-12-11.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se